Värmdö Publicerad 10:09, 30 juli 2019

• Vill ha ersättning för skolunderskott.

Privatägda Kunskapsskolan vill ha kompensation för Värmdös skolors underskott. Men kommunen säger nej. Nu överklagar skolkoncernen beslutet till Förvaltningsrätten.

Under åren 2012 till 2015 redovisade Värmdö kommuns skolor ett under­skott på sammanlagt 21,5 miljoner kronor.

I våras ansökte skol­kon­cernen Kunskapsskolan om extra bidrag eftersom man betraktar underskotten som resurstillskott till de kommunala skolorna. Sammanlagt vill skolan ha drygt ­740 000 kronor baserat på antalet elever som går i Kunskapsskolan i Nacka som är folkbokförda i Värmdö.

Nej från Värmdö
Skolan hänvisar till skolförordningens regler om bidrag till enskilda huvudmän, och att om ytterligare resurser ges till ­kommunens verksamhet under budget­året så ska också de fristående skolorna ges ett tillskott.

– Elevpengen sätts i kommunens budget, där talar de om vad de är beredda att skjuta till för skolan. Om de i slutet av året beräknar underskott, då måste de skjuta till medel. Går man back måste man betala kostnaderna med tillskjutna medel. Och då har inte våra elever samma elevpeng som elever i kommunens skolor, säger Fredrik Lindgren, vd på Kunskapsskolan.

Värmdö kommun sa nej då man anser att underskotten ”hanterats inom ramen för resultatbalanseringen”. Kommunen hän­visar till att skolorna är egna resultat­enheter och har ansvar för sin ekonomi och ”skall ­vidkännas effekterna av sitt ekonomiska agerande”. Över- och underskott bärs med till nästa år.

– Enligt kommunallagen ska ett negativt resultat balanseras inom tre år. Enheter som har ett negativt resultat upprättar åtgärdsplaner för att nå en budget i balans, skriver Peter Bergström, utbildningschef i ett mejl.

”Finns ganska tydlig praxis”
Nu överklagar Kunskapsskolan kommunens beslut till förvaltningsrätten. De menar, i överklagandet, att det saknar betydelse om underskottet bokförts, ackumulerats eller avskrivits. Skolan hänvisar till skollagen, ­domar och gällande rättspraxis. De menar att principen om lika villkor sätts ur spel om kommuner tillåter underskott i en kommunal verksamhet utan att de fristående skolorna kompenseras, att underskott som avskrivs bedömts vara ­resurstillskott och att många ackumulerade underskott aldrig återställs i praktiken.

– Att de kallar det bokföringstekniskt är inte relevant. Det finns ganska många likande situationer, så det finns ganska tydlig praxis. Vi ser att vi har gott på fötterna. Och vi bevakar våra elevers intressen, säger Fredrik Lindgren.

Peter Bergström vill inte kommentera överklagandet men står fast vid kommunens syn på saken.

– Jag menar att underskottet inte är att ses som ett ekonomiskt tillskott kopplat till mitt tidigare svar, säger­ ­Peter Bergström, som nu väntar på Förvaltningsrättens beslut.

Ersättning till fristående skolor

Friskolorna får, enligt skollagen, bidrag från kommunen som baseras på budgeten för kommande år. Om ytterligare resurser ges till kommunens verksamhet under budgetåret ska, enligt skolförordningen, också ett motsvarande tillskott ges till de fristående skolorna. Och om kommunen minskar ersättningen till sina skolor, får bidrag till enskilda skolor minskas i motsvarande mån.

  • Charlotta Westling