FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Reinhold, Reine

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Tisdag
16 juli 2019

Pella Larsdotter Thiel har jobbat med miljöfrågor i många olika roller, för tillfället är hon engagerad i fem olika organisationer. Hon har många tankar kring de stora utmaningar klimatfrågan innebär, men är varken optimist eller pessimist inför framtiden. ”Optimism och pessimism är åskådarsporter”.

”Förstörelsen pågår med
oförminskad hastighet”

Ingarö 08:00 | 06 februari 2019

Sommarens torka och skogsbränder väckte en kollektiv medvetenhet om klimatfrågans allvar, tycker miljökämpen Pella Larsdotter Thiel.
– Men det räcker inte. Fortfarande lever vi i ett system som bygger på att vi förstör naturen.

 I en tid där flygskammen breder ut sig, second hand-kläder blir årets julklapp och 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg väcker världssensation, kan man tänka att miljövänner anar morgonluft och rent av känner att förändringens tid äntligen är kommen. Men enligt Pella Larsdotter Thiel är det på tok för tidigt att ropa hej.
– Medvetenheten och engagemanget ökar. Samtidigt pågår förstörelsen med oförminskad hastighet. Vi lever i en massutrotning av liv, men har inte förstått det ännu, säger hon. 

Ingaröbon Pella Larsdotter Thiel är ekolog och har i många år, och i flera olika roller, varit en förgrundsgestalt inom miljörörelsen. För tillfället är hon engagerad inom Omställningsnätverket, Lodyn, End Ecocide Sverige, Rädda Regnskog och UN Harmony with Nature — organisationer som på olika sätt arbetar för grönare värden. 
– Jag brukar säga att jag är aktivist, men mer en mötesaktivist än en aktivist som klättrar i träd. Jag föreläser och håller kurser och jobbar för att inte bara människor, utan också naturen, ska ha rättigheter.
Är du optimist eller pessimist inför framtiden?
– Optimism och pessimism är åskådarsporter. Jag har ingen sannolikhetskalkyl kring om det går bra eller dåligt, men kan konstatera att vi håller på att såga av grenen som vi sitter på och visserligen gör insatser som är mindre dåliga, men ännu inte har börjat göra saker som är bra. Vi fortsätter att arbeta mot istället för med naturen. Konsekvensen blir ett skogsbruk som leder till systematisk utrotning av arter, och att det snart inte finns träd kvar att hugga.

Tillväxt utan lycka
– För mig är därför en kärnfråga inför 2019 att titta på hur vi skapar en ekonomi som inte bygger på tillväxt. Enligt forskningen har den tillväxt som vi haft sedan 1960-talet faktiskt inte gjort oss lyckligare utan tvärtom medfört en epidemi av skenande depression och utbrändhet, samtidigt som vi förstör naturen. Dessutom kommer det ekonomiska systemet inte att leverera tillväxt så länge till. Och hur gör vi då? Det är en demokratisk fråga som vi måste behandla på alla nivåer. Global nivå, EU-nivå, nationell och lokal nivå.
Är ledande politiker intresserade av sådana frågor?
– Nej, för de frågorna vinner man inga val på. Det är därför vi inte pratar om det.

Ett klimatångestrelaterat begrepp som fått stor spridning under det senaste halvåret är ”flygskam”. Frågan som i sammanhanget ställs är om det är moraliskt försvarbart att transportera sig med flyg, som är stor producent av skadlig koldioxid. Inte bara kan man själv känna skam över att flyga, vanligt har också blivit att skuldbelägga dem som flyger mycket. Exempel för detta är Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin som under valrörelsen fick utstå kritik för sina många flygresor och Instagram-kontot ”Aningslösa influencers” där kända svenskar hängs ut som miljöbovar. 

Tror inte på skampålar
Pella Larsdotter Thiel gillar inte skambeläggandet.
– Jag tror inte att det är produktivt. Det finns en tendens att lägga valen och skulden på individer, och det är viktigt att vi är medvetna och tar ansvar för våra val. Samtidigt gör vi valen i ett samhälle som dels är beroende av att vi fortsätter konsumera, dels fortfarande investerar mycket pengar i flygplatser. När jag kör bil får jag betala koldioxidskatt, medan flyget slipper betala för sina utsläpp. Vi behöver ett mer djupgående ifrågasättande av samhällets drivkrafter.
Vad tycker du att jag som privatperson ska tänka på inför 2019?
– Det finns tusen saker som man kan göra. Cykla mer, åka mindre bil, inte flyga, och så vidare. Men jag föreslår att du tillbringar mer tid i naturen och ställer dig frågan: På vilket sätt kan jag bidra? Vi måste alla hitta vår egen eld, komma på vad vi brinner för. Det behövs fler som engagerar sig aktivt. Om det är svårt för politikerna att fixa detta, då återstår du och jag.