FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Konstantin, C...

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Tisdag
21 maj 2019

Annelie Pettersson blev utsatt för ett brott som polisen beskriver som en trend bland nätbedragare: Att lura pengar av brottsoffren i flera steg.

Nätbedragarna stal
hennes besparingar

Värmdö 07:56 | 19 februari 2019

Det var inte väninnan. Det var bedragare. 
Annelie Pettersson förlorade större delen av sina besparingar.
– Jag har sänt dem åt helvete i mina tankar.

Torsdagen den 31 januari kom Annelie Pettersson, 65, hem sent. Efter valet sitter hon som ersättare för S i Värmdö kommuns bygg-, miljö- och hälso-skyddsnämnd och med det politiska uppdraget följer utbildning genom kvällskurser.
Hon var ensam hemma. Sambon var på jobbresa. Hon var trött.
Vid 21-tiden hör en väninna av sig via Facebooks chatt-tjänst Messenger. Annelie Pettersson vet att väninnan i fråga befinner sig i Spanien och undrar vad det handlar om.
– Hon frågade om jag kunde hjälpa henne med en sak. Hon skrev att hon hade strul med sin bankdosa, säger -Annelie Pettersson.

I efterhand har hon förbannat sin godtrogenhet.
– Jag visste ju att bank-dosan är personlig, men tänkte just därför att det inte skulle kunna gå. Mina koder skulle ju inte kunna hjälpa henne. Jag hade ingen anledning att misstänkliggöra henne, det var ju från hennes Facebook-konto som frågorna kom. 

Hej, jag ringer från banken”
Annelie Pettersson ger väninnan några koder — varpå chatten plötsligt, och tvärt, bryts.
En oro infinner sig. Vad är det egentligen som händer?
– Jag loggade in på mitt bankkonto och såg att nästan 10 000 kronor fattades. Stressad ringer jag min väninna men får meddelande i luren att hennes telefon inte går att nå.

Då ringer istället Annelie Petterssons telefon. I andra änden hör hon en mansröst.
– Han säger: ”Hej, jag ringer från Swedbanks säkerhetsavdelning. Vi ser att ditt konto har blivit kapat.”

Mannen läser upp Annelie Petterssons personuppgifter. Han förklarar att hon aldrig får lämna ifrån sig koder. Han säger att bedragarna är inne på hennes konto och att de gemensamt måste stoppa dem. Han är deltagande och säger att han förstår att hon är stressad och ledsen.
– Luften går ur mig. Jag vill så gärna få tillbaka mina pengar och hjälper honom på alla sätt jag kan. Han säger att jag inte ska känna mig dum. Han uppmanar mig att polisanmäla bedragarna.

Bara ett problem: Denne man var också bedragare. 
Först hade bedragarna kapat väninnans Facebook-konto, sedan utgivit sig för att vara säkerhetspersonal från Swedbank. En raffinerad, kallsinnig fälla hade slagit igen.
Annelie Pettersson är nybliven pensionär. Hon har tidigare jobbat på Gustavsgården. Hennes folkpension är efter skatt 6 800 kronor. På sitt konto hade hon under åren lagt undan 70 000 kronor. När hon följande morgon, efter en mardrömslik natt, kommer in på Swedbanks lokalkontor i Gustavsberg för att ta reda på vad som hänt visar det sig att 60 000 av dessa pengar förts bort. 5 000 kronor lyckas hon sedan få tillbaka, övriga summan kommer hon troligtvis aldrig att se igen.

Förbannar sig själv
– Jag har hälsan kvar. Pengar är inte allt. Så försöker jag tänka. Men det är pengar som jag har skrapat ihop för att kunna unna mig saker och upplevelser. Det är tungt att tänka på.

Två veckor har gått sedan bedrägeriet. Annelie Pettersson säger att hon fortfarande känner sig ”sänkt” när hon tänker på vad som hänt. Hon förbannar sig själv, men även ett bank- och polisväsende som tycks stå handfallna mot att förhindra den här typen av brottslighet.
– När ett kontokort kapas kan det spärras, men att spärra ett bankkonto går inte. Det är märkligt.
Det finns en skam kring att erkänna att man utsatts för bedrägeri, att man blivit lurad, men du väljer att träda fram, varför?
– För att jag inte står ut med att sådana typer finns! Jag vill inte göra det lättare för dem.
Vad vill du säga för att varna andra?
– Öppna aldrig, aldrig bankkontot för någon. Inte ens för banken, eftersom de inte ringer upp. Säg i så fall att du hellre besöker bankkontoret och diskuterar med dem där. Jag visste detta, men gick på det ändå.
Och vad vill du säga till bedragarna?
– De är döda för mig. Jag har sänt dem åt helvete i mina tankar.


”Sedan oktober 2017: 6 000 anmälningar”

Annelie Petterssons fall är typiskt för nätbedrägerierna, som blir alltmer sofistikerade i sina upplägg. Det säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid polisens nationella bedrägericenter, NBC. 

NACKA/VÄRMDÖ. Sofistikerade nätbedrägerier, där -bedragarna genom flera steg lurar offret att gå i fällan, har ökat kraftigt.
– Från början var bedragarna enklare i sina upplägg. De ringde och uppgav att de var ifrån banken. Men eftersom den typen av bedrägerier uppmärksammats i media har bedragarna förfinat sina metoder. De förleder brottsoffren att tro på upplägget genom att som exempelvis i det här fallet först kapa en väninnans Facebook-konto, säger Lotta Mauritzson, på NBC.

123 miljoner kronor
– Anmälningar om den här typen av bedrägerier började komma in till oss ungefär i oktober 2017. Sedan dess har vi fått in närmare 6 000 anmälningar där bedragarna sammanlagt kommit över 123 miljoner kronor i brottsvinster, säger Lotta Mauritzson.

Få vill berätta att de har blivit lurade, men Lotta Mauritzson tror ändå inte att mörkertalet för nätbedrägerier är stort. Detta eftersom de som drabbats uppmanas att polisanmäla av banken.
Hur arbetar polisen för att förebygga nätbedrägerier?
– Dels informera allmänheten om hur man kan skydda sig, dels påverka de aktörer som rent tekniskt kan göra något. Vi för en dialog med banker, BankID och Swish, där de jobbar för att lägga in begränsningar och fördröjningar.
Tycker du att bankerna ska avkrävas större ansvar för att förhindra att sånt här kan ske?
– Nej, det ligger högt på agendan hos bankerna att förhindra det här. Så jag vill inte avkräva större ansvar just nu, men de har givetvis ansvar för de lösningar som de levererar till sina kunder. Det har skett mycket förbättringar. December var en bättre månad än övriga hösten.
Hur ska man göra för att skydda sig från nätbedrägerier?
– Ett enkelt råd är att aldrig lämna ifrån sig koder eller logga in på sin internetbank på uppmaning av andra, oavsett hur övertygad man är att det är banken som ringer, säger Lotta Mauritzson.