Med en avfallskvarn under diskbänken kan man bli av med i stort sett allt matavfall genom avloppet i vasken. Kvarnen behöver bara några sekunder för att mala avfallet till millimeterstora bitar som rinner iväg med det vanliga avloppsvattnet.
FOTO: Ryno Quantz
Kvarn tar hand om matavfall
Miljö
16:16 | 26 januari 2009
Stig-Olof Hjelm låter fruktskal, matrester och servetter, till och med kycklingben, försvinna ner i vaskens avlopp i lägenheten på Sickla udde. Sedan brummar avfallskvarnen under diskbänken några sekunder innan alltihop är på väg till Henriksdals reningsverk.
Härom veckan sa bostadsrättsföreningen Ringvägen i Saltsjöbaden ja till att hushållen får installera avfallskvarnar. Men Nacka och Värmdö kommuner är ännu inte redo att ge klartecken.
Martina Krueger, som är ordförande för bostadsrättsföreningen Ringvägens 62 hushåll, och som gärna vill ha en avfallskvarn i köket, arbetar också med energifrågor på Greenpeace.
– Hushållssopor har inte utnyttjats så mycket tidigare, men att samla in dem på ett sätt som är enkelt för hushållen tror jag kommer nu. Avfallskvarnar och organiskt avfall som blir till biogas är en intressant del av energiomställningen.
Greenpeace som organisation koncentrerar sig mer på att påverka hur sopförbränning sker och hur till exempel elbolagen jobbar, och Martina Kreuger hoppas att naturskyddsföreningar kan driva frågan om avfallskvarnar lokalt.
Besked i vår i Nacka
Att Stockholm godkänner att organiskt avfall transporteras via deras avloppsnät till Henriksdals reningsverk räcker dock inte. Nacka kommun ansvarar för rörledningarna i Nacka och är ännu inte säkra på om matavfall i rören kan leda till problem.
– Vi kan nog inte släppa installationen av avfallskvarnar fritt. Det kan bli så att vi säger ja i vissa områden men nej i andra, säger Olle Wirén, VA-ingenjör på kommunen, som utreder frågan.
Han hoppas att Nacka kommun ska kunna ha en principlösning klar till april och kunna ge enskilda hushåll besked om något halvår.
– Vi har vissa flacka avsnitt i avloppssystemet som vi måste hålla koll på, och vi tror oss veta var de finns.
I flerfamiljhus i till exempel Sickla tror han det kan vara okej, medan det kan bli nej för områden med många villor, som i Boo.
Käppala utreder
Käppala reningsverk, som tar emot avloppsvatten från Nacka och Värmdö, utreder frågan men tar emot organiskt avfall från hushållskvarnar på försök.
– Vi vill producera mer biogas, men vill se hur positiva miljöeffekter man får med avfallskvarnar. Vi ska vara klara med utredningen i höst, säger Käppalas tekniske chef Torsten Palmgren.
Värmdö säger än så länge nej till kvarnar hos hushåll, med motiveringen att Käppalaverket inte tar emot slam från kvarnar. Kommunen avvaktar reningsverkets utredning.
Lennart Spetz
Den månadsgamla avfallskvarnen under diskbänken maler allt avfall till millimeterstora bitar, som låter sig transporteras bort tillsammans med avloppsvattnet.
– Det enda som kvarnen inte klarar är väl större ben, som till exempel fläskkotlett, berättar Stig-Olof.
Oro för att de malda organiska hushållssoporna ska orsaka stopp i rören verkar vara den vanligaste reaktionen hos de som får höra om avfallskvarnar. Tidigare var Stockholms stad ovillig att tillåta avfallskvarnar hos hushåll kopplade till stadens avloppsnät. Men sedan slutet av förra året har man svängt i frågan.
– Vi har har varit restriktiva, men nu har Stockholm och Huddinge bestämt att det är fritt fram, säger Lennart Berglund, som arbetar med biogasproduktion på Stockholm Vatten.
Inga problem i branta rör
Man behöver inte ens anmäla att man installerar en kvarn, och från årsskiftet har Stockholm tagit bort årsavgiften för att ha en kvarn.
– Visst hade varit trevligt att veta hur många som kommer att ansluta sig, men eftersom vi också tagit bort årsavgiften har vi ingen administration som kan hålla reda på det.
Helt har man dock inte släppt beredskapen för att det kan bli stopp.
– I områden som redan har problem blir det inte bättre, men i branta ledningssystem ska det här inte vara något problem. De eventuella problem som uppstår får vi ta, säger Lennart Berglund.
Bussar körs på gasen
Den boende kan spara pengar på att man lämnar mindre sopor i fast form, och det innebär färre transporter av soporna, men stadens stora vinst är att man kan producera mer biogas i reningsverkens rötkammare. SL kör många av sina bussar på den gas som produceras i Henriksdal.
– Det är ett av de mest miljövänliga bränslen man kan ha, men det har varit brist på den, säger Lennart Berglund.
Lennart Spetz
lennart.spetz@nvp.se