”Vi behöver livskunskap för att kunna samsas”

Insändare Uppdaterad 12:19 14 oktober 2019

• "Vi har mycket att lära av varandra och behöver acceptera olikheter och förstå varandra", skriver insändarskribenten som vill se livskunskap som ett ämne i skolan.

Jag har arbetat 30 år i skolan och sett reform efter reform ta vid. Jag har sett många människor från olika kulturer, som ska samsas under samma tak. En del problem har uppstått som både lärare och elever har haft svårt att ta till sig. När man inte förstår varandra uppstår osäkerhet och bråk.

På min skola startade vi en ny kurs som vi kallade ”livskunskap”. Vi fick ta några minuter från varje nationell kurs så det blev en timma i veckan. Det blev lite protester i början men efter ett tag så hade vi i vårt lärarlag snickrat ihop en kursplan. Det första året jobbade vi med samarbete och samförstånd,  årskurs två handlade det om kärlek och genus. Tredje året kallade vi för att ”flytta hemifrån”. Gensvaret från eleverna var enormt. Alla kom till lektionen väl förberedda och tyckte det var roligt. 
Så kom smällen — det gick ej att sätta betyg på kursen, så vi var tvungna att sluta.

I ett mångkulturellt samhälle som Sverige nu har blivit måste alla känna sig delaktiga och samarbeta. Vi har mycket att lära av varandra och behöver acceptera olikheter och förstå varandra. Jag tror vi kan komma en bit på väg med en sån här kurs. Jag vet att vissa skolor och förskolor har livskunskap i olika former redan nu, men det behövs en nationell kurs som går att betygsätta. Själv blev jag genuspedagog på grund av livskunskapskursen. 
Barnen är vår framtid. Om de inte får någon kunskap — vem ska då styra Sverige?

Lilian Sandberg 
Genuspedagog/yrkeslärare, Saltsjö-Boo