FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Tekla, Tea

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Söndag
23 september 2018

Järnvägsarbetare tidigt 1900-tal framför ett sprängt bergspass vid nuvarande Stavsnäsvägen

Tåget nådde aldrig fram

Värmdö 14:33 | 22 juni 2018

Tänk dig att ta tåget till Hemmesta, Torsby eller Bullandö. För drygt 100 år sedan fanns långt gångna planer på att dra en järnväg från Nacka till Värmdö. De storstilade planerna sprack, men resterna av järnvägen syns än i dag.

När du i dag passerar Ålstäket är det inte så mycket som skvallrar om de storstilade planer som fanns för 117 år sedan på att bygga en järnväg från Nacka till Värmdö. Men vid run­stenen i Ålstäket kan man ana den banvall som byggdes och även finns kvar som gång- och cykelbana efter infarten till Hagaberg, där också rester av en stenbro finns bevarad. Och i backen upp på Stavsnäsvägen skulle tågen ha gått och här passerar man en bergspassage som sprängdes just för järnvägen. I backen upp mot Vik ligger ett hus med kupoler, det som byggdes som järnvägshotell 1907.

Wallenberg inspirerade
Det var 1901 som några personer i Nacka och Värmdö tagit intryck av familjen Wallenbergs projekt Saltsjöbaden och järnvägen dit.Det första konkreta förslaget var att järnvägen skulle utgå från Henriksdals station till Ålstäket och Hemmestad (Hemmesta), där den skulle delas i två grenar, en till Bullandö och en till Norrnäs via Värmdö kyrka. Men kostnaden för bygget, 3,7 miljoner kronor, blev för stor.
Värmdöbon Roy Engström, ledamot i Värmdö Skeppslags fornminnesförening, är en som engagerat sig i järnvägsplanerna:
– Ålstäket skulle bli en stor station med Storängens station som förebild, och Bullandö skulle bli ”Skärgårdsporten” dit resande kunde åka och där skärgårdsbåtarna la till. Tanken var att knyta ihop järnvägen med Vaxholmsbåtarna, berättar Roy Engström.

1902 kom dock ett nytt förslag, där man lyckats få ner kostnaden till 1,9 miljoner kronor. Järnvägen skulle nu få en nordligare sträckning och dras över Skurusundet på en bro, via Boo (Orminge), norr om Gustavsberg och ut till Ålstäket, där banan av kostnadsskäl skulle få sin ändstation ”Viks central”. 1904 lämnade en arbetsgrupp in en ansökan in till Kungl. Maj:t (regeringen) att anlägga och trafikera järnvägen, som också hade grenar till Norrnäs och Bullandö. 16 hållplatser planerades på sträckan som var 24,6 kilometer.
– Man trodde det skulle bli lönsamt med en järnväg och ville bygga, man trodde att om man anlade stationer först så skulle det flytta ut folk sen. Värmdö villa­stad planerades vid Ålstäket, säger Roy Engström.


Roy Engström (Foto: Ryno Quantz)

Odelberg sa nej till järnväg
1906 beviljade Kungl. Maj:t koncession för den elektriska spårvägen, nu från Storängens station på Saltsjöbadslinjen fram till Ålstäket. Nu blev det bråttom att få in pengar. Villkoret var att järnvägen skulle vara klar senast 1910.

Drivande i arbetet var docent Cassel på Wiks gård. Sammanlagt tecknade 115 personer, bolag och kommuner aktier i Värmdö järnvägs AB, dock inte Värmdö kommun och Gustafsbergsfabriken.
– Odelberg var emot järnvägen, han hade eget rederi, därför planerades det inte heller något stationshus i Gustavsberg. Cassel och gubbarna hade kastat in en brasklapp; att om det inte blev en järnväg så skulle de som köpt aktier få tillbaka pengarna.

Men projektet kantades av pengaproblem och schismer. När stenbron byggts bortanför Hagaberg gick det inte längre.
– Pengarna tog slut. Cassel hade köpt tomter, och tagit lån och försökt sälja tomter, men det gick inte ihop. Det finns en hel bok om alla affärer som en advokat skrev, säger Roy Engström.

Ny utredning 1924
Trots haveriet levde idén om en järnväg vidare, 1924 drogs en ny utredning igång. En återkommande tanke var att gräva en kanal vid Ålstäket och bygga en järnvägsbro över. Men det blev inget tåg till Bullandö och Värmdö kyrka, inte ens till Viks Central. Istället tog de gula bussarna över. Men visst hade det varit spännande om järnvägen byggts — hur hade utvecklingen av Värmdö då sett ut?

I järnvägens spår och andra vandringar

Kultur- och fritidsenheten i Värmdö arrangerar även i år sommarvandringarna, där sakkunniga ciceroner berättar om olika kulturhistoriska platser och företeelser i kommunen.

Ingen föranmälan krävs, men ta på dig promenadskorna och kom i tid. Vandringarna är gratis och brukar ta 1-1,5 timme.

27 juni klockan 19-20
Norra bruksgatorna — historien och arkitekturen. Samling framför Gustavsbergs Porslinsmuseum. Ciceron Johan Aspfors, 1:e antikvarie vid Stockholms länsstyrelse.

4 juli klockan 18-19
Bland konstnärer, formgivare och arbetare. Samling i Panncentralen, Chamottevägen 5, Gustavsberg. Ciceron Kjell Lööw, tidigare chef för Porslins­museet.

10 juli klockan 17-18
Lillsved — En folkhögskola med anor. Samling på Herrgårdsplanen i Lillsved. Ciceron Christina Hjelmar, rektor vid Lillsveds folkhögskola.

14 juli klockan 11-12
Guidad tur på Bullerö — Liljefors och Kreuger bland kobbar och skär. Samling på Bullerö brygga klockan 11.00, turbåt från Stavsnäs (se www.battaxi.se). Ciceron Ann-Sofi Andersson, natur­bevakare och Runmaröbo.

21 juli klockan 17-19
Från Ålstäket till Viks gård — ­vikingar och järnvägsdrömmar. Samling vid Ålstäkets korvkiosk. Ciceron Roy Engström, ledamot Värmdö Skeppslags fornminnesförening.

9 augusti klockan 18-19:30
Gustavsbergs porslinsfabrik — historien och arkitekturen.
Samling vid vattenhjulet, Chamottevägen 2. Ciceron Lena Gullmert, antikvarie, tidigare kulturchef i Värmdö kommun.

15 augusti klockan 18-19.30
Kulturhistorisk vandring i ­Stavs­näs by.
Samling vid Ica-parkeringen, Stavsnäs gärde. Ciceron Leonore Weibull, kommunantikvarie i Värmdö.

19 augusti klockan 13-14.30
Säby — skärgårdens största gravfält. Samling vid p-platsen vid ingången till området. Buss 430 hpl Säby. Ciceron Gerhard Flink, arkeolog, Landskapsarkeologerna.

Mer information: www.varmdo.se
— sök på ­sommarvandringar.