FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Magdalena, Ma...

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Måndag
22 juli 2019

Debatt

"Därför är Gungviken
en bra plats för krossen"

Debatt 12:13 | 11 mars 2019

Carl af Petersens svarar på det öppna brev, riktat till bland annat honom, som NVP publicerade i förra veckans tidning. 

Frågan om lokaliseringen av en eventuell stenkross till Gungviken har debatterats flitigt de senaste veckorna. Bland annat skrev Anna Maria Eiderbrant Uhrström ett öppet brev till bland annat mig i NVP den 5 mars.

Med tanke på den ganska ensidiga mediebilden kan det vara relevant att nyansera debatten med ett inlägg från någon som är för. För transparensens skull ska sägas att jag har ett intresse av att verksamheten blir av eftersom jag mot ersättning upplåter marken på platsen. Det skiljer mig alltså inte från de som är emot som ju vill försvara sina enskilda intressen , även om de naturligtvis inte formulerar det så.

Nacka är en expansiv kommun. Det ska byggas stad och det ska dras tunnelbana till centrala Nacka. Antalet invånare ska öka kraftigt. Eiderbrant Uhrström har rätt i att man kan ifrågasätta denna utveckling men man får acceptera att det är den väg våra folkvalda politiker beslutat. Byggprojekten kommer att genera stora bergmassor. Massorna måste transporteras bort, krossas för att därefter till största delen återanvändas som byggmaterial. Idealiskt är om man kan finna en plats som ligger nära där berget sprängs, utmed en stor transportled samt så långt från bebyggelse som möjligt. Vinsterna med att hitta en sådan plats är betydande. För de som betalar, alltså främst skattebetalarna, finns det ekonomiska vinster att göra givet att deras politiker sköter upphandlingen rätt. För miljön finns stora klimatvinster genom att kortare transporter innebär lägre utsläpp av koldioxid. Utifrån ovanstående kriterier är Gungviken en bra plats. Den ligger nära, avsevärt närmre än alternativa platser. Transportvägen från centrala Nacka kan till allra största delen ske på Saltsjöbadsleden, en fyrfilig motorled som långa sträckor går på betryggande avstånd från bostadsbebyggelse. Platsen i sig ligger, till skillnad från vad som ofta har påståtts, ovanligt långt från bebyggelse för att vara i Nacka.   

Låt oss titta på en del argument emot som har framförts i debatten.

Den aktuella platsen har stora natur- och skönhetsvärden. Man menar att skog ska avverkas för att lämna plats åt verksamheten och att detta kommer att påverka "siluetten". Faktum är att det är två platser som är berörda av eventuell verksamhet. Den ena är belägen på den plats där man en gång i tiden krossade berg i samband med att Saltsjöbadsleden byggdes.  Denna platsen består av en hårdgjord yta och är i allra högsta grad ianspråktagen redan.  Den andra ytan, som ligger lägre och där krossningen planeras, består till allra största delen av ett hygge. Här växer sly och plantor. Det är alltså inte fråga om att 60 000 kvadratmeter skog ska avverkas vilket påstås av Eiderbrant Uhrström. Tilläggas kan också att större delen av området i kommunens översiktsplan är markerat som ett område lämpligt för verksamheter.

Det stör friluftsliv såsom cykling, ridning, etcetera. Jag vågar påstå att det på den berörda platsen inte sker något friluftsliv, av skäl som framgår ovan. Däremot så är det korrekt, som Eiderbrant Uhrström hävdar, att platsen ligger i anslutning till ett område som nyttjas till den typen av rekreation. Det är bara det att det är en fyrfilig motorväg emellan. I princip alla rekreation sker på den södra sidan. Att som Eidebrant Uhrström påstå att en stenkross skulle "tvinga bort oss från denna oas" är kanske lite drastiskt. Om inte motorvägen har lyckats med det så kommer nog inte en stenkross heller göra det. 

Det skulle störa ridverksamheten vid Compass och Drevinge.  Alla som någonsin har varit där kan konstatera att det stora störningsproblemet på den platsen är det faktum att den ligger precis bredvid motorvägen. En krossverksamhet  skulle visserligen öka trafiken på  Saltsjöbadsleden med mellan 75-90 fordon om dagen vid maximal drift. Som referens så uppmättes det enligt trafikia.se under ett dygn i april 2016 14 878 passager på mätstationen som fanns efter avfarten till Fisksätra. Av dessa fordon var 961 fordon tyngre trafik. Under en period på ca tre månader skulle transporter till området behöva gå via gamla Saltsjöbadsvägen. Detta är ett säkerhetsproblem för de som går utmed denna väg för att ta sig till Compass. Men det är ett helt oacceptabelt säkerhetsproblem redan idag och till skillnad från kommunen är verksamhetsutövaren i samarbete med Compass beredd att under tiden vägen behöver användas vidtaga åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Något kommunen borde ha gjort för länge sedan. Inte helt irrelevant i sammanhanget är kanske att både stallet vid Compass och Drevinge ägs av Erstavik, alltså samma fastighetsägare som upplåter marken vid Gungviken.

