Insändare Publicerad 11:27, 24 maj 2020

• "Det finns alltid en risk att en kommuns tondövhet för invånarnas miljöengagemang innebär att en tidigare erövrad miljökrans glider ner och skapar en strypsnara för miljötrovärdigheten", skriver insändarskribenten 

Magiska Sarvträsk och ”Orminges Amazonas”— den unika sumpskogen — hotas av att till stora delar fyllas igen.

När man tittar ut över Sarvträskets vattenspegel, inramad av täta vassdungar, blir man helt tagen av dess skönhet och magi. Svarthakedopping, vigg, sothöna, gräsänder visar villigt upp sig. I vassarna sjunger sävsångaren. Sarvträsk är också en av de viktigaste observationsplatserna för fladdermöss. Här finns också den rödlistade mindre hackspetten. I den intilliggande sumpskogen ljuder så här års den underbara småfågelskören, ackompanjerad av trastsång. 

Nyligen fick jag och många andra bevittna hur den västliga gruppen paddor i hundratal vandrade ner från övervintringsplatserna på de små bergskullarna i Orminge till Sarvträsk för att lägga sin rom, en magisk månskenskväll! 
De groddjur som kommer från östra Orminge har av kommunen fått en egen grodtunnel för att slippa krossas på Mensättravägen. För överlevnad och fortplantning av alla de groddjur som noterats i sjön; grodor, paddor och salamandrar, är den intilliggande sumpskogen vital. 

Bevarande av våtmarker är ett av de internationella miljömål som bland annat Agenda 2030 poängterar. Att planera utfyllnad av stora delar av sumpskogen och Sarvträsk (5 800 kvadratmeter) för att bygga fyra till sju- respektive 16-våningars höghus ter sig helt absurt. Länsstyrelsen har också tydligt uttalat sig för behovet att bevara detta unika ekosystem. Ändå envisas kommunen med att försöka pressa in ytterligare bostäder i ett Orminge som snart imploderar. 

En vädjan: Bevara den unika miljön, sumpskogen Sarvträsk. Artificiella groddammar, som man föreslagit, kan aldrig ersätta den naturliga omgivningen. Jag har personligen sett hur ambitiösa projekt med konstgjorda groddammar lett till att exempelvis den grönfläckiga paddan helt utrotats i en före detta levande våtmark i en annan kommun. 

I början av maj föll dom i Nacka tingsrätt, mark-och miljödomstolen som gav kommunen rätt att fylla igen delar av den aktuella marken/sjön — stick i stäv med länsstyrelsens rekommendationer och naturorganisationernas välmotiverade invändningar. 
Det finns alltid en risk att en kommuns tondövhet för invånarnas miljöengagemang innebär att en tidigare erövrad miljökrans glider ner och skapar en strypsnara för miljötrovärdigheten. 

Christina Lindholm