De hittar avkoppling
i ett grönt paradis

Lucyna Lundström beskriver sina 150 kvadratmeter odlingslotter som ”paradiset”. ”Perfekt för mig som är vegetarian”, säger hon.
FOTO: Sören Andersson
Saltsjöbaden/Fisksätra Uppdaterad 10:08 12 augusti 2017

Somliga bränner tiotusentals kronor på gymkort, hälsoresor och dieter. 
I Gröna dalen går friskvården loss på en femhundring per år – och då får man grönsaker och bär på köpet.

Att trädgårdsarbete är välgörande för själen intygar inte bara de kolonientusiaster som NVP träffar. Även forskningen vittnar om att så är fallet. 

Hjärnan får vila från överstimulans, kreativiteten ökar och stressnivåerna sjunker. Det visar forskning publicerad i bland annat amerikanska Psychological Science. En studie vid Chalmers tekniska högskola kom till slutsatsen att patienter tillfrisknar snabbare bara av att kunna se ett träd utanför sjukhusfönstret. 

Därför är det inte förvånande att NVP, bland Gröna Dalens 71 odlingslotter, möts av välkomnande hälsningar och jovialiska leenden.
– Det här är paradiset, säger Lucyna Lundström, från Fisksätra.

Hon har varit kolonilottsägare i 20 år, ett intresse som med tiden expanderat, i alla fall rent fysiskt. Hon arrenderar nu sammanlagt 150 kvadratmeter odlingsmark, fördelade på Gröna Dalens två delar, ”Trekanten” och ”Fyrkanten”, uppkallade efter den geometriska utformningen av respektive område.
– Det som sticker ut är nog att jag odlar persikor, det tror jag att jag är ensam om här. Förra året fick jag 50 stycken. Nytt för i år är att jag även börjat med biodling, men det är på en annan plats. 40 kilo honung har det blivit, säger Lucyna Lundström. 
Vad är tjusningen med att ha en kolonilott?
– Det är en härlig avkoppling och avstressning. Sen är det ett sätt att umgås också. Vi har skördefester som är väldigt trevliga, säger hon.

Att koloniarbetet är en kurativ aktivitet skriver Ann Tengblad, Ljusskärsberget, under på.
– För några år sen gick jag in i väggen, kroknade helt. Att som utbränd komma ner och arbeta med en trädgård och se hur grödorna växer är välgörande.
Vad odlar du framför allt?
– I år är det nog mest ogräs. Det är frustrerande att känna hur lite jag fortfarande orkar. Men annars är det potatis och bond-bönor, jordgubbar, smultron, vinbär, squash och lök. Obetalbart, säger Ann -Tengblad och klappar om hunden Kira, en 11-årig blandning av schäfer och ”halva spanska kennelklubben”, som även hon förefaller trivas i vegetationen.

Vid en vinbärsbuske påträffas Tönis Värbu från Fiskarhöjden. Han har haft kolonilott i Gröna Dalen sedan 1996 och beskriver 1998 som ett viktigt år i föreningens historia.
– Då sattes stängslet upp. Innan dess hade vi påhälsningar av rådjur och annat. 

Sedan 14 år är han ordförande för Gröna Dalen-kolonisterna.
Vilken är snittåldern på medlemmarna i er förening?
– Jag skulle nog säga mellan 50-60 år, men det kommer fler och fler yngre som blir intresserade på grund av trenden med närodlat. Det märker vi tydligt. Just nu har vi sex personer som står i kö att få en lott här, men det börjar alltid ringa om nya intresseanmälningar i samband med tidningsartiklar om närodlade produkter, och då är det många yngre som ringer.