"Ställ er i kö till resursskolorna i Stockholm"

Kullsvedsskolan. FOTO: ANNA BRANDSTRÖM
Insändare Publicerad 09:47, 26 maj 2020

• Kullsvedsskolans föräldraförening om nedläggningen av autismklasserna: "Vi är besvikna, minst sagt"

Så, nu på torsdag fattas beslutet. Kullsvedsskolans KSU:er läggs ner. Trots vallöften. Trots bättre vetande. Trots att ingen motsvarande verksamhet finns på plats. Ja, vi lyckades rädda upp tillvaron för de barn som redan går där, de får gå ut högstadiet i Kullsvedsskolan. Men de som kommer efter...
Vi är besvikna, minst sagt. Familjer med NPF-diagnoser är några av de som drabbas hårdast av alla konsekvenser av corona-restriktionerna. Och det är dessa man nu dribblar med.

Kommunens utredare skriver så fint att utredningen skett i samverkan med oss i Kullsvedsskolans föräldraförening. 

Sanningen är att vi fick presentera våra synpunkter för två tjänstemän – dock inte ansvarig utredare. Dessa satt mer eller mindre tysta, ingen som helst dialog eller samverkan där. Vi har också presenterat våra synpunkter för politiker. Dels en samling med en representant för varje majoritetsparti, det var en intressant tillställning där vi fick en del insyn i hur majoritetsarbetet fungerar, men dock utan konkret dialog. Dels ett par möten med majoritetspartier där man i mångt och mycket höll med oss, men det syns tyvärr inte alls i beslutsunderlaget. 

Till slut ett möte med ansvariga tjänstemän och styrande presidiet i utbildningsnämnden där man presenterade sina slutsatser för oss, inte heller här fanns det någon som helst möjlighet att påverka.

Man vill också göra gällande att vi framfört synpunkter kring att mottagande av barn utan autism- eller språkstörningsdiagnos inte var möjlig, och att så inte skulle vara fallet. Nej, eftersom man nu ändrat mottagningskriterierna är det förstås inte fallet, men hade beslutet i sin ursprungsformulering tagits hade merparten av alla barn mottagna i KSU:er i Kvarnberget stått utan regelrätt plats i höst. Så där får man väl säga att vi lyckades också.

Inkludering är så mycket mer än en fysisk placering. Att placera barn med ett avvikande beteende och stora särskilda behov i ett litet hus på samma gård på en vanlig grundskola, utan att förändra resten av verksamheten är själva essensen av exkludering. Och det är det som nu planeras. Tyvärr. Vi tror att Brunns rektor har goda intentioner, men hon ges inga reella möjligheter att göra något bra av detta, inte utan medföljande budgetpaket. 

Vi ser också att utredningen refererar till synpunkter från personalen i de aktuella klasserna i Kullsvedsskolan. Vi är övertygade om att om personalen i Kullsvedsskolan hade förstått att en nedläggning av KSU-klasserna där varit aktuellt hade de lyft en hel del andra problem än de som framkommer i kapitel 6 i utredningen. Det kanske de också gjorde, men det framgår inte av rapporten.

Att det finns problem med nuvarande organisation är självklart, det finns oftast problem i alla organisationer, men lösningen är inte att lägga ner, lösningen är att vidareutveckla.Vi ifrågasätter starkt att en samverkan mellan Kullsvedsskolan och Hemmestaskolan för att lösa problemet med att hantera grundskolespecifika frågor inte utretts mer.

De är ju fysiskt placerade alldeles utmärkt, och dessutom har ledarskapet i Hemmesta bytts ut sedan den utredning man hänvisar till gjorts. Såvitt vi förstår öppnar det möjligheter som inte i realiteten funnits tidigare. 

I utredningens kapitel om Lagstiftning skrivs tydligt om rektors ansvar. Det man då aktivt utelämnar är huvudmannens ansvar, dvs kommunens ansvar. 

"Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar." och "Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov." 

Vi menar att kommunen som huvudman inte tar detta ansvar.  "Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero." och  "Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola."

Om man på grund av sin funktionsnedsättning har behov av en intryckssanerad miljö och hög specialpedagogisk kompetens hos alla runt sig och inte får det anser inte vi att huvudmannen fyller kraven på vare sig trygghet eller rätten till utbildning. 

Vi menar därför att anpassningarna måste ske först. 
Brunns skola måste genomföra en riktig lokalanpassning, med hjälp av professionella yrkespersoner. Man måste genomföra en stor kunskapshöjning, där ALLA anställda på skolan, samt helst hela utbildningskontoret i kommunhuset, utbildas i NPF/autismkunskap från grunden. En föreläsning eller två är inte utbildning, det räcker inte.

I nuläget har vi tyvärr, kanske till följd av IFOUS inkluderingsprojekt, ett tydligt utslag av Dunning-Krüger-effekten i kommunhuset, där människor som tror att de kan något sitter och gissar, och på så sätt skapar experimentverkstad med barns mående som insats. 

