Nordens enda benporslinstillverkare, Hushållsporslinsfabriken i Gustavsberg AB, med 17 anställda, hotas av en konkurs. Bolagets omsättning har sjunkit de senaste två åren – 2016 gjordes en förlust på 2,7 miljoner – samtidigt som hyreskostnaderna fördubblades, då bolaget flyttade in i mindre lokaler. För att undvika en konkurs har en företagsrekonstruktion inletts.
Tappat tre miljoner i butik
– Vi har kommit till vägs ände. Vi sparade genom att minska våra lokaler, men kommunen höjde genast hyran med 50 procent varvid vinsten av flytten blev noll kronor, samtidigt har vi fått ta hela kostnaden för flytten och ny fabriksinredning som ingick i den tidigare hyran, säger Lars-Erik Harvig, huvudägare av fabriken.
Enligt honom är orsaken till den sjunkande omsättningen de omfattande byggarbetena i hamnområdet, som inneburit att vägar stängts av eller enkelriktats runt fabriken. Nu har dessutom parkeringstiderna sänkts från tre timmar till en timme.
– Vi har halva vår försäljning i butiken och därför påverkas vi av bygget. Vi har tappat tre miljoner i butiken. Utöver det har vi läckande tak, avloppslukt i butiken, vattenhjulet som står stilla utanför och målade fasadytor som ser hemska ut. Allt detta hämmar turismen i hamnen, och det blir ju inte bättre av att Porslinsmuseet håller stängt till 2019. Vi hade tidigare 100 000 besökare per år och är nu nere i 40 000, säger Lars-Erik Harvig.
”Det måste gå”
Kommunen planerar inte bara att sälja Dekorhuset och G-studion där ett 100-tal konstnärer verkar, utan även delar av fabrikslokalerna, som delvis måste rivas, för att ha råd att bygga det nya kulturhuset och en park. Kommunen har föreslagit en ytterligare minskning av företagets lokaler.
– De vill riva halva ytan och bygga en park. Vi är inte emot en förändring i hamnen eller att minska våra ytor, men det är sättet man gör det på, att man inte kommunicerar. Vi är öppna för diskussioner, men vi kan inte ha ett produktionsstopp eller bekosta en flytt, säger Marie Bohjort, vd i fabriken.
Rekonstruktören Hans Renman tror att det finns goda möjligheter att nå och behålla lönsamhet över tid om man får bukt med sina kostnader. Bolaget hoppas kunna förhandla om sitt hyreskontrakt och effektivisera produktionen. Verksamheten drivs till vidare på som vanligt.
– Det måste gå, här ger vi oss inte, säger Lars-Erik Harvig.
Både Marie Bohjort och Lars-Erik Harvig tycker att det är konstigt hur kommunen urvattnar den befintliga kulturverksamheten med sina planer på ett kulturhus.
– Jag tycker kommunen ska vara rädd om fabriken, ateljéerna, konstcentret och konsthallen. Det är 100-tals arbetstillfällen, arbeten som utförs av många kommuninvånare som betalar skatt. Allt är kvar som förut, utom den stora ugnshallen som ska bli kulturhus och park, säger Lars-Erik Harvig.
”Fabriken har fått subventioner”
Kommunen har gjort långtgående eftergifter för att bevara porslinstillverkningen. Det säger kommunstyrelsens ordförande Deshira Flankör, M.
Enligt Deshira Flankör fick fabriken, i samband med det senast tecknade hyresavtalet, en treårig rabatt till och med 2019. Och hon säger att fabriken har bland de lägsta hyrorna i området.
– Kommunen har gått väldigt långt för att bevara tillverkningen. Fabriken har under flera år fått en subvention från kommunen.
Deshira Flankör säger att kommunen säkrat tillgängligheten till fabriken och att det alltid funnits både parkeringsplatser och tillfartsvägar. Det är inte kommunen som bestämmer p-tiden eller den yttre miljön i området, poängterar hon.Vidare säger hon att kommunen vill bevara områdets kulturella karaktär och att alla partier står bakom satsningen på ett nytt kulturhus.
Har ni förstått vidden av era planer?
– Utifrån förutsättningarna och kommunens intention att rädda områdets karaktär har vidtagna åtgärder varit väl motiverade. Satsningen kommer att bidra till att området förblir ett centrum för konst och design.
Enligt Deshira Flankör finns det inga tankar på att skrota planerna på ett nytt kulturhus, och istället sälja ugnshallen där kulturhuset ska ligga.
– Nej, det är en angelägen uppgift att skapa en plats där våra medborgare kan mötas, samt att vi får användning av ugnshallen, som ligger i ett strategiskt viktigt område. Det är inte bara försäljningen av Dekorhuset, utan även behovet av renoveringskapital samt behovet att därefter höja hyrorna, som ligger till grund för vårt ställningstagande om försäljning.