Entusiastiska odlare på Värmdös enda koloniområde

Värmdö Uppdaterad 13:57 26 juni 2019

• Har hittat hem i Rosenplätt.

Lite undangömt i en skogsdunge, omgiven av berg och höga träd, ligger Värmdös enda koloniområde. Hjortens odling döljer lokalhistoria, en kollektiv anda och entusiastiska odlare.

Varje sommarmorgon mellan åtta och nio kan man se dem. Fem damer som tar sig ett dopp i viken.
– Sen hasar jag hem och hämtar tidningen i brevlådan, säger Anki Lagerstedt, kolonist sedan 1988 på Hjortens odling. 

När vi går in genom järngrinden på Nybyggarvägen till Ankis kolonilott öppnar sig en minivärld med två små röda stugor som omges av en trädgård med olika rum med sittplatser. 
– Jag var 42 år och ville köpa något för att kunna åka på semester och åka båt. Jag stod i Hulthuskön och erbjöds detta. Jag var egentligen inte ett dugg intresserad av odling. Jag köpte en segelbåt tillsammans med några vänner, så det var sjölivet som hägrade, plus att jag älskar att bada, säger Anki Lagerstedt.

Trångt – men många rum
Huset är på 15 kvadrat plus ett sovloft. Trädgården är inte större än 250 kvadrat men det är överraskande hur mycket som får rum. Här ryms en porlande damm, rosor, pioner, allium, digitalis och en slingrade kaprifol. Bakom huset har Anki ”sin” skogsbacke som egentligen hör till samfälligheten. Men hon och grannen sköter om den, klipper gräs, odlar potatis, jordgubbar och rabarber i lådor.
– Här har jag grävt ner pengar må du tro. Men jag hittar mycket i soporna också. Det där är min vitsippsbacke, säger Anki om en liten låda fylld med blommor.

Favoritväxten är gammeldags rosor med namn som Ghislaine de Feligonde (favoriten), Maidens Blush, Constance Spry och Alchemist. Ankis rosintresse har lett till att hon har rest runt i landet och besökt rosdagar som Rosensällskapet ordnar. Under flera år deltog hon i lantbruksuniversitetets, SLU, projekt där man samlade in okända äldre sorter. Och hon har hållit föredrag i koloniområdet om rosor.
– Jag vet inte hur det gick till, jag har 30 stycken. Många har jag fått av andra. Det är rätt jobbigt att sköta rosor. Och jag är inte så bra på att behandla rossjukdomar, jag låtsas inte om dem.

Plötsligt dyker en keramikfigur upp bland fetbladsväxterna. 
– Det är Gustav Adolf, den gamle kungen, säger Anki.

Kungen står där som en påminnelse om Fågelbro Säteris långa historia, från 1624 ägdes gården av Gustav II Adolfs livmedikus Olof Bure.
Vi vandrar ut på Nybyggarvägen, viker av Lillvägen och fortsätter på Odlingsvägen. Många hus har namn som Tomtebolyckan, Torpet, Lilla frö, Dockskåpet. Anki kallar sitt lite anspråkslöst för Rosenplätt efter Rosendals trädgårdar.

Kräver sociala färdigheter
Anki säger att man nog måste vara rätt social för att bli kolonist. Samfälligheten ordnar varje år ett uppskattat midsommarfirande och en kräftskifta, och ansvarar för skötsel av vägar, brunnar och servicehuset.
– Det är mycket ensamstående, äldre kvinnor som bor här, jag har jättemånga vänner. Men nu har det kommit lite fler yngre med barn. Vi har några enstöringar, men jag tror boendet passar mest för sociala människor, det blir lite kollektivt. Vi har ju gemensamt ansvar för marken. 

Sen Anki köpte sin kolonilott har priserna ökat rejält, i dag får den som vill ha en stuga här betala drygt en miljon kronor, i priset ingår arrende till kommunen. 

När vi skiljs åt går Anki in till Gustav Adolf och de andra i trädgården. Nu väntar några hektiska dagar innan midsommar och sommaren tar över. I morgon bitti blir det ett dopp som vanligt i viken med de andra damerna. 


Hjortens odling — Värmdös enda  koloniområde.

400 stugor blev 79 — övriga lotter köptes av H&M:s grundare

Namnets ursprung: Namnet Hjortens odling tros härstamma från 1800-talet då man lade ut saltstenar och foderkål åt hjortar. Koloniområdet Hjortens odling byggdes 1986 och består idag av 79 kolonistugor med tomträtt på Fågelbro. Stugorna har ritats med ett bohuslänskt fiskeläger som förebild.

Golfbana fick plikta: I början av 1980-talet sålde familjen Winge Fågelbro till Fågelbro Säteri AB, som planerade en exploatering av området med golfbana, hotell och bostäder och marina. För att få bygglov, krävde kommunen att företaget rustade upp de gamla kulturbyggnaderna. För att få loss pengar till det skrevs ett avtal med kommunen om att bygga kolonistugor på en del av marken. 25 000 kronor för varje såld stuga skulle öronmärkas för upprustningen av säteriets byggnader, som har en anrik historia från början av 1500-talet.

H&M:s grundare hindrade utbyggnad: Från början ingick fyra koloniområden med 400 fastigheter, men när markägare runtomkring blev medvetna om vilket stort ingrepp i naturen det skulle bli stoppades planerna. Protesterna resulterade i att bygget begränsades till de 79 stugorna på Hjortens odling. De resterande kolonistugeområdena köptes av Erling Persson, H&M:s grundare. Syftet var att rädda marken från fortsatt utbyggnad av kolonihus.

Politisk bakgrund: Kommunen köpte i sin tur fastigheten Hjortens odling av Fågelbro Säteri, bolaget skulle sedan bygga koloniområdet. Spareken erbjöd dem som stod i den så kallade Hultstuge-kön att, som ett alternativ, köpa kolonilotter på Hjortens odling. Idén till Hultstugan kom från S-politikern Mats Hult som tyckte att alla skulle ha möjlighet att ha ett billigt sommarboende och det planerades Hultbyar i Nynäshamn och på Brevik på Värmdö.

Färdigställt 1987: 1987 var Hjortens odling färdigbyggt med vattenanläggning, servicehus och en samfällighetsförening bildades. Husen är på 15 kvadratmeter plus sovloft samt ett förråd som många använder som gäststuga. Det finns sommarvatten och el men ingen toalett i stugorna.