FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Lucia

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Torsdag
13 december 2018

Hur ska Värmdö behålla sina elever så de inte väljer andra skolor, och hur ska vi locka och behålla lärare. Det undrar rektorerna Elisabeth Eriksson, Jill Sterner, Anna-Lena Bengtsson och Titti Janewret är bekymrade över hur kommunen hanterar skolorna.

Rektorer har tröttnat
– höj skolpengen nu

Värmdö 07:03 | 03 oktober 2017

Fler elever i klasserna, färre lärare, besparingar på skolmat och pedagogiskt material. Så ser vardagen ut på många av Värmdös skolor när skolpengen inte räcker till. Nu har tre friskolerektorer och en förskolechef fått nog, och kräver att politikerna prioriterar skolan och att skolpengen höjs.

Hur ska Värmdös förskolor och grundskolor behålla sina elever och locka lärare, när man samtidigt har lägre lärarlöner och satsar mindre pengar än andra kommuner. Och dessutom har fler elever per lärare och en låg andel utbildade pedagoger.
I två års tid har föräldrar och rektorer på Lemshaga Akademi, Grantomta Montessori och förskolan Varglyan, diskuterat med ledande politiker och tjänstemän hur Värmdös skolor ska bli bättre.
– Våra kommuninvånare ska känna att Värmdö är en kommun som satsar på sina barn. Det ska inte vara så att man ska behöva skicka runt barnen till andra kommuner för att få en bra utbildning, säger Anna-Lena Bengtsson, rektor på Lemshaga Akademi.

Sett skolpengen urholkas
Under många år har rektorerna sett skolpengen urholkas. Den största kostnaden för skolan är lärarlöner, men medan lärarlönerna i grundskolan ökat kraftigt de senaste fem åren, så har skolpengen inte hängt med.
– Vi har hos oss haft en löneökning på 22,5 procent sedan 2012, medan skolpengen ökat 10 procent. När vi påtalat detta så får vi till svar att det finns statliga bidrag att söka. Ja, men de är ju till för att utveckla skolan och inte för att bibehålla samma låga nivå, säger Jill Sterner, skolchef på Lemshaga Akademi.
Konsekvensen blir att pengarna inte räcker till den dagliga driften vilket medför att skolorna måste skära ner på andra kostnader, till exempel skolmat eller pedagogiskt material.
– Vi har inte kunnat öka vår budget på 5-6 år och inte kunnat göra nödvändiga renoveringar eller byta skolbänkar, säger Jill Sterner.
– Och vi har inte kunnat göra samma satsning kommunen gör med en-till-en-dator för våra 4-6:or, säger Anna-Lena Bengtsson.
Förskolorna fick en höjning med fem procent i fjol vilket var nödvändigt för många.
– Det gjorde det möjligt för oss att fortsätta driva förskolan, utan en höjning av skolpengen hade vi inte klarat oss länge till, säger Elisabeth Eriksson, förskolechef på föräldrakooperativet Varglyans förskola.
Samtidigt har skolorna fått ökade kostnader för elevhälsa och kurator/psykolog, digitalisering och lokaler. Skolorna har också fler barn med behov av stöd med ökade kostnader för specialpedagoger, samtidigt som man har stora svårigheter att få tilläggsbelopp.

Förskolor klarar sig precis
– Det är egentligen otroligt sorgligt. Skolorna går aldrig back på grund av ett överflöd. När man går back är det barn som verkligen är i behov av särskilt stöd som behöver extra vuxna omkring sig, säger Anna–Lena Bengtsson, som varje år måste överklaga ett antal avslag på ansökningar om tilläggsbelopp.
– Vi är inte jurister. Jag hade önskat att vår tid gick åt barnen istället för till rättsliga processer, säger hon.

Eftersom den enda intäkten för skolorna är skolpengen är valfriheten begränsad. Friskolorna kan inte heller, som kommunens egna skolor fram till i år kunnat göra, stryka underskott.
– Vi måste antingen ha fler barn i klasserna eller lägre lärartäthet. Alla skolor sitter i samma situation, oavsett om det är en kommunal eller en friskola, säger Titti Janewret, rektor och förskolechef på Grantomta Montessori.

Rektorerna är besvikna och säger att många inom skolan är uppgivna.
– Det behövs ett samlat grepp för hur vi ska satsa på skolan. Men jag vet inte om det finns någon skolpolitisk vision, säger Anna-Lena Bengtsson.
– Tidigare fanns det lite luft i vår organisation, men det finns inte längre. Det är som en osthyveleffekt. Nu har man hyvlat färdigt, säger Anna-Lena Bengtsson.

M: ”Kan påverka utan höjda löner”
– Jag har förståelse för att man ser en problematik i att skolpengen inte svarar mot de förväntade löneökningarna, säger Marie Bladholm, M, utbildningsnämndens ordförande.

Hon säger att skolan förbrukar mer än 50 procent av hela kommunens budget och att mer pengar inte per automatik leder till bättre resultat.
– Jag tror vi behöver titta på andra faktorer som är viktiga för pedagogerna förutom pengar. Pengar är viktigt men många andra faktorer bidrar till den totala nöjdheten på arbetsplatsen. Jag tror att vi kan påverka mycket utan att höja lönerna, att stödja lärarna med administrativt arbete som kan utföras av annan person tittar vi på i de kommunala skolorna, säger hon.

Strävar efter långsiktig plan
Marie Bladholm vill titta på en långsiktig plan för utvecklingen av skolpengen.
– Det tror jag är viktigt inför kommande budgetar för att kunna planera sin verksamhet mer långsiktigt. Jag kommer att verka för att vi ska se över hela systemet med skolpeng, till exempel vad ska ingå i pengen.
– Vi har också satsat på grundskolan i tidigare budgetar, 2016 på förskolan. Vi har även infört differentierad skolpeng. Vi har också satsat en miljon kronor på frukost, som de fristående skolorna kanske valde att använda till annat. Inom skolans budgetram ser jag ändå många möjligheter att förbättra den resa vi påbörjat mot förbättrad kvalitet trots en stram budget för 2018.

Pågår ett arbete
Marie Bladholm säger också att det pågår ett arbete med att se över tilläggsbeloppen för barn i behov av särskilt stöd.

Hon kommer att bjuda in skolorna för att diskutera vad som kan utvecklas. Den 12 oktober bjuds de kommunala skolorna till en workshop.


Medellöneökning och skolpengsökning

Medellöneökning grundskollärare årskurs 1-5 Värmdö, skillnad år till år, i procent:
2011-2012 3,73
2012-2013 3,8
2013-2014 5,04
2014-2015 5,35
2015-2016 6,5
2016-2017 3,5 (prognos från skolorna)
Källa: Lärarförbundet

Skolpengsökning (ska täcka lönekostnad, lokaler, mat, pedagogiskt material) genomsnitt för alla årskurser, i procent:
2013-2014 - 1,95
2014-2015 0,2
2015-2016 3,55
2016-2017 1
2017-2018 1
Källa: Värmdö kommuns budgetar