”När vi kan betala tillbaka — då skickas vi iväg”

Värmdö Uppdaterad 12:20 20 augusti 2019

• 125 anvisade flyktingar har lämnat Värmdö på två år. • Just när Haifaa Almatroud fått jobb, tvingas hon flytta med sin familj. • Olika tolkningar av reglerna i olika kommuner. 

Efter flera år på flykt hade de hittat hem i Mörtnäs. Men nu har familjen Almatroud Baaj återigen tvingats flytta — till Eskilstuna. Och många andra är i samma sits. Under två år har 125 av Värmdös anvisade flyktingar lämnat kommunen.

Haifaa Almatroud är van att flytta. Hon har med sin familj bott på så många olika ställen i Europa och Sverige, sedan flykten från krigets Syrien 2012, att hon tappat räkningen. 

När NVP träffade familjen i maj förra året hade de äntligen landat. De blev anvisade att bo i Värmdö 2017, och genom kontakter kunde de snart därefter lämna modulboendet i Mölnvik och flytta in i en fin, röd stuga i Mörtnäs. Även om det bara var ett tillfälligt boende, så fanns hoppet att stanna i kommunen där de börjat rota sig.

Haifaa klarade snabbt av studierna i svenska. Hon drog igång en cateringfirma i liten skala, började plugga till barnskötare och fick i våras ett vikariat på en förskola i Gustavsberg. De tre barnen trivdes i skolan och familjen fick många nya vänner i grannskapet.
Men oron malde: Var skulle de bo? I vintras fick de veta att husets ägare ville lägga ut det till försäljning, samtidigt som familjens anvisningstid (se faktaruta) gick ut.
– Jag lade ut annonser för att hitta någon annanstans att bo i Värmdö eller Nacka. Men det gick inte så bra, säger Haifaa på telefon från det nya hemmet i Eskilstuna.

”Jobbigt för barnen”
För det var dit, till en förstahandstrea på 80 kvadrat, som familjen motvilligt flyttade i juli. De hade stått i bostadsköer i flera kommuner, och i den sörmländska staden fick de napp.
– Det känns jättetråkigt att flytta hela tiden. Det är jobbigt för barnen, som saknar sina vänner och inte vill byta skola, och för mig, som precis fått jobb. Det var bara ett vikariat, med det var ett första steg, säger Haifaa.

Sedan flytten har det mesta av hennes tid gått åt till att fixa med papper, om barnens skolgång, om bostaden, om makens sviktande hälsa … Att söka jobb i den nya hemkommunen har hon knappt mäktat med.
I höst ska hon fortsätta med sina barnskötarstudier, och maken ska plugga vidare på SFI.
Fortfarande hoppas Haifaa att kunna flytta tillbaka till Värmdö — och hon ifrågasätter starkt att familjen inte fått mer hjälp att stanna.
– Värmdö har tänkt fel, kan man säga. Vi utbildade oss, jag fick jobb, allt det hjälpte kommunen oss med. Men när jag själv blivit skattebetalare, och kan ge tillbaka, då skickar kommunen iväg oss.

125 nyanlända flyttade
Familjen är långt ifrån ensam om sin upplevelse. Enligt statistik från Migrationsverket flyttade 125 nyanlända bort från Värmdö inom 24 månader under åren 2016, 2017 och 2018.
Antalet kan ställas mot att 123 personer anvisades till Värmdö år 2016. Under 2018 har alltså dessa personers etableringstid gått ut.

Siffrorna är talande och upprörande, menar Ebba Hagander Mir, ordförande för den ideella föreningen Välkommen till Värmdö.
– Det här går ju emot allt som politiken säger sig arbeta för, att de anvisade personerna ska rota sig och etablera sig i samhället, säger hon.

Föreningen startades 2017 och hjälper nyanlända bland annat genom att förse dem med möblerade bostäder — vilket sköts delvis på uppdrag av kommunen. Men att skaka fram bostäder i Värmdö är svårt, även för en förening med stort kontaktnät. Under 2018 fick föreningen ihop 15 hyreskontrakt på minst sex månader.
– Vi kämpar hårt för att bygga nätverk och skapa vettiga aktiviteter. Och vi har fått kvitton på att det funkar. Många säger att de för första gången har fått svenska vänner och att de kommit in i det svenska samhället, säger Ebba Hagander Mir.

Hon ger en rad exempel på personer och familjer som, mot sin vilja och trots att de har både jobb och kontakter, lämnat Värmdö.
– Det är så sjukt orimligt att det ska vara såhär. Många väljer att bo på kompisars soffor för att de inte hittar något annat. Men kommunens politiker verkar inte intresserade av att lösa detta.

Lagen tolkas olika beroende på kommun

I Stockholm får de anvisade flyktingarna bo kvar längre än två år.
– Bostaden är viktig för etableringen i Sverige, säger Anna Mölgård, samordnare för bostäder till nyanlända i Stockholms stad.

Nyligen berättade NVP om två familjer i Nacka som var i samma situation som Haifaa Almatroud och hennes familj. Nacka har nämligen, i likhet med Värmdö, tolkat regelverken som att kommunen efter 24 månader inte längre behöver förse de anvisade personerna med bostäder.
– Bosättningslagen innehåller ingen tidsangivelse, så kommunerna kan tolka den lite olika, säger Anna Mölgård.

Många kommuner har tagit fasta på att den statliga etableringsersättningen för nyanlända är två år.
– Då menar man att anvisningen upphör och sätter likhetstecken mellan etableringstiden och bosättningslagen. Så har Stockholm inte gjort.

Stockholm tillhandahåller genomgångsbostäder med korttidskontrakt som kan förlängas med en månad i taget.
– Målet är att personerna ska söka sig vidare av egen kraft. Men staden ser bostaden som så pass viktig för etableringen i Sverige att kontrakten inte sägs upp efter två år, säger Anna Mölgård.

Målsättningen är att de inom fem år ska ha hittat en egen bostad.
– Sedan 2016 har 23 procent av de nyanlända ordnat en annan bostad på egen hand. Så det finns ett naturligt flöde.

Läs Deshira Flankörs kommentarer senare i eftermiddag.

454 har anvisats till Värmdö sedan 2016

• Bosättningslagen trädde i kraft i mars 2016 och innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot ett visst antal nyanlända för bosättning. Ingen tidsangivelse ges i lagtexten.
• Förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar anger att det för varje nyanländ betalas en ersättning under två års tid till den kommun där personen är bosatt.
• Till Värmdö kommun anvisades 123 personer år 2016, 171 år 2017 och 160 år 2018.