”Ryssarna ville bara härja”

Nacka Uppdaterad 10:01 06 juli 2019

• 300 år sedan det stora angreppet mot skärgården.

Juli 1719. En stor, rysk flotta siktades på väg över Ålands hav mot Sverige. En månad senare var delar av skärgården bränd och ödelagd — och i Baggensstäket i Nacka stod det största slaget mellan svenskar och ryssar. I år är det 300 år sedan rysshärjningarna, och det uppmärksammas på många håll.

Slaget vid Stäket i augusti 1719 var ett viktigt steg mot fred i det stora Nordiska kriget. Ryssarna hotade Stockholm, men stoppades.
– Det var sista gången en utländsk invasionshär stod utanför Stockholm. Det var en förhållandevis liten drabbning egentligen, med omkring 3 600 ryska och 1 300 svenska soldater som stred, men det var kaos och blod och krutrök, säger arkeologen Tomas Englund, som forskat kring slaget sedan 2003, både genom utgrävningar och i arkiv och skrifter. 
Men var Stockholm verkligen hotat?
– Under de 15 år vi har arbetat har vi kunnat visa att ryssarna egentligen inte hade någon avsikt att inta Stockholm. Det visar ryska skriftliga källor, som tidigare varit svåra att ta till sig. Man hade inte heller så många soldater vid Baggenstäket, så att inta Stockholm var inte aktuellt. Ryssarna ville bara härja.

Rörig historia
Men den traditionella bilden har varit en annan och det beror på bristande källkritik, enligt Tomas Englund.
– Jag har kunnat visa hur rörig den svenska historieskrivningen varit. Olika personer skriver olika saker om vad som hände beroende på vem man skrev för eller vem man själv var. Propaganda har använts länge och mina rön visar att det spreds vilseledande uppgifter och att en del ville skapa sin egen historia. Man kan aldrig ta någonting för givet.

Nu är slaget vid Stäket föremål för Tomas Englunds doktorsavhandling.
– Arkeologin kan bidra med sådant som man inte kan hitta i arkiv och skriftliga källor. Till exempel har vi kunnat visa att ryska spaningasförband med kosacker till häst deltog i landstigningen. 

Slaget återskapas
Med anledning av 300-årsminnet av rysshärjningarna ordnas i sommar ett stort antal arrangemang i hela skärgården. Museet Hamn i Fisksätra är nav för många av dem.
– Hos oss blir ett historiskt återskapande av slaget på Skogsö av Svenska Lifcompagniet i traditionella uniformer den 13 augusti, på årsdagen av slaget. Tanken är att genomföra en batalj, förhoppningsvis mot motsvarande kompanier från Ryssland, säger museets antikvarie Malin Alnevik.

Museet Hamn samarbetar med ett stort antal hembygdsföreningar och kommuner för att uppmärksamma minnet, och en mini-utställning har producerats som ska visas på många håll. 
– Det är ett 50-tal parter som deltar. Guidningar, föreläsningar, teater och utställningar kommer att äga rum från Norrtälje i norr till Nynäshamn, med koppling till rysshärjningarna på olika sätt, säger Malin Alnevik.

Så uppmärksammas minnesåret i sommar

• Vårdkasar kommer tändas den 13 juli i skärgården.
• Den 9, 10, 11, 13 och 18 augusti kommer händelserna vid slaget vid Stäket uppmärksammas på museet Hamn i Fisksätra och på Skogsö.
• På hemsidan ryssharjningarna.se kommer det under sommaren att finnas information om alla evenemang.

Två böcker om hur kriget slog mot skärgården

Under våren har forskning om rysshärjningarna publicerats av Gustavsbergsbon Gunnar Lind i boken ”Brända hemman”. Den första delen berättar hur den norra delen av skärgården brändes, hur redskap slogs sönder och hur mark ödelades, ö för ö och hus för hus. Den södra delen av skärgården skildras i nästa bok. På 1719.se finns en digital utställning baserad på boken.