Mitt kvarter
Uppdaterad 14:5810 juni 2013
Årets mörkaste dag var i fokus när Järla sjö byggdes. Husen är utformade för svensk december, och de är färgsatta för att sticka ut. Kanske inte konstigt att småstaden blivit internationellt uppmärksammad.
– Jag bara kom på det.
Vi står och tittar på ett vitt välvt trästycke ovanpå ett svagt sluttande tak. Konstruktionen är unik för Järla sjö, förklarar arkitekten Vernon Gracie. Han har anpassat den efter årets mörkaste dag.
Så här: Sverige ligger i norr. Svenskarna behöver sol. Trästycket reflekterar ljuset, och ”funkar över förväntan”. Dessutom minimerar takets sjugradiga lutning skuggningen på byggnaderna bakom.
– På årets kortaste dag lutar solen 7,5 grader. Det innebär att taken inte bidrar till att skugga husen bakom. Det gör livet bättre både för folk och planteringar.
Kollegan Håkan Jersenius spanar ut över fasader i gult, falurött, mossgrönt, och lila.
När området planerades befarade tyckare att färgvalet skulle uppfattas som anstötligt. En grå dag som denna känns det inte riktigt så:
– Det är ofta dåligt väder i Sverige. Då måste man jobba med starka färger, säger Håkan Jersenius.
150 vandringar
Duon, som ritade Järla sjö, har genomfört många vandringar längs gränderna. Sammanlagt handlar det om 150 turer med gäster från knappt 30 länder. Många kommer från Japan, Nederländerna och Danmark, och de förtjusas av en nybyggd småstad med rosenbuskar, bryggor och gemytligt låga byggnader. Variationsrikedomen är stor, inget hus tycks vara likt det andra.
Samtidigt är marken tätt exploaterad.
Hur kan det gå i betongboxarnas tidevarv?
– Besökarna säger att det inte finns så många platser i världen som är så här. Jag tror att det handlar om att frigöra sig från det som är trendigt. Man är ofta för uppfylld av de idéer man har vid en viss tidpunkt, säger Håkan Jersenius.
I Nacka och Saltsjöbadens tidning den 19 november 1970 presenterades en mycket tidstypisk plan för dåvarande Järla industriområde. Området i södersluttningen skulle ge plats för ett väldigt företagshotell – en enda jättebyggnad för 5 000 personer. Satsningen skulle bli unik i Europa.
Men så blev det inte.
Decennierna gick, och förslag efter förslag ratades.
Grannarna i Lillängen ropade alltid högst.
Håkan Jersenius var ledare för en kurs i stadsplanering i Nacka kommun, och hittade 1997 en lösning som väckte villaägarnas gillande. Förslaget innebar en barnvänlig och modern småstad med en touch av Arboga. Samtidigt skulle de historiska industribyggnaderna bevaras och rustas upp.
Irländsk arkitekt
Förslaget antogs, och irländaren Vernon Gracie, som i många år jobbat ihop med Ralph Erskine, kontrakterades som arkitekt.
Vi vandrar mot vattnet.
– Här ville vi ha ett sammanhängande gatunät mot Lillängen. Men de som bodde där ville inte det. Kommunen var lyhörd. Men det är inte svårt att ändra på det beslutet om man vill, säger Håkan Jersenius.
Firma Jersenius/Gracie är ändå nöjda med det mesta i Järla sjö. Så som att gårdarna uppfattas som gemytliga (folk säger hej till främlingar), placeringen av vardagsrum mot gatan (för att kvällstid ha upplysta fönster mot trottarerna), och växtlivet (med blomning i etapper från vår till höst).
Vid piren når vi fram till den plats som tidigt gjorde området uppmärksammat i bostadsbilagorna. Husen som står på vattnet intill Gustaf Daléns fyr.
– Vi hade först tänkt ett torg på land. Men en morgon hade Vernon helt enkelt valt att flytta ut det på sjön. Jag var för hämmad att ens komma på tanken. Men ägarna blev eld och lågor. Det här ska vi bygga först, sa de, berättar Håkan Jersenius.
Hur fick du idén, Vernon?
– Hur får man idéer? Det bara händer.
Det fanns emellertid en hel del idéer som aldrig genomfördes. I ursprungsplanen fanns en kanal, som gick rakt genom området, och som var tänkt att avslutas med en vattentrappa ner mot Järlasjön. Den ansågs för dyr.
– Det var en stor miss, säger Vernon Gracie.
På torget uppe vid entrén till området planerades för såväl matbutik, som saluhall, bageri och torghandel. I stället blev det parkering, en 7-eleven-kopia, möbelbutik och frisör.
Nybyggen på tak
– Jag saknar också ett ställe som Bowlers, som fanns här i början och innehöll bowlinghall, restaurang och café. Men jag styr inte över marknadskrafterna. Modecentret behövde mer utrymme, säger Håkan Jersenius.
Samtidigt, det här med att saker inte alltid blir som man tänkt sig är inbyggt i strukturen. Vernon Gracies filosofi bygger på det:
– Om man uppför ett bibliotek kanske det kan behålla sin form. Men bostäder ändras alltid över åren. Det måste man ta hänsyn till när man skapar nya områden.
Det senaste tillskottet i Järla sjö är bostäderna i den gamla Läderfabriken. Roströda lådor med exklusiva penthouselägenheter har placerats på taket. Men Vernon Gracie blir inte stött.
– Det är tillåtet. Det innebär att det är ett levande område.
Arkitektur och stadsbyggnad: Vernon Gracie och Håkan Jersenius
Medarbetare: Bengt Smideman
Byggår: 1999-2006
Området rymmer 700 bostadsrätter fördelade på lägenheter, radhus och parhus och 35 000 kvadratmeter kontorsyta, varav 25 000 kvadratmeter fanns i befintliga byggnader.
Historik: Platsen hette tidigare Järla industriområde, och här har Gustaf Dalén och Gustaf de Laval haft verksamhet. Sten Sture d ä och Gustav Vasa, har båda bott i Järla herrgård.