”Det var en omtumlande
känsla av frihet”

Nacka Uppdaterad 10:38 17 december 2017

Det har snart gått fyra månader sedan Anna Kinberg Batra lämnade toppolitiken och avgick som partiledare. NVP har träffat henne och pratat dåtid och framtid, om #metoo och om varför ­hennes katt var med i ­Rasmus på luffen.

Hunden Bodil var dålig i magen den 24 augusti. Anna Kinberg Batra ägnade delvis kvällen åt att torka upp efter den fyra månader gamla valpen hemma i bostaden i Nacka. Hon var fortfarande partiledare för Moderaterna, men hade bestämt sig. Det funkade inte längre, trycket mot henne hade varit för hårt under för lång tid.
För de närmaste — familjen och medarbetarna — berättade hon att hon tänkte meddela sin avgång nästa dag.
– På ett sätt var det rätt skönt att det var lite kaos hemma, att ha en vanlig vardag mitt i allt rensar skallen, säger Anna Kinberg Batra när NVP träffar henne på Nyckelvikens herrgård strax före jul.
Hon var arg och ledsen när hon satte sig vid köksbordet och började skriva sitt avgångstal. Det tog en timme och blev kanske hennes personligaste. Av många ansett som hennes bästa.
– Andra, stora tal, kunde jag sitta med i flera veckor och jobba med för att få fram ett tydligt budskap.

Valdes januari 2015
Anna Kinberg Batra blev känd i valrörelsen 1998 för sitt uttalande om att stockholmare var smartare än lantisar. Moderaterna var ännu inte ”nya” och uppfattades delvis som ett parti för folk med A-aktier i Electrolux eller som uttalade ­rrriiver som sportkommentatorn Anders Gernandt.
Anna Kinberg Batra, där­emot, hade sin bas inom den högljudda (ny)liberala falangen inom Moderata ungdomsförbundet — en internationalistisk generation präglad av Berlinmurens fall, EU-medlemskapet och avregleringspolitiken — och som visste betydelsen av personlig image, PR och medier.
Känner du att du var tvungen att tona ner de dragen för att bli accepterad ute i lokal­föreningarna när du blev partiledare? Inte minst efter Decemberöverenskommelsen, som ingen egentligen ville ha.
– Både ja och nej. Jag var inte i 20-årsåldern längre och ville bli statsminister — det ställde vissa krav på seriositet. Jag ville kunna vara allvarlig när det krävdes och spänna av när det fanns tillfälle till det. Men när man granskas väldigt hårt, då måste man spela lite säkert. Kanske gjorde jag det lite för säkert i början, men det handlade om överlevnad.
Anna Kinberg Batra valdes formellt till partiledare i januari 2015 efter att ha varit gruppledare för partiet i riksdagen. Efter något halvår med hyffsade opinionssiffror började det vända neråt. Decemberöverenskommelsen dog och Allianssamarbetet var, trots korvgrillning och utlokaliserade fikor, rätt dystert på många sätt.
I januari 2017 valde Anna Kinberg Batra och M att byta spår. Partiet ville lägga fram en gemensam Alliansbudget i riksdagen och ställa den mot regeringens. Kritikerna menade att det skulle lämna fältet öppet för Sverigedemokraterna.
När hon dessutom meddelade att partiet kunde tänka sig att samarbeta med SD i olika sakfrågor i utskotten växte kritiken och anklagelser om att flirta med ­rasister tog fart.
– Jag ville bryta låsningen kring budgeten och stoppa SD ifrån att bli ett fenomen som kunde stå utanför och växa i opinionen. Det var ur den frustrationen beslutet växte fram, men det gick inget bra. I sak var det rätt gjort, tycker jag. Att isolera och demonisera ett parti är inte att respektera väljarna.
Rasistanklagelserna var dock de jobbigaste för henna att acceptera, säger hon.
– Det gör ont när man får sin heder ifrågasatt.
Du upplever det att du fick det?
– Ja, när det var som värst. Det var vidriga påhopp och man gjorde intima bilder på mig och Jimmie Åkesson. Det undrar jag om de hade gjort om det gällde en manlig politiker?

Tog på sig mental rustning
Det har snart gått fyra månader sedan hon avgick som partiledare. I hennes berättelse går det att spåra en besvikelse över hur hon behandlades, hur hon ut­pekades som stel och tråkig. Hon säger att hon precis hade börjat bli varm i kläd­erna i rollen som partiledare och hade börjat vänja sig vid den mentala rustningen hon tog på sig varje morgon.
– Det blev väldigt tydligt när jag tog av mig den. Direkt efter att jag meddelat att jag skulle avgå reste jag och min man bort. Att plötsligt befinna sig på en plats utan svenska journalister var en rätt omtumlande känsla av frihet.
Anna Kinberg Batra meddelade i höstas att hon även lämnar riksdagen efter mandatperioden. Vad hon ska göra sen vet hon ännu inte.
– Det har jag inte bestämt. Jag vill göra skillnad och det kan man göra på olika sätt. Jag har jobbat med egna företag och inom näringslivet, men var och hur det blir spelar ingen roll.
Sveriges nuvarande EU-­kommissionär Cecilia Malmström har ju snart suttit i åtta år på posten, skulle det vara intressant?
– Jag skulle gärna jobba i ett internationellt sammanhang, men jag har inga konkreta planer på att flytta ifrån Nacka.
Kommunpolitiken i Nacka lockar inte?
– Jag har ju suttit i fullmäktige tidigare, men jag kandiderar inte till någon politisk post.
Har du någon hobby du vill ta upp?
– Du får gärna återkomma med den frågan. Min dotter föddes 2006 efter en svår graviditet. Jag låg på sjukhus när hon kom och kunde knappt gå utan satt hemma med kryckor och ammade när vi vann valet och jag kände att jag fick bestämma mig för att prioritera familj och politik stenhårt om jag ville vara med. Det har inte riktigt funnits plats för någon hobby under den tid­en. Kanske kan hundvalp­en kan vara det, säger hon och tittar efter Bodil.
Tiden efter partiledarskapet har inneburit en hel del tid för sådant som inte hanns med tidigare, bland annat att följa med dotterns klass på skolutflykt.
– Jag brukade vara en sådan förälder som aldrig kunde följa med och är glad att få den möjligheten nu.

Var statist i Rasmus på luffen

Namn: Anna Kinberg Batra
Ålder: 47 år        
Bor: Nacka
Yrke: Tidigare partiledare för Moderaterna.
Kuriosa: 1981 var hela familjen Kinberg och deras katt med i Astrid Lindgren-filmen Rasmus på luffen. AKB:s insats, förutom att vara statist, var att se till att hennes katt i en scen stannade på ett tak genom att mata den med räkor.
Om #metoo: "Enormt stort och vi har inte sett slutet på det än, eller vilka konsekvenser det kommer att få. De allra flesta kvinnor jag känner har egna erfarenheter och det är nog därför vi reagerar så starkt i Sverige. Vi borde kunna vara ett av världens mest jämställda länder, då blir vi extra arga när vi inte är det."
Om Nacka: "Trivs väldigt bra i Nacka. Varken jag eller min man hade någon koppling hit, men vi trivs utmärkt som föräldrar, med att handla i Sickla och närheten till stan och till naturen."