FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Lucia

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Torsdag
13 december 2018

Axel Lindvall, Tilde Johansson, Ture Norman, Eric Svedlund, Felicia Sörensen, Annasofia Müller och Zeb Lager går alla i mellanstadiet på Hemmestaskolan och har märkt flera positiva följder av projektet.

Projekt för lugn och gemenskap

Värmdö 14:42 | 21 november 2018

Om alla elever vet exakt vad som väntas av dem, blir studieron bättre samtidigt som fler inkluderas. Det är en av grundtankarna i ett två år långt projekt som pågår på Hemmestaskolan — och som samtlig personal på skolan deltar i.

Ytterligare två Värmdöskolor deltar

• Pil står för preventiva inkluderande lösningar, vars mål är att skapa en miljö där fler elever får möjlighet till en positiv skolgång.
• Programmet är baserat på kunskap om hur man bemöter elever i behov av särskilt stöd och på kunskap om organisationsförändring och implementering.
• I programmet ingår ett antal olika block: Gemensam förståelse, tydliga förväntningar på eleven, tydliga instruktioner, positivt samspel mellan lärare och elev, positiv uppmuntran och feedback samt lågaffektivt bemötande och problemlösning. 
• Projektet pågår under två år och involverar samtlig skolpersonal.
• Ytterligare två kommunala skolor i Värmdö deltar: Farstavikens skola och Munkmoraskolan, men de befinner sig i ett tidigare skede.

På väggen i klassrummet sitter tre lappar i olika färger. På den blå står det ”1: Helt tyst, ingen pratar”, på den gröna ”2: Viska till kamrat” och på den gula ”3: Fullt normal”.

Dessa till synes enkla instruktioner kring ljud-nivån är en följd av projektet Pil, preventiva inkluderande lösningar, som sedan ett år tillbaka pågår på Hemmestaskolan, under ledning av utbildningsföretaget Magelungen.
Målet med Pil är att all skolpersonal aktivt ska arbeta för att inkludera samtliga elever, oavsett svårigheter. På så sätt ska studiemiljön bli lugnare, samtidigt som ingen ska hamna utanför.

”Hela skolan är involverad”
En utgångspunkt är att det som är nödvändigt för elever med inlärningssvårigheter, såsom tydliga förväntningar, positiv feedback och bild-instruktioner, är bra även för andra elever.
– Det handlar mycket om att underlätta för elever så att det finns en igenkänning i allt från hur en lektion inleds till hur de blir bemötta av personalen, säger läraren Benny Engström och fortsätter:
– En stor fördel är att hela skolan är involverad, inte bara lärarna, utan även till exempel matsalspersonal och vaktmästare.

Personalen ska också visa att de ser alla elever, genom att exempelvis ägna en stund extra inför lektionen att titta varje elev i ögonen och säga ”välkommen”, lära sig något personligt om varje elev eller att fokusera på vad eleverna gör bra istället för deras svårigheter.
För att hålla koll på hur det går rapporterar personalen sina göromål i en app.
– Varje fredag lämnar man in en värdering av vad man gjort under veckan. Det är effektivt. Då går man tillbaka och tänker på vilka stunder man haft med eleverna, säger specialläraren Marit Jonasson.

Lägre ljudnivå i klassrummen
Hon och kollegorna har sett många exempel på hur arbetet har gett resultat. Eleverna vet i större utsträckning än tidigare vad som väntas av dem gällande till exempel att hålla ordning på kläder i korridoren. Ljudnivån i klassrummen har blivit lägre. Och alla elever hänger med i klassrummet på ett annat sätt.
– För de elever som jag som speciallärare jobbar med är det otroligt viktigt med struktur, och att visuellt kunna visa vad man jobbar med, till exempel genom bilder på bordet eller väggen. Det ger en större möjlighet för barnen att delta och förstå vad som händer. Det är otroligt värdefullt, säger Marit Jonasson och fortsätter:
– Jag tycker också att det har blivit en ökad medvetenhet i alla yrkesgrupper på skolan om de här eleverna. Om jag handleder en ny, ung resursperson så kan vi direkt prata samma språk.

Lärarna är överens om att det är en fördel att projektet pågår så länge, att det inte bara består av någon enstaka föreläsning.
– Det blir något levande under flera år, något som finns kvar, säger läraren Ann-Marie Brandt.

Kontinuitet viktigt
Just att få kontinuitet är en stor poäng med Pil, förklarar projektledaren Petter Marklund på Magelungen. 
– Skolorna har ofta kunskap om sånt här. Men man har inte hittat sätten att implementera det, att få en organisationsförändring att göra skillnad och inte bara landa i ett styrdokument, säger han och fortsätter:
– Det handlar om att bryta ner stora mål till begränsade områden och träna in beteenden som, när de sitter, kommer av bara farten och inte tar någon tid från det vanliga arbetet i skolan.

”Har blivit bättre sedan vi satte upp lapparna"

Tystare i klassrummet och lättare att förstå vad lärarna väntar sig av eleverna.

Det är ett par följder av Pil, enligt den grupp elever som NVP träffar på Hemmestaskolan.

Eleverna har stenkoll på vad tydliga förväntningar innebär:
– Vi vet vad vi ska klara av, till exempel att vi ska vara förberedda inför lektioner, att vi ska ha gått på toa och tagit av oss ytterkläderna, säger Annasofia Müller, som går i femman.
– Vi ska även lägga var sak på sin plats, till exempel ska skorna vara på skohyllan och ingen annanstans, säger hennes klasskompis Zeb Lager.

Han tar även upp lapparna med förväntningarna om ljudnivån i klassrummet.
– Jag tycker att det har förbättrats sedan vi satte upp lapparna. Det blir som en kul grej nu att följa det som står där, säger han.

Eleverna säger att de uppskattar att ha både bild och text på lapparna.
– Om det inte är en bild på en skylt så fattar man kanske inte lika bra vad som menas, säger Axel Lindvall, som går i fyran.
Brukar ni få beröm om ni gör det som förväntas av er?
– Ja, om vi svarar rätt i klassrummet så brukar vi få en applåd. Då blir man glad, men det kan också vara lite pinsamt med applåder, säger Tilde Johansson i fyran.