Byggboom ger nytt
liv på industriö

Nacka Uppdaterad 13:52 15 maj 2019

Kvarnholmen, med sina starka industritraditioner, är ännu en stor byggarbetsplats. Men allt eftersom invånarna blir fler, börjar området hitta sin nya identitet. 
NVP gjorde ett besök — och träffade såväl nybyggare och entreprenörer som en riktig veteran.

Halvön öster om Finnberget och norr om Sicklaön har bytt skepnad tidigare. Men nu är det rejält, Nackas löfte till staten om att bygga många nya bostäder förverkligas i det lilla området. Just nu finns det 1 200 nya lägenheter, om tio år är det meningen att cirka 7 000 personer ska bo på den gamla industriön.
Vattnet omger Kvarnholmen, och det är via vattnet som många tar sig till och från sina arbeten.
– Att båtpendla är fantastiskt, en extra dimension, säger Katarina Wangler Björk, när vi hälsar på i familjens lägenhet högt upp i gamla kvarnen. 

Gillade industrikänslan
Fyran med etage har inte utsikt över Djurgården, utan mot gården. Men genom fönstren i de tjocka ytterväggarna västerut ser man en strimma vatten in mot Stadsgården.
På hösten 2015 flyttade Katarina, med man och två söner, hit från östra Södermalm.
– Då tyckte jag nog att Kvarnholmen var som en förlängning av Södermalm. Så är det inte längre, inte med bron till centrala Nacka. Vi behövde större, vi skulle bli fler i familjen och vi gillade industrikänslan, de höga husen — en brutal miljö med berg i dagen och tegel, säger hon och sätter sig tillrätta i soffan.

Extrem takhöjd
Hon visar upp en speciell lägenhet, med stora rum, extremt högt i tak och med djupa ”kyrkfönster” längst upp.
– Men det tog ett tag att vänja sig vid skuggan, mörkret.

För det är ofrånkomligt så att norra kajen ligger i skugga stora delar av dagen. Det är nästan svårt att se hur fin och speciell hennes lägenhet är, till en början. En trappa upp från det ordinarie vardagsrummet dyker det upp ett kombinerat kontor, bibliotek och tv-rum.
Familjen trivs. Äldsta sonen går på nystartade Ebba Braheskolan i grannhuset, lillebror på förskolan vid Vilans skola. En son spelar trummor, en annan fotboll och hon själv simtränar ibland, allt på andra sidan bron i centrala Nacka.
– Det hade inte gjort något om det var lite mer blandad befolkning här ute. Vi nyinflyttade, alltså, säger hon.

Kranar lockade krögare
Mitt emot Juvelbageriernas speciella kontorsbyggnad, Munspelet, finns kvarterskrogen Don Felice, som Felix Fylking driver.
– När vi flyttade till Alphyddan såg vi alla byggkranar över viken och blev intresserade. Så vi fick tag i ett kafé, och nu har vi en restaurang, säger han, medan han smakar av dagens rätt.

Hans partner Felicia Arvidsson berättar glatt att den nya bron skapat nya möjligheter.
– Vi trivs härute. Vi gillar det lite hårda, industrikänslan som ändå finns kvar, säger hon och gör en gest mot de höga kala väggarna inne på krogen. 
– När bussen eller båten kommer, då livas det upp, fortsätter hon, samtidigt som dagens första matgäster, ett par byggarbetare, kommer in för lunch.

På andra sidan toppen ligger det gamla Kvarnholmen kvar, de k-märkta funkisradhusen och några flerfamiljshus.
– Om jag har bott här länge?, säger Janne Karlsson och ställer ner sin Konsumkasse. 
– Ja, sedan 1952 i samma radhus. Farsan var förman på kvarnen, så vi bodde lite finare.

Coop tillbaka
Han har inga planer på att flytta, det mesta har blivit bättre, även om han minns tillbaka till barndomens Kvarnholmen, då alla jobbade och bodde på ön, med värme.
– Nu finns både krogar och butik, bra förbindelser med buss och båt. Nära till resten av Nacka, och jag tar bussen till Forum ibland. Men det är svårt att hitta p-platser, säger han och tar upp sin Konsumkasse, tänder en cigarett och vandrar vidare.

Mitt på kooperationens gamla ö ligger ett helt nytt Coop, nästan öde en stilla vardagsförmiddag. Butiken känns överdimensionerad, men är en samlingspunkt då annan service finns i huset. Postombud, bageri, vårdcentral, apotek, tandläkare.

Skola dubblar sin storlek
Per Ångström, vice vd på KUAB (Kvarnholmens utvecklings AB) berättar om de kommande byggena, att det kommer att bli dubbelt så många nya Kvarnholmsbor inom kort. Och att skolan blir dubbelt så stor, med idrottshall. Och att det finns planer och plats för ett bibliotek.
– Där väntar vi på att Nacka kommun ska bestämma sig. Men vi ser det som väsentligt att de barn som bor härute får plats i skolan. Den nya bron är viktig för sammanhållningen med resten av Nacka, säger Per Ångström.

Då minns vi Katarina Wangler Björks ord:
– Sammanhållning är viktigt. Det är därför vi vill ha bibliotek, eller konsthall. Vi behöver få till mötesplatser för både barn och vuxna, och som helst inte kostar något, i stil med Makaroni och Magiska Trädgården som fanns när vi flyttade hit.

Kvarnholmen— ön som nådde land på 1960-talet

• Den lilla halvön norr om Sicklaön, öster om Finnboda och Henriksdal, var tidigare en ö, den hette först Finnsö och länge Hästholmen. Hästholmen var, innan industrier — främst Qvarnen Tre Kronor — flyttade dit, en sommaridyll. 
Förutom kvarnen fanns också en del andra industrier, samt Hästholmsvarvet, innan Kooperativa förbundet, KF, köpte kvarnen och hela ön 1922. 

• Ön bytte namn till Kvarnholmen och formades av KF:s idéer och verksamheter. 
I stort sett alla som bodde i hyreshusen på ön jobbade i någon av de anläggningar som kooperationen drev. 

• 1960 fylldes sundet igen, och tunneln under Finnberget byggdes, och Kvarnholmen var inte längre en ö.

• 1992 lades Juvelbagerierna ner, den sista av kooperationens industrier på ön. KF sålde mark och fastigheter till Kvarnholmen utveckling AB (Peab, Folksam, JM bygg) och 2005 blev detaljplanen för nya Kvarnholmen klar. 2016 blev den nya broförbindelsen till centrala Nacka färdig.

• I dag bor cirka 2 200 personer på Kvarnholmen i 1 200 lägenheter. Planen är att cirka 3 500 bostäder ska finnas på Kvarnholmen om tio år, med en befolkning på cirka 7 000 personer.