Doften av kaffe ligger tung i trakten

Bönor i Boo. FOTO: JENNY FREJING
Krönika Publicerad 06:30, 14 januari 2020

• "Även om kaffet förknippas med Brasilien, Italien och Frankrike är det på svenska och finska arbetsplatser som det dricks mest av det svarta guldet", skriver NVP:s reporter Jalmar Carlson i sin krönika om Nackas kaffetradition.

De som inte dricker kaffe har aldrig sommarjobbat. Så gick snacket när man var ung. Kaffe var till för vuxna, kaffe drack de som arbetade. Kafferaster, fikat, var viktiga oavsett om man gillade den märkliga drycken, behövde piggas upp av koffeinet eller inte. Vi lärde oss tidigt att det var doften av kaffe som kändes när vi åkte förbi Cirkelkaffe i ”Kaffebacken”.

De flesta av oss dricker, efter sommarjobbet och i vuxen ålder, minst tre koppar kaffe om dagen — speciellt under arbetsdagar. För även om kaffet förknippas med Brasilien, Italien och Frankrike är det på svenska och finska arbetsplatser som det dricks mest av det svarta guldet. Verbet ”fika” har ju till och med blivit ett amerikanskt uttryck.

Kaffe avnjuts oftast på jobbet och i hemmet såklart, men det smakar bäst på café. Och även om cafétraditionen inte är sådär jättespeciell i vår trakt har den haft — och har — viktiga roller. Finntorpsborna träffa(de)s på Holms på torget, Saltsjöbadsborna på Kringelgården, Björknäsborna på Centralkonditoriet, Värmdöborna på Delselius, Djurö-Stavsnäsbor på Hembageriet, Ältaborna på Söta Drömmar (och många andra, det finns och har funnits fler).

Café behövs för gott kaffe, men också för gott socialt umgänge. När Forum byggdes blev Konsums café samlingsplatsen för daglediga och andra pratglada. Där kunde man stanna till och få reda på sanningar. Under senare år, då Konsum flyttat, har detta gäng flyttat till andra delar av centrala Nacka. Som till Bageri Kaveln, Ica Maxis café och till cafékedjor i köpcentra. Det är där man ska lyssna och lära nuförtiden i centrala Nacka.

Och så finns det de som jobbat med kaffe. I Gäddviken låg KF:s kafferosteri Cirkelkaffe under många år, där jobbade många, bland annat Lasse som det går att läsa om på sidorna 16–17. När Cirkelkaffe försvann och KW Karlbergs flyttade till Tollare flyttade Lasse dit. Nu jobbar han med kaffe i Kummelberget — med förädling av den lilla bönan som odlats långt iväg från Sverige.

De som sommarjobbat på Cirkelkaffe eller på KW Karlbergs lär ju knappast ha blivit tedrickare.