Eva Nisser menar i Mitt i Nacka 5 mars att "10 000 människor kommer att beröras av buller och damm" samt att "drygt hälften av Nackas invånare kommer beröras av trafiken till och från stenkrossen". Symptomatiskt nog utan att komma med några belägg för detta. Tror hon att 10 000 människors hem kommer att bäddas in i ett moln av damm? Vad baserar hon detta på? Har hon tänkt på att en kross är en arbetsplats för människor och att dammbekämpning inte minst av den anledningen är prioriterat.  Påståendet om transporterna är helt orimligt. Vore intressant att veta hur Eva Nisser har kommit fram till detta. Handlar det om trafikökningen på Saltsjöbadsleden? Den är som sagt ytterst modest.  Eva Nisser verkar ha dålig kunskap om projektet eftersom hon låter sig fotograferas på två platser där det inte ska ske någon krossning (på den ena ingen verksamhet alls), tvärtemot vad som hävdas i bildtexten (nätversionenen av Mitt i Nacka 5 mars). För Eva Nisser vill väl inte med flit vilseleda läsarna?

De planerade avfarterna från Saltsjöbadsleden skulle enligt Anna Maria Eiderbrant Uhrström "slå sönder den anrika kulturen runt Drevinge, Östervik och Fiskarhöjden". Vad Östervik och Fiskarhöjden har med just avfarterna att göra är lite svårt att förstå.  De ligger på betryggande avstånd. Vad gäller kulturmiljön vid Drevinge får man nog påstå att den redan är ganska påverkad av Saltsjöbadsleden.
Det hävdas att det ska etableras storskalig industriell verksamhet på platsen, en betongfabrik. En "betongfabrik" är dock en anläggning där man blandar till betong och består av några silos och containrar. Googla och titta på en faktisk bild istället för den mentala bild ordet betongfabrik framkallar. 

Gamla vägar skulle riskera att förstöras hävdar professor Mats Widegren i NVP 26 februari, illustrerat med bild på professorn i vacker natur. Det är bara det att de aktuella vägarna, eller platsen där bilden är tagen, inte ligger i något tänkt verksamhetsområde. Förlängningen av dessa vägar går delvis inom verksamhetsområdet men de är sedan länge grundligt förstörda, sannolikt i samband med motorvägsbygget.

Saltsjö-Duvnäsbor skulle vara missgynnade, hävdas det, i förhållande till Ältabor. Där stoppade nämligen kommunen planerna på en stenkross. Alla som sett platsen som då var aktuell vet att jämförelsen haltar.  I Älta handlade det om ett område som bokstavligen låg på andra sidan gatan från ett bostadsområde. Alla som besökt det gamla grustaget Älta vet också att Ältaborna har fått sin beskärda del av störande verksamhet, bl a krossning, åtminstone de senaste tio åren. Betydligt närmre bebyggelse än vad som kan bli aktuellt i Gungviken.

Den kanske största oron är den för buller. Det är förståeligt. Då kan det vara intressant att veta att den bullerutredning som gjorts visar på att gränsvärden klaras med god marginal. Detta har knappt nämnts i rapporteringen. Man kan naturligtvis hävda att utredningen visar fel resultat men faktum är att erfarenheten säger att liknande simuleringar normalt avviker lite från verkligt utfall. Vad man kan vara säker på är att om bullernivåer under drift skulle överskridas så skulle verksamheten få lägga ned om man inte lyckades att åtgärda problemet.
Olika intressenters roll är att debattera och bedriva påverkansarbete i frågor som denna. Det görs bäst genom att använda sakliga argument. Särskilt i en process som denna som i grunden inte är politisk utan snarare regulatorisk/juridisk.  Att använda skräckscenarior, överdrifter och halvsanningar tjänar ingen på, framförallt inte den långsiktiga trovärdigheten hos de personer och organisationer som framför dem. Samhällets roll är att hantera denna typen av konflikter. Konflikter mellan enskilda intressen och målkonflikter. I det här fallet mellan klimat/ekonomi och lokal miljö/störningar. Det gör man genom att ställa krav på verksamhetsutövaren, till exempel vad gäller buller, damm och utsläpp. Dessa krav är samhällets sätt att skydda sina medborgare mot orimliga ingrepp i deras levnadsmiljö. Det är ena sidan av myntet. Den andra är att markägare och verksamhetsutövare har rätt att bedriva verksamhet så länge man lever upp till kraven. Om man inte gör det så får man, rätteligen så, inte bedriva någon verksamhet.

Eiderbrant Uhrström avslutar med en uppmaning att visa respekt för kommunens medborgare samt påståendet att planerna "är helt ur takt med vår tids miljötänkande". Min första fråga till Eiderbrant Uhrström är om man ska visa särskild respekt till just de medborgare och det intresse hon representerar? Respekt utöver de lagar och regler som styr vårt samhälle? Enligt Mitt i Nacka (5 mars) hade förra veckan 1 749 personer skrivit på en protestlista. Det innebär att cirka 101 300 medborgare inte har gjort det. Min andra fråga är om hon kanske har missat miljödebatten under de senaste 10-20 åren? Såvitt jag noterat så har just frågan om klimatförändringar orsakade av koldioxidutsläpp blivit en stor del av "vår tids miljötänkande". 

Carl af Petersens