Ämnet är vardagsmat — ändå kvarstår svinnet

Kan absolut ätas. FOTO: JENNY FREJING
Krönika Publicerad 09:46, 18 februari 2020

• "Att se de stora mängderna helt okej frukt och grönt kasseras gav en tankeställare: Hur petiga är vi egentligen som konsumenter?" Det skriver NVP:s Hanna Bäckman som tampas med dåligt samvete på grund av matsvinn.

”400 000 kilo frukt och bär slängs bort” 
Så löd rubriken i NVP i oktober 2009. Jag och två kollegor undersökte matsvinnet från Nackas och Värmdös matbutiker, och gjorde ett besök på Ica Maxi i Nacka. Där fick vi följa hela kedjan från att en matvara plockades bort från hyllan till att den hamnade i en av butikens containrar, i väntan på att skickas till komposten. Att se de stora mängderna helt okej frukt och grönt kasseras gav en tankeställare: Hur petiga är vi egentligen som konsumenter? Tumregeln för personalen var då att plocka bort det som de själva inte skulle köpa.

Sedan dess har mycket hunnit hända på matsvinnsfronten. Många butiker har numera sektioner för prisnedsatt mat som är nära utgångsdatum, och ämnet har blivit vardagsmat, genom bland annat kocken Paul Svensson och hans SVT-program ”Maträddarna”.

Numera får jag till och med dåligt samvete av att slänga den nedersta, träiga biten av broccolin. Vi har visserligen, sedan vi flyttade till en ny lägenhet för snart två år sedan, äntligen fått matavfallsinsamling vid bostaden. Men trots att vi är både medvetna och sparsamma får vi går ner till behållaren med den där bruna påsen flera gånger i veckan. 

Att det finns två barn i hushållet, som gärna lämnar ketchupkladdiga rester — som de ömma föräldrarna ogärna vill spara till matlådor — påverkar såklart mängden spill. Nu går matavfallspåsarna i och för sig till biogasproduktion, men det känns ändå inte bra att kasta bort på mycket som borde kunna ätas upp.

Och ännu värre är det på andra håll. Som NVP nyligen rapporterade, så hör 70 procent av det som Nackaborna slänger i vanliga soppåsen inte hemma där, utan ska i stället återvinnas, enligt siffror från Nacka vatten och avfall. 
Så, Vår gårds matsvinnsprojekt ”No waste — just taste”, där de tar till vara lokala butikers överblivna matvaror och förvandlar dem till finmiddagar, gör mig glad. 

Läs Jalmar Carlsons och Jenny Frejings reportage på sidorna 22–23 och låt dig inspireras; det går att göra rätter med fantasifulla namn som ”Med pompa och stråt i Nacka”, ”Fredags-feeling” och ”En generad spanjor” av ingredienser som ratade tomater, skrumpna champinjoner och en och annan fläckig palsternacka.