Varje termin rapporterar skolor in resultat från nationella prov samt preliminära kursbetyg till skolverket. Enligt skolverkets hemsida är syftet med nationella provet att ”stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning”. Proven är inte examinerande men ska vara en del av lärarens information om elevernas kunskaper. Proven ger också en bild av hur undervisningen i skolan har varit och kan utvecklas.
– Nationella provet är till för att hjälpa lärarna att sätta betyg, säger Christina Sandström, enhetschef på skolverkets gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik.
Nacka enskilda gymnasium är en av de skolor som har rapporterat in sina elevers resultat.
Under vårtermin 2014 vad det upp till 22,9 procent som fick betyget F i nationella provet i matematik, för att få godkänt krävs betyget E. Under samma vårtermin fick 16,7–42,9 procent av hela Sveriges elever betyget F i de matematikkurserna. Vårterminen 2016 fick 65–88,9 procent av eleverna i Nacka enskilda gymnasium F i nationella proven i matematik.

”Som vilket prov som helst”
– Vårt fokus har under de senaste två åren varit att inte undervisa för nationella provet, utan vi behandlar det som vilket prov som helst i vår bedömning av deras mattekunskaper. Det säger dock inte att vi inte tar provet på allvar, utan som en del i den ordinarie undervisningen, säger Roger Svensson, rektor för Nacka enskilda gymnasium.
I statistiken från skolverket kan man också se relationen mellan resultatet från nationella proven och kursbetyget. Christina Sandström på Skolverket menar att i grundskolor så brukar 70–80 procent av eleverna få samma kursbetyg som resultatet från nationella proven och i gymnasieskolor så brukar kursbetygen vara lite mer avvikande från provresultaten.
– Matematiken brukar avvika mest då man inte kan få in alla delar som eleverna lär sig under hela året, säger hon.
Under vårterminen 2014 låg 22–35 procent av Nacka enskilda gymnasiums elever på ett högre kursbetyg än resultatet de fick i nationella provet i matematik. Vårtermin 2016 där majoriteten av eleverna fick F i betyg på provet, fick 75–100 procent högre kursbetyg.
– Det verkar ju lite konstigt, stora skillnader kan man ju undra lite om. Det bästa är att ringa och fråga, förhoppningsvis har de själva funderat över frågorna, säger Christina Sandström från Skolverket.
Rektor Roger Svensson ser inte den stora skillnaden mellan resultaten på proven och kursbetygen som ett dilemma.
– Självklart tar vi provet på allvar, men det är inte det som avgör om eleven klarar kursen, vi jobbar annorlunda. Vi arbetar med olika uppgifter under hela året. Man kan inte bedöma en elevs kunskaper på fyra timmar, säger han.

Ska summera kunskaper
På skolverkets hemsida kan man läsa att de nationella provens främsta funktion är att summera elevens kunskaper i slutet av en kurs och på det sättet visa vilka kvaliteter eleven har i sina kunskaper i de kurser där proven genomförs.
Nacka enskilda gymnasiums rektor Roger Svensson menar dock att man inte kan använda nationella provet för att bedöma en elevs kunskaper.