FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Johannes Döpa...

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Söndag
24 juni 2018

Haifaa Baaj, Abdulkarim Baaj , femårige Yazan Baaj och åttaåriga Marya Baaj framför den röda lilla stugan i Mörtnäs som nu är deras fasta punkt i tillvaron. I familjen ingår även snart 13-åriga Fatima Baaj.

”Svårt att skapa ett bra
liv om man måste flytta”

VAL 2018 13:15 | 12 juni 2018

Att hjälpa nyanlända med bostäder är den viktigaste integrationsfrågan för Värmdös politiker, tycker familjen Baaj. De har bott på ett oräkneligt antal ställen de senaste sex åren. Nu har de äntligen ett hus att bo i — men det är bara tillfälligt.

Flyktingfrågan väcker känslor av olika slag. I Värmdö förekom protester inför uppförandet av flyktingbostäder i bland annat Torsby, men i kommunen finns även livaktiga föreningar som hjälper nyanlända, som Välkommen till Värmdö och Inlöparna. Rapporteringen i NVP och andra medier har på senare tid också handlat om mögelangripna flyktingbostäder, om att många SFI-elever underkänts sedan kurstiden kortats och om ett stort teaterprojekt med ensamkommande ungdomar.
Åren 2015 till och med 2017 tog Värmdö, enligt Migrationsverket, emot 435 utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd. NVP har träffat fem av dem — familjen Baaj — för att fråga hur de upplevt sin första tid i kommunen.
De bor i dag i andra hand i en röd stuga med vita knutar, mitt bland de nybyggda vita villorna i Mörtnäs. Resan hit har varit ofattbart lång, omständlig och påfrestande.
Har varit på flykt länge
Trebarnsmamman Haifaa Baaj berättar om flera år på flykt från krigets Syrien. Familjen har bott på flyktingläger i bland annat Holland och Polen. De har periodvis bott i Saudiarabien och Turkiet. De var redan 2012 en vända i Sverige, närmare bestämt Göteborg, där sonen Yazan föddes.  När de utmattade, efter ytterligare en vända i Europa, återkom till Sverige 2015 var det för att stanna. Året därpå fick de permanent uppehållstillstånd, och 2017 blev de anvisade att bo i Värmdö.
Då hade de redan hunnit avverka flyktingboenden och lägenheter i Kristinehamn, Vingåker och Flen.
– Vi var bara sjuka och trötta hela tiden, säger Haifaa Baaj.

Trivs bra med grannarna
Till slut trängdes familjen ihop i två separata rum på modulboendet i Mölnvik.
– Det fanns ingen dörr mellan rummen, så man fick gå ut för att komma till det andra rummet. Hela familjen sov i samma rum. Det var inte så bra, men vi träffade många snälla människor där, berättar Haifaa.

Föreningen Välkommen till Värmdö hälsade på vid boendet, och familjen fick god kontakt med flera engagerade privatpersoner. Tack vare de kontakterna kunde de i vintras flytta in i det lilla röda huset.
– Det är mycket bättre. Vi trivs här, med grannarna och med att vara hela familjen i ett hus, säger Haifaa.

Men allt har inte ordnat sig bara för att familjen har en bostad. Kontraktet är bara tillfälligt och hyran betalas med bidrag från kommunen och arbetsförmedlingen.

Vill starta cateringfirma
Haifaa Baaj har kommit långt i sina SFI-studier, och har gått en starta eget-kurs med siktet inställt på en egen cateringfirma. Men för att uppnå det behöver hon bland annat ta körkort, och då måste hennes make Abdulkarim Baaj, som har körkort sedan tidigare, ta ett svenskt körkort för att kunna övningsköra med henne.

Abdulkarim, i sin tur, har inte klarat det höga tempot på SFI-kursen och har dessutom problem med hälsan. Allt medan de tre barnen blir rotade i Värmdö. De pratar bra svenska och har knutit kontakter i skola och förskola.

Familjen hoppas nu kunna stanna i Värmdö.
– Men vi vet inte om vi kan göra det, eller om vi måste flytta igen. Vi står i bostadskö i många kommuner, men vi är väldigt trötta på att flytta, säger Haifaa Baaj.

Hon tvekar inte en sekund om vilken integrationsfråga som är viktigast för Värmdös politiker:
– Bostäder är viktigast. Det är svårt att skapa sig ett bra liv och lära sig bra svenska om man hela tiden måste flytta.

