FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Hilding

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Torsdag
21 februari 2019

Debatt

Ingarö prästgård.

"Värmdö kommun borde köpa Ingarö prästgård"

Debatt 13:06 | 11 februari 2019

Kommunen har chansen att visa att man värnar om ortens kulturvärden. Köp Ingarö prästgård, skriver författarna till ett debattinlägg.

Kommunen kan nu förvärva Ingarö prästgård, som församlingen har beslutat att sälja. Fastigheten ligger i ett område klassat som ”riksintresse för kulturmiljövården”. Här finns kyrka och museum med sina verksamheter i genuin miljö, omfattande tiden då Ingarö omvandlades från liten skärgårdsort till modernt samhälle.

Förr tillhörde detta godset Beatelund. På 1770-talet, långt innan Sverige fick allmän folkskola, startade godsägaren Anders Cederström en skola för barn som bodde på godsets torp och gårdar. Som lärarbostad uppläts bostället Pilhamn. Samuel Ödmann, som studerat för Carl von Linné, anställdes som lärare och präst, flyttade in med hustrun Lisa Myrin och till Pilhamn kom nu barn för att få en dos lärdom. 1788 brann bostället. Ett nytt hus byggdes men Ödmann hade tröttnat på Pilhamn, ty ”iskalla vindkast från alla väderstreck” gjorde honom sjuk. Att ett kapell för Beatelunds folk byggdes hjälpte föga. 1792, samma år som kapellet invigdes, flyttade Ödmanns till Uppsala.

I början av 1800-talet byggdes en drängstuga på tomten. Då Ingarö blev egen församling 1825 fick läraren, prästen Juringius, börja föra kyrkböcker över Ingaröborna. Kanske ansåg han att ämbetet krävde mer plats och att det inte gick an att barnen klampade in i hans hem. Skolan flyttade ut i drängstugan. Rummet bredvid uppläts åt sockenstämman. I dag disponerar hembygdsföreningen stugan. Bostadshuset började benämnas prästgård i mitten av 1800-talet. 1924 revs den och nuvarande hus byggdes.

Här är det kulturhistoriska värdet stort. Det snabbt växande Ingarö behöver publika mötesplatser, historia att dela. Med sitt centrala, lättillgängliga läge har prästgården en stor potential för en socialt och kulturellt medveten kommun. Den kan bli ett omsorgsboende med tillhörande museum, kanske för äldre med demens.

Sockenstugan kan rustas och visas som en av Värmdös äldsta profana byggnader. Här kan politisk historia berättas — från sockenstuga till kommunhus — här kan skolhistoria berättas, här kan kommunen stolt visa upp en byggnadstyp som fanns på många håll, men nu är sällsynt. Här kan historia, som är så bra för att skapa identitet på en ort, leva och föras vidare till nästa generation. Historien sitter i väggarna!

Kommunen har nu chansen att visa att man värnar om ortens kulturvärden. Kostnaden måste, i det långa perspektivet, ses som överkomlig. Även om prislappen för en privatperson känns hög, är den långt ifrån de summor som accepterats för till exempel det nya kulturhuset i Gustavsberg.

Katarina Schoerner Carr
Kulturhistoriker, författare

Barbro Maassen
Specialpedagog, lärare i historia

Erland Bridell
Konsult kvalitetsutveckling

Astrid B Forshed
Ingaröbo

Eileen Ingulfsson
Gymnasielärare, MP

Miriam Thiel, fd Thoren
Ingaröbo sedan 1950, läkare och jordbrukare, Skenora gård Ingarö

Mats Björkman
Civilingenjör och hembygdsvän

Brita-Kajsa Hontalas
Ingaröbo

Anna-Stina Björkman
Ingaröbo

Mimmi Öberg
hembygdsforskare