Han var skärgårdens finske spritkung

Den mytomspunne spritkungen Algoth Niska var även vänsterytter i det finska fotbollslandslag som blev OS-fyra 1912. Inför andra världskriget smugglade han judar från Tyskland till släktingar i Finland. FOTO: Finlands Tullmuseum
Skärgården Uppdaterad 11:0006 juli 2013
Värmdöskärgården har inte alltid varit fylld av fritidsbåtar och fiskare. På 20-talet körde spritsmugglarna sina snabba motorbåtar från lastfatyg på internationellt vatten in till land om nätterna. Smugglarkung var finländaren Algoth Niska.
– Algoth Niska var en mycket känd man under 20-talet. Tidningarna var fullla av artiklar om smugglingen. Han bodde i Finland, men hade ett fritidshus på ön Norra Stavsudda, väster om Möja. Huset fungerade lite som hans bas för smugglingen till Sverige, berättar Ove Lindenås, född och uppväxt på Möja, och som nu driver öns skärgårdsgalleri.

Stor efterfrågan

Det är galleriet som fått Algoth Niskas finska förlag att göra ett nytryck av hans bok ”Mina äventyr”, som ursprungligen gavs ut 1931.
– Vi har märkt en stor efterfrågan på boken , men den har länge varit väldigt svår att få tag på.
Boken utspelar sig till stora delar i farvattnen utanför Finland och Åland, där Algoth Niska bodde, men också i Stockholms skärgård.
Finland hade infört ett totalförbud mot alkohol 1919 och Sverige hade strax innan infört motboken, som innebar ransonering.
Algoth Niska hade strax innan det finska förbudet köpt ett lager drycker, och det kunde han sedan sälja med bra förtjänst. Men lagret sinade och det var behovet av nya leveranser som ledde till smugglingen.
I korta drag handlade det om att fartyg från Estland, Tyskland och en rad andra länder lastades med stora mängder sprit, ofta i plåtdunkar. Fartygen kunde sedan utan problem ankra på internationellt vatten utanför de svenska och finska kusterna.
Algoth Niskas och andra smugglares verksamhet bestod i att i mindre båtar ta sig ut till fartygen, lasta över den sprit man kunde lasta, och sedan föra den förbi tullens båtar in till land. Det handlade om miljoner liter 96-procentig sprit varje år, som väl i Sverige kunde spädas och säljas på bland annat krogar.
Ofta skedde transporterna på natten och smugglingen pågick så länge man inte stoppades av is.
– Niska blev tidvis förmögen tack vare smugglingen och han investerade bland annat i den tidens snabbaste motorbåtar, som helt enkelt kunde köra ifrån tullens båtar, säger Ove Lindenås.
Men i ”Mina äventyr” beskriver Algoth Niska att fart inte alls var allt som krävdes. Utöver tullbåtar fanns också faror som smugglarna behövde akta sig för. I ”Mina äventyr” finns flera episoder om hur Algoth Niska själv och hans medhjälpare tvingats hoppa  i vattnet ”i storm och snöslask” för att undkomma. ”Farorna är kronan på smugglarens verk”, skriver han.

”Han var mycket trevlig”
För att undvika sådana missöden planlades resorna noggrant och dunkarna kunde tillfälligt lagras på olika platser i skärgården i väntan på att de kunde tas till Stockholm.
I ett kapitel i boken blir Algoth Niska och hans män upptäckta av polis på Värmdö och tvingas lämna 48 dunkar sprit på en brygga. Men tack vare att det är snöstorm och mörkt kan de ligga kvar i sin båt alldeles utanför iskanten och när poliserna gör sig ett ärende uppåt land, kan de med båtshakar dra sig tillbaka in till bryggan och återta lasten.
– Han var mycket trevlig, ansågs det, och i Värmdö åkte han ofta runt och hälsade på sina bekanta. Min farfar, som bodde på Möja, kände honom väl och min farfars bror drev den butik som fanns i Långvik på den tiden och han mindes också Niskas besök. En gång ska han ha kommit till butiken naken och bett om att få köpa blåställ. Vad som låg bakom den händelsen vet jag inte, säger Ove Lindenås.
Ska man tro Niskas egna berättelser i ”Mina äventyr” skulle det mycket väl ha kunnat vara en smugglingstur som gått snett och han fått simma i land.

Togs till slut
Det var inte bara storsmugglare som körde sprit på 20-talet. Också fiskare och skärgårdsbönder kunde passa på att dryga ut kassan.
– De flesta på Möja och i skärgården smugglade, när det var tufft med fisket och jordbruket. Smugglingen gav relativt sett mycket pengar. Det finns en historia om en Möjabo som en gång seglade rakt igenom Djurgårdskanalen med en last och levererade den mitt inne i Stockholm.
Men Algoth Niska togs till slut fast och fördes till Finland. Men förvisningen kunde inte verkställas förrän han efter att han övermannat två vakter hoppat i vattnet från fartyget Birger Jarl i ett sund i skärgården.

 
Testa NVP Plus - 90 dagar för 90 kronor

Testa NVP Plus - 90 dagar för 90 kronor

Senaste nytt om Nacka och Värmdö
Sajt, app och e-tidning
Se erbjudandet här
x