FAKTA: Nyanlända i Värmdö

• 2015, 2016 och 2017 tog Värmdö emot 435 utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd. I statistiken ingår både de som anvisats till Värmdö av Migrationsverket och de som själva sökt sig till kommunen.
• Under 2018 beräknas Värmdö ta emot 160 anvisade nyanlända.
• Kommunen har ansvar för mycket när det gäller nyanlända, bland annat mottagande, bostadsförsörjning, SFI-undervisning, förskola och skola.
• När en asylsökande beviljas uppehållstillstånd anvisas den till en kommun, som är skyldig att ordna ett första boende. Alla som får bostad genom Värmdö får tillfälliga hyreskontrakt på två år eller tills etableringstiden tar slut. Fast boende måste ordnas på egen hand.
• 2017 var kostnaderna för nyanländas bostäder i Värmdö högre än budgeterat — 11,5 miljoner. Hyresintäkter och återsökta medel från Migrationsverket täckte cirka 70 procent av det. Resten täcktes av schablonersättning från Migrationsverket.
• Under 2017 deltog 84 nyanlända i en arbetsmarknadsgrupp i kommunen, varav nio har kommit i arbete och 23 till studier.

Källor: Migrationsverket och Värmdö kommun

Så svarar partierna:

1. Hur tycker du att Värmdös mottagande har fungerat sedan hösten 2015?
2. Hur ska Värmdö arbeta för att integrera de nyanlända?
3. På sikt, hur ska man få de nyanlända att stanna i Värmdö?

Mats Skoglund, V:
1. Värmdö kommun har inte anskaffat bostäder som är lämpliga för familjer, de har möglat och varit uppdelade i två enheter för större familjer så att de måste gå ut utomhus för att gå mellan sovrum och kök. För dessa undermåliga baracker tar kommunen ut ockerhyror. Tack vare frivilligorganisationen Välkommen till Värmdö, inte kommunen, har mottagandet i övrigt fungerat bra.

2. Bostäder behöver erbjudas nyanlända i olika sorters områden för att integrera nya och gamla Värmdöbor. Kommunen kan köpa in bostadsrätter och småhus för uthyrning. Det är viktigt att ingen rycks upp med rötterna och barn får gå kvar i sina skolor och förskolor.

3. Kommunen måste ha en plan så att människor kan stanna i Värmdö efter etableringstidens slut. För att komma in i samhället är det viktigt med en stabil tillvaro, stabilitet är trygghet både för vuxna, ungdomar och barn.

Mikael Lindström, S:
1. Det är främst bostäderna som inte fungerat eftersom det byggts för få hyresrätter under Moderaternas 12 år vid makten. Civilsamhällets insatser har varit avgörande. Socialdemokraternas mål är att i Värmdö ska vägen till egen försörjning och frihet vara snabbast i landet. Så är det inte i dag.

2. Vi vill ge nyanlända som studerar SFI praktik från dag ett, det påskyndar språkinlärningen. Öka matchningen mot det lokala näringslivets kompetensförsörjningsbehov och ha en tydlig plan till egen försörjning för varje individ samt bygga blandade bostadsområden som motverkar segregation.

3. Det viktigaste för integrationen är jobb och egen försörjning. Om vi kan ge dessa nya Värmdöbor kunskaper i bristyrken så att de kan få jobb hos lokala företag som i dag inte hittar folk att anställa så skapar vi bra förutsättningar för ett starkare Värmdö.

Filip Joelsson, MP:
1. Värmdö har inte haft beredskap för att ta emot flera nyanlända och vi har inte lyckats erbjuda bra bostäder till alla, tillräckligt med SFI-undervisning och annat tidigt stöd. Trots det har vi, framför allt tack vare föreningslivet, kunnat ge ett gott mottagande hittills, men kommunen måste bli bättre på sin del av jobbet.

2. Vi vill stärka föreningslivet som vi ser skapar goda möjligheter för integration, samhörighet och utbyte mellan nyanlända och Värmdöbor. I Värmdö behöver fler hyresrätter byggas och vi behöver erbjuda utbildning och arbetsmöjligheter i kommunen.

3. Många nyanlända har fått ett varmt välkomnande av engagerade Värmdöbor och det Värmdö kommun behöver göra nu är att skapa förutsättningar för nyanlända att bosätta sig permanent i kommunen. Vi behöver bygga bostäder för både nyanlända och Värmdöbor, bli bättre på att tillvarata nyanländas kunskaper och skapa fler arbetsplatser.

Thorulf Empfevik, SD:
1. Man kan påpeka att bosättningslagen för närvarande tvingar på kommunen nyanlända oavsett vilka förutsättningar man har. Detta är något vi ställer oss starkt kritiska emot. Det måste finnas en plan för integration eller snarare assimilering för att få de nyanlända i arbete, detta är avgörande.

