Jarlaberg – Nackas svar på Toscana

Mitt kvarter Uppdaterad 15:0719 augusti 2013
Det blev varken 15-våningshus, villamattor eller kolupplag. I stället kom Jarlaberg att bli en postmodern toscansk by. Arkitekten Ulf Gillberg berättar hur det gick till.
Ser man Jarlaberg på avstånd får man nästan gnugga sig i ögonen. Plötsligt, mittemellan motortrafikled och oljehamn, tronar en toskansk by på en höjd. Vita hus med tinnar och torn.

Egentligen hade Ulf Gillberg lite mer återhållsamma planer för området, med enklare 50-talshus som förebild. Men så hände något som tvingade honom att tänka om:
Den nya stilen.

– Postmodernismen kom och frälste HSB, som skulle bygga området. De ville absolut hänga på det. Och vi förstod att vi måste spotta upp oss, säger han.

Utnyttjade fläktrum
Bofills båge vid Södra station var ett exempel på det nygamla sättet att se på arkitektur. Man skulle gå tvärt emot idealen från miljonprogrammets modernism.
Det förbjudna blev tillåtet: kolonner, färg, utsmyckningar.

– Vi utnyttjade hiss- och fläktrum ovanför trapphusen till torn. Vi använde färg i rent dekorativt syfte. Det gick hem!

Länge var det oklart vad marken runt Birger Jarls gamla utkiksberg skulle användas till. Först fanns tankar om ett kolupplag. Ett tag på 60-talet tänkte man dra hit tunnelbanan och bygga 4 000 lägenheter i 15-våningarshus.

När den planen gick i stöpet ville man lägga ut en villamatta i stället.
Och när även den idén ratades ifrågasattes om man över huvud taget kunde bygga bostäder så nära intill Bergs oljehamn. Lukten ansågs svåruthärdlig.
Dessutom fanns en soptipp i området.

– Vi placerade ut smörbyttor för att se hur mycket lukt de drog till sig. Alla som haft smör i kylskåpet vet ju hur det luktar efter ett tag. Vi klarade det testet.

Till sist kunde politikerna i Nacka enas om ett trafikseparerat område (det sista i kommunen) med blandad bebyggelse, hyresrätter, bostadsrätter och radhus.

– Man var medvetna om vikten att inte få segregerade områden. Socialchefen var väldigt inblandad i projektet. Men gestaltningen lade man sig inte i, sådana saker började man intressera sig för först många år senare, säger Ulf Gillberg, som var den som fick uppdraget att rita alltsammans.

Snabb ombildning

25 augusti 1990 invigdes området av kulturministern Bengt Göransson, S. Han ankom i SL-buss och med en konsumkasse i handen (i kassen låg hans tal). Folkligheten till trots: hyresrätterna ombildades snabbt till bostadsrätter.

– Vi lyckades inte riktigt uppfylla ambitionen. Däremot kunde vi variera storleken på lägenheterna, så att det blev en blandning inom varje kvarter. Jag uppfattar Jarlaberg som problemfritt. Jag tycker alltid att människorna här känns lite söndagsfina.

Ulf Gillberg vandrar i området. Så stannar han upp. Vi står vid en av kvarterens gårdar – de som skulle utgöra själva kärnan för bebyggelsen. Han är inte helt nöjd. Själva platsen är okej, tycker han, med 70-80 omgivande bostäder, träfflokal, tvättstugor och lekområde.

Men:

– Kvarteren är lite väl slutna. Det är tveksamt om det är rätt. Man borde nog ha genomgående portar från gågatorna runt om kvarteren in till gården, då får man mer kontakt med varandra.

Politiker befarade i planeringen sociala problem i det nybyggda området, där folk saknade släktband och rötter, och man diskuterade att på konstgjord väg etablera ett socialt skyddsnät för de nyinflyttade, bland annat med ”trapphusombud”.
Några sådana tillsattes aldrig.

Det har inte hindrat föreningslivet från att växa sig starkt i området.

– Jag tror att det kan bero på den låga skalan, säger Ulf Gillberg.

Han beskriver Jarlaberg som förortsarkitektur i en mer stadsmässig dräkt, eller med ett lite elakare ordval: förklädnad. Så är också området byggt i samma betongelementsystem som Västra Orminge (som Gillberg också byggde).

Fina målningar

Jarlaberg rymmer dock något som få innerstadskvarter kan stoltsera med: högklassig konst. Original av bland andra Peter Dahl, Olle Nyman och Elisabet Hasselberg-Olsson finns att beskåda i bostadsrättsföreningarnas trapphus.

– De var de främsta konstnärerna inom svensk nutidskonst.

För övrigt har de boende själva betalat för konsten: 5 kronor i månaden per lägenhet under två decennier.

De vita husen följdes sedan av en till etapp.

I norra Jarlaberg fokuserade man på vyn från Stockholms inlopp. De nya byggnaderna skulle passa in bland tegelbyggnader och gråa cisterner. De blev därför tegelfärgade.
Så vad hände med Nacka strand? Upprustningen och utbyggnaden av industriområdet Augustendal fanns faktiskt aldrig i tankarna när Jarlaberg byggdes.

– Det är lite roligt att se hur höghusen sticker upp. Men hur de kom till fattar inte jag. Det uppstod på ett par år, jämfört med Jarlabergs 10-åriga planeringsprocess, minns Ulf Gillberg.

Därför är områdena inte sammanflätade, fastän de är placerade som grannar på kullen.
Jarlaberg – 14 år från start till mål
Byggherre: HSB Stockholm
Ansvariga arkitekter:
Ulf Gillberg och Göran Andersson.
Planering: 1978-1982
(planen överklagades sedan i flera varv).
Produktion: 1988-1992
1 230 bostäder med bostadsrätt, 20 egnahem.
Grannar: Alldeles intill Jarlaberg finns Nacka strand, som tillkom senare, men även Bergs oljehamn, som planeras att bli ett bostadsområde med 2 000 bostäder (läs mer om dessa planer på sidan 7).
Landmärke: Vattentornet, med målning av Åke Pallarp.   
Testa NVP Plus - 1 månad för 1 krona

Testa NVP Plus - 1 månad för 1 krona

Senaste nytt om Nacka och Värmdö
Sajt, app och e-tidning
Se erbjudandet här
x