FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Signe, Signhild

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Fredag
23 augusti 2019

Lägenheterna finns i både ett, två och tre plan. På bilden till vänster bröderna Jakob, Svante, vd, och Martin Steen, som äger Blå Eken, som har specialiserat sig på komplexa byggprojekt. I bakgrunden Lanterninhuset.

Fabriksbyggnad
som återuppbyggts

Värmdö 10:12 | 29 januari 2019

Den sista omvandlingen av Sanitetsporslinsfabriken i Gustavsberg håller på att färdigställas. I det återuppbyggda Lanterninhuset byggs just nu ett 30-tal ateljélägenheter med fabrikskänsla.

Tidigare rivningsförbud revs upp

Lanterninhuset ligger invid Sanitetsporslinsfabriken och var från början Q-märkt med rivningsförbud, men 2017 beviljade byggnadsnämnden rivnings- och bygglov för en ­nybyggnad. Detta då man ansåg att byggnadens kulturhistoriska värde var kraftigt reducerat och att byggnaden påverkats av omgivande rivningar och inte hade kvar sitt ursprungliga ­utseende.

Det råder en febril aktivitet i Lanterninhusets korridorer där snickare, elektriker och målare arbetar. Utanför står en gigantisk kran, plötsligt tjuter en siren och kranen börjar hissas ner. Just nu färdigställs den sista etappen av Sanitetsporslinsfabriken där Lanterninhuset omvandlas till ateljélägenheter och lokaler för näringsidkare.
– Det blir unika lägenheter med stora volymer. Det finns inga liknande på marknaden. Ingen lägenhet är lik den andra, alla har olika vinklar och fönster. Den som är intresserad av inredning kommer att kunna gå loss här, och den som är konstintresserad kan ha en ateljé, det vore roligt, säger Martin Steen, projektledare på Blå Eken.

Företaget har specialiserat sig på komplexa bygg­projekt, och har nyligen färdigställt områdets flaggskepp Sanitetsporslinsfabriken till bostäder. Den här gången har man återuppfört delar av det gamla Lanterninhuset (en lanternin är en fönsterförsedd uppbyggnad på ett hus) som ursprungligen uppfördes på 30-talet.

Q-märkt utformning
– Utformningen är Q-märkt och ambitionen har varit att bevara fabriksbyggnaden så långt som möjligt och behålla industrikänslan med bevarande av takbalkar, pelare och högt i tak. Däremot har vi fått höja huset med 70 centimeter på grund av kommunens detaljplan och intilliggande garage, säger Martin Steen och fortsätter:
– Vi har haft mycket diskussioner med kommunen, det har inte varit lätt. Om färgen på fasaden, om takbeklädnaden och utformningen av fönstren. Den befintliga fasaden hade många olika färger och takbeklädnaden var ursprungligen papp, men kommunen ville ha plåt och det höjde kvaliteten. Vi tyckte också att vi förstärkte husets karaktär när vi satte in en extra lanternin.

30 ateljélägenheter på ett till tre rum och kök byggs i två plan. Den minsta lägenhetstypen är 36 kvadratmeter och den största 106. En del lägenheter är i tre plan, andra har halvtrappor med olika golvhöjder eller upp till 5,5 meter i takhöjd. En del av lägenheterna kommer att ha egna terrasser mellan lanternintaken, andra får en fransk balkong.

Inledande osäkerhet
Väster om Lanterninhuset kommer det planerade Astertorget att ligga, torget går ner till Salixtrappan. Intill parken och öster om huset ska Ikano bygga flerbostadshus i tre våningar och engelska radhus. På båda sidor om huset har två underjordiska garage byggts med plats för 560 bilar. Lanterninhuset är sammankopplat med fabrikshuset och kommer att få tillgång till den gemensamma takterrassen med utsikt över hela Gustavsberg.
– Det här blir centrum för fabriksområdet, men inte för hamnen, som har ett eget liv, säger Jakob Steen, projektledare på Blå Eken.

De nya amorteringskrav­en har påverkat branschen, menar Martin Steen, som trots en svajig marknad ändå tror det finns köpare.
– Vi var från början ganska osäkra på hur stor efterfrågan skulle vara i Gustavsberg.  Marknaden är trögare, men vi ser en fortsatt efterfrågan och vi är ganska trygga. Vi har lagt ner stor möda på lägenheter med en hög kvalitet. Vi har en hög efterfrågan på små lägenheter med loft bland ungdomar, det är roligt. Och andrahandsförsäljningen ligger fortfarande markant högre än inköpspriset, säger Martin Steen.


Ny inventering efter omstridda rivningar

Fabrikshusen och Lanterninhuset är inte de enda hus som omvandlats eller rivits i centrala Gustavsberg. Nu har kommunen gjort en ny kulturmiljöinventering av riksintresset centrala Gustavsberg för att öka kunskapen hos medborgare och fastighetsägare.

Värmdös kulturmiljöer har länge stått nästan utan skydd och kulturenhetens sorgelista över historiskt värdefulla hus som försvunnit har blivit allt längre. Detta trots att ett stort arbete lagts ner för att inventera och skydda dem.

2011 avslutades ett tvåårigt arbete med att kartlägga kulturmiljöer. Arbetet låg till grund för ett förslag om nya områdesbestämmelser. Men bara en områdes­bestämmelse vann laga kraft, trots att målet var 30.

2014 släpptes en reviderad ”bibel” över kommunens 55 bäst bevarade kulturmiljöer, från forntid till nutid. ”Värmdö. Kulturhistoria i skärgårdsbygd” var slutpunkten på en fyraårig inventering och utredning som mynnade i ett kulturmiljöprogram. Syftet var även då att sprida kunskap till kommuninvånare, sommarboende och besökare.

628 sidor tjock lunta
Nu har kommunen gjort ytterligare en kulturmiljöinventering. Denna gång av riksintresset centrala Gustavsberg. Inventeringen har gjorts under hösten och mynnat ut i en 628 ­sidor tjock lunta.
– Vi har tagit fram en detaljerad inventering av Gustavsberg som specificerar byggnadernas karaktär och bevarandevärden för varje enskild byggnad. Syftet är att sammanfatta och tydliggöra kulturmiljö­värdena inom riksintresset Gustavsberg, och målet är att tillvarata de värden som finns, säger Anna Fredriksson, plan­arkitekt i Värmdö.

Underlaget ska användas vid arbetet med planering och lovprövning. 
– Vi genomförde detta arbete för att kulturhistoriska miljöer är en viktig beståndsdel i det som utgör en attraktiv plats. Riksintresset är områdesspecifikt och därmed identitetsskapande. Genom att informationen tillgängliggörs kan medborgare och fastighetsägare ta del av informationen, vilket bidrar till bättre förståelse för ortens kulturarv och dess värde, säger Anna Fredriksson.
Har ni alltså inte haft ett ­underlag vid arbete med ­planering och lovprövning tidigare?
– Vi har inte haft en klassificering av enskilda byggnader där bevarandevärda detaljer är specificerade. Naturligtvis har vi haft andra typer av underlag inför bygglovsprövning, men inte ett såhär detaljerat underlag.