FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Fredrik, Fritz

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Torsdag
18 juli 2019

Eva Sundström och Johan Knutsson utanför Ebbalund. Bakom paret syns verandorna, som nyligen blivit inglasade.

"Många har följt
det här huset länge"

Värmdö 12:00 | 30 april 2019

Det gamla torpet Ebbalund från 1700-talet stod obebott i 73 år fram tills att Eva Sundström och Johan Knutsson flyttade in. Därefter har de med varsamma händer arbetat vidare för att behålla originalkänslan.
– Vi vill förvalta det till nästa generation, säger Johan Knutsson.

Torpet i Östra Ekedal som uppfördes i mitten av 1700-talet är ett av Gustavsbergs äldsta hus. Även om kyrkoböckerna inte bekräftar sägnen, så ska Grindstugan —som huset först hette — ha släckt många törstiga Gustavsbergsstrupar i egenskap av krog, fram tills att torparen G. Andersson och hust­run Ebba Larsdotter började att bruka torpet i början av 1800-talet.

I samband med det ändrade torpet namn till Ebbalund, kanske som en gåva från torparen till hustrun, spekulerar författaren Edla Sofia Arvidsson i boken ”Människor och hus i Gustavsberg”. Men visiten blev kort. Paret fick en son 1805, samma år som torparen dog, och hustrun Ebba med son flyttade till ”oläslig ort”.

Sedan dess har huset hyst flera torparfamiljer tills det blev en handelsbod där det bland annat såldes porslin från Gustavsbergsfabriken.

Det är en bokstavlig skärva av historien som inte undgått Eva Sundström och Johan Knutsson, som flyttade in i huset 2011, då det hade stått obebott i 73 år.
– Det var den enda butik i Gustavsberg som fick sälja porslin utanför fabriken. Det märks, för vi hittar fortfarande mycket porslinsskärvor i marken, säger Eva Sundström.

Porslinshistoria i jorden
Från att handelshuset stängdes 1938 har verkstad, plåtslageri och måleri bedrivits i huset. I varje rum finns en historia. Men hade det inte varit för att Sverker Sihlberg, känd som nestor i byggmästarbranschen, köpte och tog sig an huset 1993 hade det sannolikt varit obrukbart idag.

Snickaren och inredningsarkitekten Anders Gyllen­svärd var också med på ett hörn i renoveringsarbetet.
– Sverker renoverade det successivt. Huset var i riktigt dåligt skick och i den andra huskroppen växte tre sorters svamp. Det lutade också mycket, ungefär 15 centimeter. Men han gjorde alla golv plana och kompenserade lutningen genom att lägga golvet på olika nivåer, säger Anders Gyllensvärd.

Har behövt modernisera
När paret flyttade in var huset färdigrenoverat, men då var det dags att göra huset beboeligt och ta vara på den sekelskiftesstil som fanns. Trädgården var en grusplan fylld med blålera och makadam, och i köket fanns endast en vedspis att laga mat på.
Istället för att bygga om det gamla köket inredde de förrådet intill i samma stil som övriga köket, men med modern köksutrustning som kyl, frys och spis.

– Vi har liksom fått smyga in köket lite. Diskmaskinen är dold bakom köksluckor.  Hyllorna och skåpen byggde vi i samma stil och målade dem i den jugendgröna färg som finns i den gamla delen. För att göra kökslådorna lika lätta att dra ut som moderna använde vår snickare Kalle Ajger ek som material, säger Eva Sundström.

Förutom att bygga och glasa in nedre och övre verandan har mycket i renoveringsarbetet handlat om detaljer för att få det nya att smälta in i det gamla. Formen på lister, tyger, rätt avstånd mellan spjälorna på staketet runt trädgården — det nya behöver hela tiden prata med det gamla.

– Innan man börjar renovera gamla hus är det bra att ställa sig frågan: Vad vill vi göra och vilken tidsperiod vill vi ha? Det är ett originalhus, men vilket originalhus? Det har renoverats så många gånger, säger Eva Sundström.

Ett annat tips från paret är att bo in sig först och känna efter vad som behöver göras, bortsett från de mest akuta åtgärderna, innan man bestämmer sig. Först då kan man pröva om alla ändringar verkligen behövs.

Anders Gyllensvärd med byggnadsvård som special­inriktning, och som reparerat och glasat in verandorna på Ebbalund, håller med:
– Det finns ofta mycket visdom i äldre hus. För det är ägare som tidigare sett till att det ska funka att bo i. Så huset har ofta redan mycket värden.

Huset en lokal angelägenhet
Sedan Eva Sundström och Johan Knutsson flyttat in har många förbipasserande kastat nyfikna blickar på huset. Ofta kommer de fram och vill prata. Det är bara positivt, tycker paret.

– Många har följt huset sedan det stod tomt och har en relation till det, vilket gör att huset blivit en del av platsens historia. På det viset är vårt hus en angelägenhet för Gustavsbergsborna, vilket vi bara tycker är roligt!

Hur förhåller ni er till att huset är q-märkt och att det begränsar er att göra förändringar på husets utsida?
– Vi tycker q-märkningen är bra, husets fasad är inte bara ägarnas privatsak, det är en del av det offentliga rummet. Det här är ett gammalt hus som behöver varsam hantering och som vi vill förvalta till nästa generation. När man har den inställningen, då känns det angeläget att tänka sig för inför varje förändring, säger Johan Knutsson.