Enorma vinster om förskolorna följer riktlinjer

Krönika Uppdaterad 06:30 15 oktober 2019

• "Politikerna borde kräva att ingen förskola ska kunna göra avsteg från Skolverkets riktlinjer." Det skriver NVP:s chefredaktör Mathias Gurestam i veckans krönika.

Barnstugeutredningens arbete från sent 1960-tal och en bit in på 1970-talet la grunden för den förskole- och fritidsverksamhet som vi i dag tar för given.
Jag är inte ensam om att värna den. Inte minst för att det var en gigantisk jämställdhetsreform, men kanske främst för att den ska ge barn jämlika förutsättningar inför skolan och livet.
Om den fungerar väl vill säga.

Det går inte att jämföra dagens förskolor eller annan omsorg med hur den såg ut för 50 år sedan. Vissa saker var säkert bättre förr, jag köper argumenten som menar att leken på sina håll inte längre är i centrum, att läroplanen styr för hårt och att den krympande andelen utbildade förskollärare sköljs över av administrativt arbete.

Men i takt med samhällets utveckling har en hel del blivit betydligt bättre i dagens förskolor. Genusarbetet är självklart inom de flesta av nutidens väl fungerande förskoleverksamheter. Reggio Emilia-pedagogiken är inte längre en subfilosofi utan grunden i hela den svenska förskolemetodiken. Och generellt har de vuxnas syn på barn förändrats.

En kraftig majoritet av svenska barn tillbringar åren då de är mellan två och sex en stor del av sin vakna tid på en förskola. Det är år som är extremt viktiga för vilka de senare i livet ska komma att formas till.
Jag är helt övertygad om att en bra förskoletid präglar ens resterande liv och att en dålig kan påverka en under lång tid framöver. Att ett gott pedagogiskt arbete, där barn synliggörs och guidas, påverkar hur dessa senare i livet ska komma att bete sig mot andra.

Nacka ligger statistiskt sett ganska bra till när det gäller antal barn per pedagog och Värmdö har relativt vettiga storlekar på sina barngrupper. Men det finns förstås ytterligheter i ett medianvärde, vilket exemplifieras i Anna-Karin Bloms artikel på sidan 4.

Det kommer alltid finnas exempel på omsorg som av olika anledningar inte funkar. Jag vet förskolor som sysslar med förvaring och de är fullkomligt värdelösa. Vi måste jobba mot dessa och för en genomgående högkvalitativ förskola, allt annat vore botten.
Grunden för en bra och jämlik förskola är utöver en engagerad personal, vettig barntäthet och lagom stora grupper. Ju lugnare ens skolmiljö är och ju färre barn det går per heltidsanställd personal, desto mer tid och fokus kan individen få. Och desto bättre mår hen. 

Därför borde politikerna kräva att ingen förskola ska kunna göra avsteg från Skolverkets riktlinjer. Jag förstår att det är svårt att nå dit, men vinsten skulle vara enorm.