Från våtmark till vattenrike
Liselott Eriksson, kommunens projektledare, och Kerstin Lundén, ordförande i Boo miljö- och naturvänner, i den våtmark som ska rustas upp.
FOTO:
Jenny Frejing
Boo
Uppdaterad 11:2610 juni 2015
Från en tipp för trädgårdsavfall, besökt av ingen, till ett myllrande vattenrike, med 100 000 besökare om året.
Värmdövägen är bara ett 20-tal meter bort, men mitt i Mensättra våtmark syns bara grönt – vartåt man än tittar. Ett sälgbuskage döljer bilvägen, och i andra ändan tornar skogen upp sig.
I dag är området en sank våtmark, bevuxen med grästuvor, nässlor, buskar och vass. Här och var syns spår av mänsklig aktivitet, i form av dumpat trädgårdsavfall.
Men i maj fattade natur- och trafiknämnden ett beslut som ska möjliggöra en stor restaurering. Resultatet ska bli ett vattenrike, där växter, djur och människor ska trivas, samtidigt som vattenkvaliteten i närliggande vattendrag ska förbättras.
Nytt utflyktsmål
Allt började med att Boo miljö- och naturvänner såg potentialen, hörde av sig till kommunen och föreslog att något skulle göras. Vinsterna skulle vara flera: Dagvatten kan renas i området, så att utsläpp av fosfor och kväve i Sågsjön och Kummelnäsviken minskar. När vattennivåerna ökar i framtiden, i och med klimatförändringarna, ska våtmarken motverka översvämningar.
Och de många människorna – inte minst barnen – i området får ett nytt utflykts-
mål.
Ihop med kommunen och konsultfirman WSP arbetade man fram det förslag, som politikerna nu gett tummen upp för.
– Våtmarken ingår i vattensystemet som går ner förbi Sågsjön, och även i grönstrukturen i den här delen av Boo. Det här är ett bra sätt att ta vara på ett mindre område som inte är naturreservat, men som ändå är med och länkar ihop Nackas grönområden,
säger Kerstin Lundén, ordförande i Boo miljö- och naturvänner.
– Det är ganska dåligt med våtmarker i Nacka, och i hela landet. De som finns måste vi ta hand om, säger kommunens projektledare Liselott Eriksson.
100 000 besökare
Tanken är att gräva ut i området, för att skapa vattenspeglar. Spänger, stigar, samlingsytor och informationsplatser ingår också i planerna. Liselott Eriksson, som räknar med minst 100 000 besökare per år, pekar och förklarar:
– Där borta kanske man skulle se en skolklass med håvar, här kan det bli lek- och
fikaplatser. Man kan även göra små växtöar, som ger känsla av en botanisk trädgård.
– Men det blir ingen jippoplats, utan naturen ska dominera. Det ska vara ett stillsamt och varsamt omhändertaget område, understryker Kerstin Lundén.
Hon berättar att förändringen kommer att medföra ett rikare växt- och djurliv.
– Den biologiska mångfalden kommer att öka. De vattenlevande smådjuren blir till exempel fler, vilket betyder att antalet fågelarter, som äter smådjuren, ökar, säger hon.
– Vi tänker oss en mosaik av olika biotoper, inflikar Liselott Eriksson.
Ekonomiskt värde
Projektet innefattar även ett relativt nytt fenomen i Nacka: Att man räknar ut hur mycket natur- och rekreationsområden är värda i pengar. I det här fallet kan man hävda att kommunens beräknade kostnad på 3,5 miljoner kan ”tjänas in” efter en tid, genom den rening av fosfor och kväve som våtmarken skulle åstadkomma. Motsvarande rening i ett reningsverk skulle nämligen kosta 138 000 kronor per år.
– På olika håll i Sverige har man även försökt ta reda på hur mycket människor vill betala för att gå ut i skogen. Det är egentligen svårt att sätta ett värde på biologisk mångfald, men beslutsfattare vill gärna få ett hum om vad det är värt, säger Liselott Eriksson.