Ständigt på jakt efter nya motiv

Älta Publicerad 11:43, 30 december 2015

Ute i Nackareservatet ligger Gert-Olof Nickel i timtal med sin kamera och fotograferar mångfalden. Havsörnar, tranor och sångsvanar är bara några av alla arter som finns att hitta i området.

Gert-Olov Nickel

Ålder: 72.
Bor: I Älta.
Familj: Fru och dotter, tre barnbarn.
Lyssnar på: ”Den tyska radiostationen Superoldies.”
Läser: ”I starens tid av Tomas Bannerhed och Brutus Östling.”
Drömmer om: ”Att bli bättre på det jag gör. Man ska aldrig bli nöjd, för då slutar man.”

Gert-Olof Nickel är den pensionerade bankmannen som under senare år har gjort sitt naturfotograferande till en heltidssyssla.
– Jag är ute i Nackareservatet kanske 4-5 timmar varje gång, 300 dagar om året åtminstone, säger Gert-Olof, som är bosatt i Älta.

Han har framför allt fått sina fotokunskaper via en hjälpsida på internet.
– Grunderna lärde jag mig som grabb, men de flesta kamerakunskaperna får jag genom Moderskeppet. Jag har lärt mig jättemycket därifrån och lär mig fortfarande, de är skickliga på att lära ut, säger Gert-Olof.

Värt att vänta
Gert-Olof cyklar, paddlar, åker skidor och promenerar i naturen. Tålamod och tid är de viktigaste faktorerna för att fånga de bästa bilderna.
– Man måste ha tålamod att sitta länge och även att komma hem utan någonting. På något sätt är det spännande att vara ute, man får frisk luft och kan sitta och tänka på allt möjligt.

Fototillfällen dyker inte alltid upp när man har tänkt sig.
– Det händer ibland när man packar ner sina grejer, att det är då det dyker upp. Så får man en toppenbild.
Fåglar, däggdjur, smådjur och landskap är det som intresserar Gert-Olof mest.
– Är man på marken och fotar kommer man aldrig hem, det finns så mycket. Ju mer man är ute, desto mer lär man sig om djuren, var de finns och hur man ska uppföra sig. Det bästa är när de inte märker mig.

Favoriterna att fotografera är rävarna, som han lyckats komma riktigt nära inpå.
– Man kan nästan bli kompis med dem. En gång hade jag med mig lite att käka och så kom en rävunge och lade sig precis bredvid mig. En annan gång kom en och drog i ryggsäcken och åt ett kex ur min hand. Tänk att ett djur i skogen kan bli en kompis, säger Gert-Olof.

Oupptäckt natur
Förutom upplevelserna i skogen får Gert-Olof motivation genom att visa upp sina bilder för andra.
– Det verkar som att det finns ett behov av att visa upp det som finns runtomkring oss, de flesta känner inte till det. Jag möter sällan folk när jag är ute. Jag vill visa hur mycket som finns här, även för dem som inte kan komma ut och uppleva det.

Naturlig ljudkuliss
Gert-Olof har flera gånger haft utställningar på biblioteket i Älta. Under december månad och en bit in i pryder nya bilder från naturreservatet väggarna i biblioteket. Gert-Olof har också satt ihop bildspel som han vid utvalda tillfällen visar upp för allmänheten eller skolklasser.
– Jag har spelat in naturljud, fåglar och rävar som ropar. Folk tycker att det är skönt att slippa musiken, naturljudet räcker bra.

För Gert-Olof själv ger bilderna minnen av de goda stunderna han haft ute i skogen.
– Det roligaste är när man själv tittar på bilderna och kommer ihåg precis vad som hände i den stunden. Då har man hela den där dagen eller morgonen klar för sig.