Debatt Publicerad 13:07, 27 februari 2020

• "Möt barnens funderingar och oro med samtal istället för att utnyttja dem att gå de vuxnas ärenden", skriver Cecilia Lindberg, M, och Fredrik Sneibjerg, L • NVP svarar

Barn är barn och inte vuxnas verktyg att föra politik. Att lära barnen att göra sin röst hörd är naturligtvis viktigt och något vi aktivt jobbar med. Strejk kan däremot aldrig vara den första åtgärden. Möt barnens funderingar och oro med samtal istället för att utnyttja dem att gå de vuxnas ärenden. Det är att lura barnen att tro att genom att sätta sig utanför kommunhuset istället för att vara i skolan, kommer fler resurser tilldelas.

Den budget vi i Majoritet för Värmdö har lagt för 2020 är ansvarsfull med särskilt fokus på satsning på förskola och skola som gett en utökning på drygt 32 miljoner kronor jämfört med 2019 och 102 miljoner jämfört med 2018. Skolan på Värmdö står för 55 procent av kommunens totala budget. Om vi dessutom lägger till kultur och fritid som till stor del riktar sig till barn, är vi uppe i närmare 60 procent. Vi har en skolpeng som är likvärdig oavsett vilken skola man går i. Utöver detta tillkommer ytterligare finansiering som socioekonomisk differentiering och tilläggsbelopp. Den senaste veckans upprop och artiklar i Nacka Värmdö Posten kan lätt ge sken av en helt annan bild.

I många år har vi brottats med att några skolor drar stora ekonomiska underskott och som inte anpassat kostnaderna efter det elevunderlag de har. Det är inte unikt för skolan att behöva anpassa kostnaderna till sina intäkter.  Därför förefaller det märkligt med Nacka Värmdö postens tolkning om så kallade ”nedskärningar” på 16 miljoner när det i själva verket handlar om åtgärder och hygienfaktorer budget i balans. Något vilken chef som helst ska kunna uppvisa oavsett bransch eller verksamhet. Faktum är att flera av våra skolor erbjuder funktioner som inte ingår i utbildningsuppdraget.

Vi vill understryka att vi anser att det är bra att rektorer hittar lösningar med att erbjuda exempelvis socialpedagoger och elevassistenter. Däremot behöver inte kvantitet av tjänster nödvändigtvis ge kvalitet och det fråntar inte skolan ansvaret med prioriteringar. Fler tjänster i skolan, utan en tydlig tanke bakom hur just dessa ska bidra till en högre måluppfyllelse ger inte per automatik bättre resultat. Hur vi organiserar och leder arbetet på alla nivåer i skolan är däremot avgörande.

Politiken har ett ansvar att fördela resurser rätt och skolan har ett ansvar att använda och respektera de pengar som tilldelas. Kommunen har begränsade resurser för att inte tala om likvärdigheten i finansieringen som är något vi ska förhålla oss till. Alternativet riskerar att skapa ojämlikhet dels mellan olika kommunala skolor men också fristående skolor. Alla barn är värda lika satsning oavsett vilken skola de har valt.

Cecilia Lindberg, M
Ordförande i utbildningsnämnden
Fredrik Sneibjerg, L
Vice ordförande i utbildningsnämnden

NVP svarar

Nej, NVP gör inte någon tolkning av nedskärningar på skolorna. Vi har tagit del av fattade beslut, rapporterat om dem och vad de leder till. Vi har bland annat under många år rapporterat om skolornas underskott. Åtta av tio grundskolor går minus, sex av skolorna har underskott på en miljon eller mer, på grund av ökade personalkostnader och för lågt elevunderlag kopplat till bemanning.

Eftersom skolorna i år får en uppräkning med 2 procent, medan SKL:s rekommendation är 2,7 procent (prisindex oktober 2019) och lärarlönerna tros öka med 3-4 procent, samtidigt som skolorna i fjol prognosticerade ett underskott med 16,3 miljoner jämfört med budget, så behöver skolorna göra något för att få en budget i balans. Utbildningsnämnden har tagit beslut om en åtgärdsplan, och skolorna anpassar nu organisationen. De bemannar utifrån elevantal, ser över klasstorlek, fördelning av tjänster och behov av stödresurser. I fjol infördes anställningsprövning, vilket innebär att skolans rektor inte får anställa eller tillsätta vakanta tjänster, beslut måste tas av utbildningskontorets chef. Undantag görs i skolan för inhyrd personal/bemanningspersonal.

Allt detta framgår av utbildningsnämndens senaste budgetprognos som presenterades i november 2019, budgetuppföljningsprognosen som presenterades i maj 2019, Majoritet för Värmdös budget 2020, samt kommundirektörens beslut från augusti samt information från SKL.

Det är, enligt skollagen, kommunen som är huvudman för de kommunala skolorna, och som bestämmer hur skolan ska arbeta och se till att skolan har de resurser som krävs.

Charlotta Westling
Reporter NVP