Insändare Publicerad 11:34, 15 februari 2020

• "Vi anser att det krävs stora förändringar av skolmaten", skriver elever och före detta elever på Nacka gymnasium som vill se mer klimatvänlig skolmat

Nacka kommun utmärker sig med ambitiösa miljömål, varav ett är kring matens klimatpåverkan. På kommunens hemsida står det att utsläppen från livsmedelsinköp till dess verksamheter år 2030 i genomsnitt ska vara 1,1 kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram mat. Det är i linje med den klimatbudget på 0,5 kilogram koldioxidekvivalenter per lunch och middag som världsnaturfondens One Planet Plate förespråkar, och är därför ett bra mål. Vi anser dock att det krävs stora förändringar av skolmaten som vi upplever i dag, där kött utgör en alldeles för stor del av måltiden, om målet ska vara möjligt att nå. Kommunens största fokus för att nå målet bör vara att arbeta för en vegetarisk norm i dess verksamheter.

För att individen enkelt ska kunna följa One Planet Plate, har Världsnaturfonden tagit fram en matkalkylator som beräknar utsläppen en måltid orsakar beroende på vilka livsmedel den innehåller. Enligt den överskrids utsläppsbudgeten för en hel lunchmåltid av 20 gram svenskt nötkött, 85 gram fläskkött och 200 gram kyckling, viltkött, torsk eller lax. Om en komplett måltid komponeras med hjälp av matkalkylatorn, blir resultatet därför ofta att endast en liten mängd kött, betydligt mindre än de ovan och vad många elever i skolan i dag äter, kan inkluderas.

Dessa utsläpp står i skarp kontrast mot de från produktion av många vegetabilier, såsom de flesta grönsaker, rotfrukter, spannmål och baljväxter. När det exempelvis gäller baljväxter, som ofta ersätter köttet rakt av i vegetariska måltider, krävs enligt matkalkylatorn 1,2 kilo, i torkad vikt, för att generera lika mycket utsläpp som köttmängderna ovan. Visserligen genererar processade köttsubstitut högre utsläpp. Dessa är dock fortfarande lägre än de för kött. Vi föreslår ändå att det primärt satsas på basråvaror som inte är så förädlade. På så sätt sparas mer utsläpp och maten blir oftast näringstätare, då det generellt sett finns kvar mer näring i exempelvis hela baljväxter än i processade. Dessutom har sådan skolmat större potential att gynna det svenska jordbruket. Många olika sorters baljväxter odlas här, till skillnad från de färdigköpta, processade livsmedlen som ofta är från andra delar av världen.

Trots svenskt nötkötts höga utsläpp, framhålls det ofta som viktigt för miljön. Det beror på att kornas betande bevarar naturbetesmarkerna i Sverige, vilket gynnar ekosystemen och den biologiska mångfalden kring markerna. Upprätthållandet av dessa är synnerligen viktigt; bland annat bidrar de med bra förutsättningar för pollinering och matproduktion. Vikten av konsumtionen av livsmedel från svenska kor förstoras dock ofta — sällan belyses hur liten den per person skulle vara vid den mängd kor som maximerar miljönyttan. I Sveriges Lantbruksuniversitets projekt Hållbar svensk proteinkonsumtion, jämförs tre olika scenarion av användning av naturbetesmarker för svensk kött- och mjölkproduktion. Det scenario där hävdandet av naturbetesmarkerna var mest klimateffektivt var köttproduktion med dikor. Där minimeras antalet kor till en mängd så att alla kor uteslutande kan gå på naturgräs under hela betessäsongen. Då blir konsumtionen av nötkött 40 gram per person och vecka, räknat utifrån en befolkning på 13,5 miljoner människor och att vi inte importerar livsmedel som kan framställas i Sverige. Dessutom finns i detta scenario ingen mejeriproduktion, eftersom kalvarna tillåts stanna hos sina mammor och dia naturligt. 

Med ovanstående miljöaspekter inräknat är det tydligt att köttmängden måste reduceras till en nivå där det inte är centralt i måltiden, vilket det är på vår skola i dagsläget, för att kommunens mål ska kunna nås. Eftersom animaliska mejerier också genererar mycket utsläpp bör även de i högre grad varieras med vegetabiliska substitut, som genererar betydligt mindre utsläpp. En sådan förändring kräver dock eftertanke, för många är skeptiska till vegetarisk mat. Om kommunen eller dess verksamheter är osäkra på hur satsningen ska genomföras, föreslår vi att de tar hjälp av personer som arbetar med just detta, exempelvis matentreprenören Gustav Johansson, Jävligt Gott, som för kampanjen Vego i skolan. Bland annat håller han utbildningar för skolkök och visar med sin kunskap och erfarenhet hur maten kan göras både grönare och godare. 

Att vegetabilier tydligt centraliseras och vegetariskt normaliseras, snarare än att kosthållningar utan animalier klassificeras som specialkost och att kött är normen, skulle förutom att minska matens negativa klimatpåverkan även båda för en långsiktigt viktig förändring i många människors tankar om mat. Flera av kommunens verksamheter, exempelvis skolor, lägger en grund för hur individerna som går där kommer se på saker när de blir äldre. I ett läge där många behöver ändra sina matvanor för klimatets skull, vore det önskvärt om det för de yngre generationerna redan nu blir normalt med vegetarisk mat. Denna förändring skulle därför ha potentialen att även utanför kommunens verksamheter gagna arbetet mot att nå klimatmålen; individerna som går där skulle i högre grad influeras att själva följa en kosthållning som ligger inom kommunens och världsnaturfondens utsläppsramar för maten.

Den satsning vi efterfrågar borde ligga i kommunens intresse. Att sätta höga miljömål är ett bra första steg, men om det menas allvar med dessa gäller det att handlingarna speglar det som står skrivet i papper. Nacka gymnasiums klimatförening arbetar för att göra skolan klimatneutral. En stor del i det arbetet är att minska matens klimatpåverkan. Vi hoppas att kommunen snart gör en förändring som hjälper oss mot det målet.

Benjamin Arnborg
Före detta elev på Nacka Gymnasium

Medförfattare:
Nacka gymnasiums klimatförenings styrelsemedlemmar
Joel Sundkvist, elev på Nacka Gymnasium och medlem i Nacka Gymnasiums klimatförening
Axel Eriksson, före detta elev på Nacka Gymnasium
Tobias Enhörning, före detta elev på Nacka Gymnasium