Efter att en riktig utbildningsinsats är gjord, och lokalerna fungerande, och befintliga elever i Brunns skola är med på banan, först då bör vi starta upp klasser för barn med de största behoven i Brunn. Vi tycker att det vore en riktigt, riktigt bra satsning att göra. Men det är just en satsning som måste göras. Satsningar kostar tid, pengar, energi. Det finns ingen påse pengar med i det här beslutet. Och vi ställer oss ordentligt frågande till om tiden gör det efter de neddragningar som skett i många år, lite i taget. Energin, nu i en pågående pandemi, tror vi verkligen inte finns. 

Tills denna satsning görs måste det vara möjligt för barn att få det stöd de behöver, av kompetent personal och i bra lokaler, och det finns på Kullsvedsskolan. Den möjlighet som man nu tar bort. 

Dessutom kommer det alltid att finnas barn med ett så stort behov av intryckssanering att en stor skola inte fungerar. Det är visat om och om igen, både här på Värmdö där ju resursskolan las ner för lite mer än 10 år sedan för att återigen uppstå i form av de klasser som nu återigen ska läggas ner. Vart ska de barnen ta vägen nu? Har vi inte sk hemmasittare (dvs barn med utmattningssyndrom) så det räcker, familjer som går på knäna och stora kostnader som följd? 

Vi tror - vilket vi kommunicerat i de möten vi haft men som inte syns i utredningsunderlaget att Kullsvedsskolans KSU:er även fortsatt behövs. De nya KSU:er som planeras, i Brunn och kanske även i andra skolor, behövs också. Nyckelordet här är OCKSÅ. Barn har rätt att få det stöd de behöver, för att klara skolan och för att nå sin fulla potential. 

Utredningen refererar till Salamancadeklarationen, och skriver i sammanhanget att "undervisning främst ska ges i elevens ordniarie sammanhang" och att "Elever bör lära tillsammans", men man väljer att utesluta den delen om att de elever som på grund av sina funktionsnedsättningar inte klarar av dessa sociala sammanhang, och de överväldigande intrycken, också har rätt till undervisning och utbildning. Kommunen är den som ska ge denna utbildning, och nu sätter man krokben för sig själv genom att ta bort den verksamheten. 

För att ytterligare komplicera saken finns ingen plan för ett fungerande fritids i Brunn, varken fritidshem eller KTT (för barn över 12 inom LSS). När vi ställde frågan på ett möte blev det först ganska tyst, sedan menade man att de barn som var i behov av en lugnare miljö kunde stanna kvar i klassrummet. Barn i 6-7-8-årsåldern, med stora behov av struktur och regler, ska alltså ha sitt fritids i sitt klassrum. Får man leka där eller inte?

Det nyaste KTT vi har i kommunen, i Gustavsberg, tog många år att få till, och det är ingen gratis verksamhet samtidigt som VON går med ordentliga minusresultat. Ingen plan på ett nytt KTT i Brunn finns, och att det skulle flytta autismklasser till Brunn fick tjänstemännen inom LSS reda på av oss - ingen samverkan sker alltså i kommunhuset. Det lovar inte gott. Alls.

Vi upprepar de punkter vi har kommunicerat till både tjänstemän och politiker:
Vad saknas i utredning och beslut?
• Informationsinhämtning från de med störst kompetens –lärarna, föräldrarna, intresseorganisationerna
• Information om hur berörda rektorer ställer sig till detta
• Koppling till berörda individers Åtgärdsplaner –analys saknas.
• Fysisk anpassning av mottagande skola –plan och budget saknas
• Fortbildning för all personal inom NPF ( LAB, PBS och TBA mm) på mottagande skola -plan och budget saknas
• Uppstartskostnader för nya klasser i mottagande skola –plan och budget saknas
• Konsekvensanalys för Kullsvedsskolan –personal, ekonomi, lokaler, saknas helt
• Hur ska TBA-pedagogiken bedrivas i samverkan med Autismcenter, en plan saknas helt
 
Förslag till alternativ plan
• Börja med de mottagande skolorna. Fysisk anpassning och massiv utbildning. SPSM!
• Ta fram en plan för inkludering för alla elever som kan och vill.
• Ta fram en plan för de elever som har behov av ”liten” miljö.
• Börja implementering i liten skala, starta NYA KSU-grupper innan gamla läggs ner
• Attitydförändring i ledningsskikten
• Starta upp stöd/resursenheten igen, inkl samverkan för alla pedagoger inom SU/KSU/särskola
• Kullsvedsskolan kan fortsatt vara en sär-/resursskola för elever i behov av ”liten” miljö och kompetens/stöd/resurscenter

Vi måste tyvärr i nuläget starkt råda alla Värmdöbor som har mindre barn med autismdiagnos att ställa sig i köerna till de redan överfulla resursskolorna som finns i Stockholm, och att skaffa arbeten där man har en ordentlig flexibilitet i arbetstider och fysisk närvaro.

Tursamt nog har det nu kommit domar i HFD om att kommunen är skyldig att betala för det stöd barnet faktiskt behöver när barnen går i friskola, så det verkar vara den enda vägen som finnas att gå nu. Eller att flytta.

Kullsvedsskolans föräldraförening, styrelsen