Ilska efter nyhet om
kontroversiellt bostadsköp

Nacka Publicerad 12:14, 19 september 2017 Uppdaterad 12:39, 19 september 2017

Nackas modell med att köpa lägenheter på den vanliga bostadsmarknaden för att lösa akut bostadsbrist för bland annat nyanlända är nu en riksnyhet. Bakgrunden är ett spektakulärt köp av tre bostäder i Saltsjöbaden där en man och hans tre fruar ska bo.

Det sammanlagda värdet på bostäderna är drygt 13 miljoner kronor, vilket har upprört många Nackabor i olika sociala medier. Mats Gerdau har själv fått ta emot många mejl från upprörda medborgare.
– Vi ska ta emot 370 nyanlända i år som staten anvisar. Vi avstyrkte anvisningslagen* och varnade för att det skulle få kortsiktiga lösningar och tvinga oss till dåliga åtgärder, säger han och fortsätter:
– Vi ska se till att ordna boenden med två månaders varsel och vi kan inte påverka vilka som kommer eller hur många, utan staten bestämmer i kraft av sin storhet.

Att det rör sig om en man med tre fruar blir för Nacka kommuns räkning egentligen ointressant.
– Jag är inte för månggifte, men det är ingen kommunal fråga utan en fråga för staten genom Skatteverket, säger Mats Gerdau, M, kommunstyrelsens ordförande i Nacka.

Enligt svenska lag är det inte tillåtet med månggiften som ingåtts i Sverige. Därmemot finns några hundra fall av månggifte registrerade hos Skatteverket.

NVP har återkommande rapporterat om hur Nacka köper bostadsrätter för att klara bostadsförsörjningen för bland annat nyanlända och folk med olika sociala problem. Sedan 2016 har kommunen köpt lägenheter för över 300 miljoner. Sedan april i år har summan för hur mycket pengar som behövs under 2017 och 2018 höjts tre gånger, senast i augusti då ytterligare 60 miljoner kronor avsattes.

Nackas styrande politiker har hela tiden framhållit möjligheten att sälja bostäderna den dag inte längre behövs och då eventuellt göra en vinst.

Men man kan ju aldrig garantera att det blir en vinst?
– Nej, det kan man inte, men samtidigt är det ännu dyrare att bygga modulbostäder som sedan ska plockas ner utan att man får tillbaka några pengar, säger Mats Gerdau.

Men är det inte en kortsiktig politik? Det går ju inte att säga hur världen ser ut ett halvår efter att en lägenhet har sålts?
– Vi kan inte ha tomma lägenheter. Efter två år inträder besittningsskyddet och då kan vi inte komma efter fem år och säga att vi behöver den till sociala ändamål, säger Mats Gerdau.

En fråga som många som hör av sig till NVP med är om det är rimligt att kommunen konkurrerar med privatpersoner om lägenheter. Detta på en bostadsmarknad där alternativen är får och många inte har ett annat val än att köpa.
– Av de lägenheter som har varit till salu i Nacka i år har vi köpt runt två procent. Av dem vi lägger bud på köper vi ungefär 75 procent utan budgivning.

Så i 25 procent av fallen är ni med och driver upp priserna?
– Ja, så kanske det kan vara i något enstaka fall, säger Mats Gerdau.

Kontrakten hyresgästerna skriver på är andrahandskontrakt och gäller i två år utan besittningsskydd.

Vad händer efter två år om de tillfälliga hyresgästerna fortfarande inte har möjlighet att klara sin bostadsförsörjning? Kommer de då att sägas upp för att ge plats åt andra som har akuta behov?
– Det är supersvårt, men som vuxen har man ett personligt ansvar att ordna sitt boende. Det gäller för alla i Sverige, säger Mats Gerdau.

Khashayar Farmanbar, S, oppositionsråd, kallar bostadspolitiken kortsiktig och för ett svek mot ungdomar och äldre.
– Den som är 18 till 30 – 35 får ingen plats i vår kommun på grund av det ideologiska motstånd Moderaterna har mot att bygga allmännyttiga hyreslägenheter som fler har råd att bo i, säger Khashayar Farmanbar.

Få som har följt den lokala politiken har missat att en av de viktigaste frågorna för Socialdemokraterna i kommunen länge har varit ett mindre kommunalt bostadsbolag.
– Redan för två år sedan föreslog vi att 100 miljoner kronor skulle avsättas som en liten initial uppstart av ett kommunalt bostadsbolag. Nu är vi uppe över 300 miljoner kronor och fortfarande inte löst problemet, säger han.

Skulle ett sådant bolag i första hand användas för sociala boendelösningar?
– Nej, det skulle rikta sig till yngre och äldre som i dag tvingas bort från kommunen.

Varför skulle situationen med att kommunen måste tillhandahålla bostäder med kort varsel bli bättre av ett kommunalt bolag?
– Ett större bostadsbestånd som kommunen förfogar över gör oss mindre beroende av akuta quick-fix som att bjuda över andra intressenter på bostadsmarknaden. Det är knappast Luleå eller Botkyrka med egen allmännytta som tvingas bjuda över sina egna invånare, säger Khashayar Farmanbar.

* Lag från 2016 som tvingar kommuner att ta emot nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Detta för att minska på mottagningstrycket i kommuner som Södertälje och Malmö. Tilldelningen görs genom kvoter och upprättas av staten genom länsstyrelserna.