Hur är det att befinna sig i en asylprocess, och samtidigt vara ung och kär? Det är en av frågorna som tas upp i ”Tre bilder av kärlek – Bygg bo i mitt hjärta”, som har premiär imorgon. Bakom pjäsen står KÄR, en teatergrupp som blivit en ingång till det svenska samhället.
Det är en musik-, dans- och teaterföreställning med många bottnar och parallella historier som imorgon spelas på Gustavbergsteatern. I centrum står kärleken mellan Ali, en ensamkommande flyktingkille, och svenskfödda Isa, och de komplikationer som kan uppstå när man är ung och i frigörelse, men samtidigt i en asylprocess.
Pjäsen är en fristående fortsättning på ”KÄR – Berättelsen om Ali och Isabella”, som var teatergruppens debut våren 2017. Då var ett 30-tal ungdomar från Gustavsbergs gymnasiums språkintroduktionsprogram inblandade.
I år har antalet fördubblats. Många av ungdomarna har bidragit med scenografi, medan ett 20-tal med ursprung i sex olika länder står på scen.
En av huvudrollerna spelas av Emran Afazali, som också har en stor roll i att KÄR skapades. Det var han som 2016 kläckte idén om en Bollywoodinspirerad föreställning, vilket utmynnade i den första pjäsen.
Upprinnelsen var att Värmdö kulturskola, på uppdrag av kommunen, sökte upp ensamkommande och andra unga i Värmdö för att få fler att ta del av kulturskolans utbud. Kulturskolans pedagoger nappade på Emran Afazalis idé, och ihop med ett gäng andra ungdomar arbetade de fram föreställningen.
Tårögd publik
Det var nervöst att göra scendebut inför 250 personer, berättar Emran Afazali.
– Jag sa fel några gånger, men då lärde jag mig att man kan hitta på en del under tiden, säger han.
Mottagandet var överväldigande.
– Publiken var tårögd och helt lyrisk, säger Cecilia Sandman, lärare på Gustavsbergs gymnasium, som arbetat med scenografin.
Har inga egna familjer
Den här gången känner sig Emran Afazali och övriga ensemblen mer varma i kläderna. Deras svenska har förbättrats, och arbetet i gruppen har blivit ett viktigt inslag i deras liv.
– Jag är superglad över att ha träffat så många fina människor från olika länder. Jag har fått avslag på min asylansökan och har blivit åldersuppskriven, och har mått dåligt över det. Då är det jättefint att kunna umgås med alla här, säger Emran Afazali.
Bizmillah Rezai, som spelar ett kassabiträde, fyller i:
– Många av oss har inga egna familjer. Det här har blivit som en stor familj för oss.