2. Framför allt tycker vi att nyanlända med permanent uppehållstillstånd ska assimileras snarare än integreras. Arbete ska tydliggöra vårt samhälle, våra värderingar och vår kultur. Alla som vill bli del av vårt samhälle och följer lag och ordning är välkomna hit.

3. Det finns inget självändamål enligt oss att ”nyanlända” till varje pris ska stanna i Värmdö. Kommunen tvingas i dag på grund av bosättningslagen att ta emot nyanlända vare sig möjlighet finns eller ej. Det här är aldrig något bra utgångsläge. Särskilda privilegier för nyanlända vad gäller bostäder ska inte finnas utan man ska undvika att ställa grupper mot varandra.

Fredrik Sneibjerg, L:
1. Kommunen tillsammans med civilsamhället har gjort en bra insats med de förutsättningar vi haft. Vi arbetar strategiskt med att alla nyanlända efter etableringstiden ska kunna klara sig själva — det stärker människors självkänsla och egenbestämmande, något som är viktigt för oss liberaler.
 
2. Vi vill att alla nyanlända ska erbjudas en lots som stöttar dem mot uppsatta mål i en individuell integrationsplan. Frivilligorganisationer så som Välkommen till Värmdö och Inlöparna är viktiga och något vi ska vara stolta över. Fler människor behöver våga släppa in sina nya grannar i gemenskapen.
 
3. Alla människor som kommit till Värmdö måste få chans att komma in i samhället. Vi måste fokusera på att få människor i arbete, lära sig svenska, klara skolan och hitta någonstans att bo. Vi vill stärka individen och motverka parallellsamhällen. Det är alltid bättre att bidra till samhället istället för att leva på bidrag.

Kristina Lång, C:
1. Organisationen kring mottagandet som Värmdö kommun har byggt upp har utvecklats starkt sen 2015, inte minst i samarbete med civilsamhället. Det är väldigt bra att vi har fått till stånd samarbetet med organisationer som Välkommen till Värmdö och behöver fortsätta utveckla detta.

2. Nyckeln till en bra integration är bra språkutbildning och jobb. Därför måste vi ha hög kvalitet på språkutbildningen och kombinera den med praktik och jobb på företag. Matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare måste stärkas. Vi måste fortsätta och förstärka samarbetet med organisationer och föreningar.

3. På samma sätt som vi ska få alla Värmdöbor att stanna kvar och trivas i kommunen. Det ska finnas jobb, bostäder, en bra skola och bra äldreomsorg. Företagande är ett sätt för många nyanlända att etablera sig därför måste kommunen erbjuda stöd med snabb handläggning av ärenden och hög rättssäkerhet.

Deshira Flankör, M:
1. Utifrån de förutsättningar som vi har fått från staten har den skötts bra. 160 bostäder per år utan detaljplan och utan lediga bostäder är ingen lätt uppgift, för att inte tala om hela etableringsprocessen med allt vad det innebär.

2. Känslan av tillhörighet är nyckeln till integration och den känslan skapas på jobbet. Vår målsättning är att alla nyanlända ska bli självförsörjande innan etableringstiden är slut. Mycket stöd och hjälp under etableringsperioden men också direkta krav och villkor på egna ansträngningar.
 
3. Det finns inget självändamål att bromsa människor från att röra sig. Vi kommer snarare att uppmuntra till flytt där jobben finns. Så är det att bo i Sverige, vi flyttar dit jobben finns och att klara av egen försörjning kommer först.

Anna Lipinska, KD:
1. Flyktingvågen 2015 var historiskt stor. Under året sökte 163 000 människor asyl i Sverige, varav drygt 35 000 var ensamkommande barn. Det här har utsatt hela samhället för stora påfrestningar. Värmdö har under omständigheterna klarat mottagandet bra men det är klart att det blir påfrestningar och problem när det kommer så många människor på kort tid.

2. Vi tycker att språkkunskaper tillsammans med den obligatoriska samhällskunskapen och värderingsfokus utgör en grund för en lyckad integration. Vi föreslår en ”integrationsplikt” där utgångspunkten blir en individuell handlings- och etableringsplan ihop med ovan nämnda insatser med mål om egen försörjning.

3. Nyanlända är välkomna i Värmdö, dock tycker vi att efter två år ska man klara sig själv. Vi tycker inte att det ska finnas några särlösningar, vi vill istället satsa på ett integrationspaket och individuell handlingsplan. Fokus måste ligga på möjligheter och eget ansvar.