30 har öppnat sina
hem – men fler behövs

Representanter för föreningen samlade på Sjöliden: Lalmohammad Ozbak, Camilla Ulén, Zahoor Ali Dostizada, Carina Gädda, Eva Brandsma, Ali Jafari och Cecilia Dufva.
FOTO: Jenny Frejing
Värmdö Uppdaterad 14:19 19 mars 2018

Några har tvingats flytta till norra Sverige. Men de flesta ensamkommande ungdomarna på Värmdös skolor är kvar – tack vare att privatpersoner har öppnat sina hem. En ny förening ska stötta de frivilliga familjehemmen, och verka för fler.

I höstas skrev NVP om att många ensamkommande ungdomar i Värmdö som fyllt 18 år, och fortfarande befinner sig i asylprocessen, inte längre har rätt till kommunfinansierade boendeplatser. Om de inte ordnar boende själva, skickas de till vuxenboenden långt härifrån.

Stöttar varandra
För några killar har det också skett, berättar Cecilia Dufva, lärare på språkintroduktionsprogrammet på Gustavsbergs gymnasium och medgrundare till föreningen Frivilliga familjehem på Värmdö. En har fått flytta till Boden, där han vantrivs och bor långt ifrån sin skola. Två andra bor på ett liknande boende utanför Ånge.

Men de flesta av de ungdomar från Afghanistan, Iran och Somalia som kom till Sverige och Värmdö på egen hand 2015 har kunnat stanna i kommunen och gå kvar i skolan, trots att de fyllt 18 eller skrivits upp i ålder av Migrationsverket. Ett 30-tal privatpersoner och familjer har nämligen öppnat sina hem för ungdomarna, utan att få en krona betalt. Det är dessa frivilliga familjehem som nu har bildat en förening. 
– Vi behövs för att sprida information om situationen i Värmdö, för att vi som driver familjehem ska stötta varandra och för att stötta ungdomarna i asylprocessen, säger föreningens ordförande Eva Brandsma.

Bättre svenska
NVP träffar henne och sex andra personer engagerade i föreningen i en stuga vid Sjöliden som tillhör Värmdö församling, där de har regelbundna träffar. De tre ungdomar som är med har alla fått avslag på sina asylansökningar, men har överklagat. Nu satsar de på att klara av skolan, och försöker ta en dag i taget. Tryggheten i att ha en bostad är viktig.
– För ett år sedan flyttade jag in hos en kvinna som tidigare hjälpt mig med läxor. Vi har lärt känna varandra och det går jättebra. Jag har lärt mig prata bättre svenska och mer om svensk kultur. Hon har lärt sig mer om vår kultur och att laga vår mat, säger Lalmohammad Ozbak.

”Tillgång för samhället”
Ytterligare omkring 15 frivilliga familjehem behövs för att täcka behovet, enligt Cecilia Dufva.
– Även om man av praktiska skäl inte kan ta emot en ungdom, så kan man vara med och stötta, till exempel med läxhjälp eller genom att vara kontaktperson för en ungdom, säger hon.

Eva Brandsma understryker att ungdomarna är på god väg att integreras:
– Det vore så synd att bryta upp deras skolgång nu. De är hemma här och har funnit trygghet, och om de får uppehållstillstånd och får gå klart gymnasiet här kommer de att bli en otrolig tillgång samhällsekonomiskt.

Behov av 15 familjehem till

I dag finns ett 30-tal frivilliga familjehem för ungdomar som går på Värmdös gymnasier, och behov finns av ett 15-tal till. Man får inget betalt och inget formellt stöd från kommunen, men ungdomen har en dagersättning på 61 kronor från Migrationsverket, som kan täcka en del av matkostnaderna i ett hushåll, kläder och busskort för fritiden. Mer info finns på ffpv.se.