Med fokus på små detaljer

Kultur & Nöje Uppdaterad 09:57 27 maj 2019

Små detaljer fascinerar John Hallmén. Hans fotografier bygger på dem. En vivels fjällklädda kropp, en trollsländas klotrunda fasettögon eller en guldstekels metalliska färger. Nu visas hans bilder i Nacka.

I ett hörn på Nacka konsthall bor ett exemplar av dallerspindeln. Kroppen är bara några millimeter stor och benen trådsmala.
På väggen ovanför hänger fotografen John Hallméns bild av samma spindelart. På det meterstora fotografiet syns de lila benen, de blågröna ögonen, de gulorangea käkarna och varje hårstrå.
– Dallerspindeln har kommit från varmare miljöer och har blivit en invasiv art som börjat leva i många inomhusmiljöer i Sverige, säger han. 

Intresse sedan tonåren
John Hallmén har sedan 13 år specialiserat sig på extrema närbilder av insekter, så kallat makrofotografi, och Nackareservatet har varit hans favoritstudio.
Nu visas för första gången hans bilder i Nacka, i utställningen ”Kryp” i konsthallen i Dieselverkstaden.

Vildbin är ett av de vanligare motiven bland det trettiotal bilder han visar. 
– Jag har med stocktapetserarbi, sälgsandsbiet och svartpälsbiet bland annat, alla fotograferade i Nackareservatet. Solitära bin är intressanta för det bildas ett eget litet ekosystem runt deras bohålor. Parasiter bosätter sig i dem och de drar i sin tur till sig jägare. Det händer mycket kring ett sånt bo och det blir biologiskt spännande. 

Nästan osynliga vingar
En annan bild visar en vridvinges 1,5 millimeter breda, svarta huvud. 
– Vridvingar har varit lite mytiska. Få har ens sett en vridvinge och de har varit svåra att fotografera. Snösländan är också svår. Den kan bara ses när det är snö, men inte för kallt. Om de blir skrämda drar de ihop vingarna och ligger på snön som små frön.

Kunskap om varje arts egenheter och livsmiljöer är en viktig del i John Hallméns fotograferande, liksom att tillbringa tid ute, gärna tidiga morgnar när kylan gör att insekterna sitter stilla. De insekter som inte går att fotografera på plats samlar han in för att fotografera i en ministudio hemma.
Men du fotograferar inte insekter i andra delar av världen?
– Nej för mig blir det bara Sverige. Och det blir bara roligare att fotografera i Nackareservatet, jag upptäcker fler och fler beståndsdelar av det.

Sin stil har han hållit fast vid, grundad på en teknik som innebär att ett stort antal bilder — upp till ett 60-tal — kan slås samman för att skapa ett stort skärpedjup i bilderna, trots att var och en är extrema närbilder med mycket kort skärpedjup.
– Tekniskt utvecklas jag, men vad gäller motiven är jag ganska mycket en opportunist. Går jag ut tidigt en morgon för att försöka hitta en speciell art eller en speciell situation blir det sällan bra, och jag märker att jag går miste om andra bra fototillfällen. Det blir bäst om jag bara sätter mig i en slänt vid Dammtorpssjön eller Söderbysjön och ser vad som dyker upp.

”Myror är lite inne”
Intresset ökar för makro-foto, menar han.
– Det kan vara artnördar, eller personer intresserade av tekniken. Myror är lite inne nu och humlor är en ny fluga.

En ny teknik John Hallmén provat och som finns med i utställningen är makro-fisheye — närbilder fotade med vidvinkel. 
– Det är ett sätt att komma nära men samtidigt få med miljön omkring. Men det är inte det jag gör mest, för man kan inte komma lika nära och få med lika många detaljer som med min vanliga teknik. Insekterna är detaljer i naturen, och det är detaljer jag håller på med.

Utställningen visas till den 16 juni.