Saltsjöbaden Publicerad 11:44, 26 januari 2017

Det är 40 år sedan Håkan Lans började arbeta på den första av de uppfinningar som fått många att kalla honom landets störste uppfinnare. Han är fortfarande upptagen med att försvara sina patent.
– Antalet tvister man är inblandad i är nog ett bättre mått på betydelsen av en innovation än hur många diplom man har på väggen.

I den sjöstuga vid Neglingeviken som Håkan Lans använder som ”konferensrum”, har han många gånger talat om vikten av att det uppfinns lösningar på nya problem, men också om konsekvenserna av att uppfinna något med stor ekonomisk potential.
Han vet mer om båda aspekterna än de flesta.
– Utvecklingen av något nytt är min kick. Att kunna sätta ihop ett team med världens främsta experter och förverkliga en idé. Att göra något som är teoretiskt omöjligt ger en otrolig självtillfredsställelse.
Så har han fungerat sedan han var fem år – han har förverkligat tankar, oavsett om det blivit lådbilar med motor, en egen ubåt eller färggrafiken i datorer.
Det sistnämnda såg han ett behov av redan 1977 och på egen hand hittade han en teknisk lösning som han fick patent på 1981 och som kom att användas av många datorföretag.

Samma år fick han idén till det han ser som sin verkligt stora innovation – hur fartyg och flygplan genom korta meddelanden via en och samma digitala radiolänk kan meddela varandra sin position i realtid.
Lösningen går fortfarande inte att bevisa matematiskt:
– Jag fick idén när jag var ute och seglade på sommaren 1981. Den var en filosofi och jag blev övertygad om att systemet skulle fungera.
Patentet för den tekniken, som ligger till grund för det så kallade AIS-systemet, tog han dock först 1991. Att vänta var medvetet, eftersom ett patent bara gäller i ett visst antal år, och under den tiden ska man hinna sälja licenser för tekniken och få tillbaka de kostnader som krävts för utvecklingen.
Samtidigt finns risken att någon annan kommer på samma lösning.
– Jag berättade om principen för många, men ingen i världen kom på samma lösning, säger Håkan Lans.

Kritiserar Patentverket
Men det är en sak att få patent på något, och en helt annan att få andra att betala för att använda det.
– Antalet tvister man är inblandad i är nog ett bättre mått på betydelsen av en innovation än hur många diplom man har på väggen. Många koncerner tittar noga på hur stora resurser den har som står för ett patent. Det gäller att ha råd att försvara det.
Försvaret av patenten har tvingat Håkan Lans till rättstvister som pågått i årtionden och som 2005 höll på att knäcka honom både som människa och ekonomiskt.
Enligt honom är det innovatörer som gjort Sverige till det rika land det är i dag och Sverige som land borde stå på innovatörernas sida.
– Sverige rankas som ett av de mest innovativa länderna i världen, enligt OECD. Men Patentverket är dåliga på att stå upp för uppfinnarnas rätt, det är en svensk paradox. Det svenska rättssystemet måste försvara våra patent.
Det är för det försvaret, mer än för pengar, som Håkan Lans fortsätter tvista, just nu mot Saab, säger han själv.
– Jag är uppväxt med tanken att du ska göra rätt för dig. Det är en mossig men bra tanke. Det är också viktigt att de som satsar pengar på att utveckla något får återbäring.

Neglingeviken är basen
De rättsliga tvisterna har gjort att Håkan Lans inte arbetat med nya uppfinningar sedan 80-talet, även om han ofta hjälper andra.
– Det var mellan 30 och 40 som jag var som mest nyskapande. Jag hade läst in mig tillräckligt på många områden.
Har du inte några andra projekt?
– Det finns en idé som jag fick när jag var 33. Den samlade jag i några pärmar som jag nu gett till en internationell forskargrupp. Den kan bli något stort och jag hoppas den realiseras, säger han utan att avslöja vad det handlar om.
I huset vid Neglingeviken har han bott i sedan 1981 och han har valt att arbeta kvar där.

Får frihet i sin husbil
– Jag har fått erbjudanden om tjänster på alla slags företag och universitet, men jag har velat ha kvar friheten att jobba med sådant som ingen gjort tidigare. Jag har aldrig varit anställd någonstans. Och jag har pengar nog för att kunna reparera bilen utan att tänka på vad det kostar. Det räcker för mig.
Frihet får han nuförtiden inte i en segelbåt utan i en husbil.
– Jag kan åka runt i Sverige och jobba från en fjälltopp om jag vill. Får jag ett anfall och vill läsa något om något kan vi stanna på nästa parkeringsplats, starta servern i bilen och ladda upp det jag vill läsa.
Husbilen kan också vara praktisk för den som alla alltid vill prata med:
– Om jag håller föredrag är det alltid så många som vill prata med mig, och har jag då husbilen parkerad utanför kan jag i stället bjuda in dem jag själv vill prata med på en fika.

Har bott i Saltsjöbaden sedan 1981

Född: 1947 i Enskede. 
Bor: Flyttade från Vällingby till Saltsjöbaden 1981.
Tidig mus: 1971 uppfann Håkan Lans en föregångare till datormusen. Den fick namnet ”HI pad” och såldes i flera hundra tusen exemplar.
Datorgrafik: 1976 utvecklar Håkan Lans en färggrafik för datorer. Anledningen är att kollegor på FOA vill kunna visa avbildningar av havsbottnen.
AIS: Positionsvisningssystemet AIS bygger på en teori för överföring av information via en digital radiolänk som Håkan Lans kom på 1981. Han tog patent på teorin 1991.
Intressen vid sidan av uppfinningar: Har ägnat sig åt sportdykning, utförsåkning och segling. ”Nu har vi ingen båt längre, det är för mycket arbete.”
Har aldrig varit anställd: ”Men jag var timanställd konsult på FOA i tolv år. Det är längre än någon annan.”
Långa tvister: De juridiska processerna kring färggrafiken började 1985 och pågick till slutet av 1990-talet. En process som handlar om Håkan Lans ersättning för AIS-systemet pågår fortfarande och är inte slutligt avgjord.
Bok: Håkan Lans liv och uppfinningar skildras i David Lagercrantz bok ”Ett svenskt geni – berättelsen om Håkan Lans och kriget han startade”.


 
Testa NVP Plus - 90 dagar för 90 kronor

Testa NVP Plus - 90 dagar för 90 kronor

Senaste nytt om Nacka och Värmdö
Sajt, app och e-tidning
Se erbjudandet här
x