Nacka har köpt bostäder
för 200 miljoner på två år

Nacka Publicerad 10:19, 23 maj 2017

För att klara behovet av bostäder till bland annat nyanlända har Nacka kommun köpt drygt 60 bostadsrätter de senaste två åren. Under 2017 kan ytterligare ett 50-tal bostäder behöva köpas. Oppositionen kallar det ad hoc-lösningar.

Totalt 423 olika objekt — fördelat på 24 000 kvadratmeter

Kommunens totala bostadsinnehav – oavsett bostadstyp – uppgick 30 april 2017 till 423 olika objekt, fördelat på cirka 24 000 kvadratmeter. 33 procent av dessa hyrs av kommersiella fastighetsägare, 10 procent återfinns hos privatpersoner och 41 procent av bostadsrätter. Resten utgörs av boende i andra fastigheter som kommunen äger. Den sammanlagda hyran är drygt 32 miljoner kronor.
Personer som kan räknas in i följande fem målgrupper kan bli aktuella för bostäder:
• Nyanlända som utplaceras av Migrationsverket
• Anhöriga till nyanlända
• Ensamkommande unga vuxna mellan 18-20 år
• Tillfälliga kontrakt (korta kontrakt)
• Sociala kontrakt (längre kontrakt)
Källa: Nacka kommun

Under 2016 och 2017 har Nacka köpt bostadsrätter för cirka 200 miljoner kronor runt om i kommunen. Så här långt under året har kommunen införskaffat 21 stycken till ett sammanlagt värde av 66 miljoner kronor och räknar med att behöva köpa fler.
– Det finns en planering som innebär att ytterligare cirka 55 bostadsrätter förvärvas, berättar Jenny Asmundsson, Bostads- och affärsutvecklingsdirektör i Nacka kommun.

NVP har tittat på de senaste tio inköpta bostäderna. Den sammanlagda köpesumman ligger på drygt 30 miljoner kronor. Genomsnittspriset per kvadratmeter för dessa ligger på 42 100 kronor per kvadratmeter. Enligt siffror från Mäklarstatistik, som kommunen lutar sig mot, ligger snittpriset per kvadratmeter för sålda bostadsrätter i Nacka hittills under 2017 på 50 326 kronor.

Som NVP har berättat tidigare används bostadsrätterna för att täcka behoven av tak över huvudet för bland annat flyktingar som nyligen fått uppehållstillstånd och andra som av olika skäl inte har möjlighet att själva ordna med boende. Bostäderna hyrs sedan ut i andra hand där hyresgästen avsäger sig besittningsskyddet. Bostadsrätterna är en del av lösningen där modulhus och boende i privatbostad är andra.
Enligt kommunens beräkningar kommer man under 2018 och framåt inte behöva köpa några bostadsrätter utan räknar istället med att kunna hyra in sig hos privata fastighetsägare.

”Ad hoc-lösning”
Socialnämndens och arbets- och företagsnämndens egna siffror har sammanlagt 586 personer behov av bostad under 2017. Under 2018 räknar kommunen med att siffran är 257 personer och under 2019 och 2020 runt 200 årligen.
– Just nu ligger vi i fas. Det är inte som förra året när det var panik. Sen får vi se efter sommaren hur det ser ut, säger Jan-Eric Jansson, KD, ordförande i arbets- och företagsnämnden, som ansvarar för kommunens flyktingmottagande.

Ett argument för att köpa bostadsrätter har bland annat varit att man snabbt kan sälja dem när behoven inte längre finns. Något oppositionen kallar för en ad hoc-lösning.
– Jag har i sig inga problem med att vi köper eftersom att behoven finns. Grunden till vår bostadssituation är att unga som inte har haft möjlighet att spara ihop pengar till en kontantinsats tvingas ut från Nacka. Det gäller inte bara de med sociala behov. Sett i det ljuset hade det varit bättre att använda de 200 miljonerna till att starta ett kommunalt bostadsbolag. Har man det finns det ett större utrymme att hantera behoven, säger Khashayar Farmanbar, S, oppositionsråd i Nacka.

Kommunstyrelsens ordförande, Mats Gerdau, M, beskriver den förda bostadspolitiken med att köpa bostadsrätter som ”vettig” och en möjlighet för att snabbt kunna gasa, när behoven uppstår, och lika snabbt bromsa när behoven minskar.
– Sannolikt ökar dessutom bostadsrätterna i pris, så det blir heller ingen förlustaffär för Nackas skattebetalare, säger han.

  • Erik Ljones