På baksidan utav en av våra kvällstidningar ställer de varje dag en fråga som fem personer får svara på.
Igår stod det "EU-kommissionen har föreslagit obligatorisk mammaledighet i sex veckor efter förlossningen. I slutet av mars avgör parlamentet frågan. Ska nyblivna mammor tvingas att vara hemma i sex veckor?"
Samtliga fem tillfrågade svarade nej på frågan. De motiverade sina svar med att det ska vara valfritt att vara hemma, människor måste få valfrihet när det rör den egna familjen och en tyckte att förslaget ur ett genusperspektiv kunde försämra för pappor.
Jag är en förespråkare av den fria viljan. Jag tror inte på lagar som ska in och peta i familjens vardag. Jag tycker att föräldraförsäkringen ska delas mellan mammor och pappor på det sätt som gynnar den enskilda familjen på bästa sätt.
Däremot så tycker jag att detta förslag är bra. Jag tror på det av två anledningar.
Det ena är att alla i EU faktiskt inte bor i Sverige. För den lille svensken kanske det kommer som en överraskning men det föds faktiskt barn i andra länder också.
Här må vi ha det gott med en generös föräldraförsäkring. Här tycker vi att det största och mest skrämmande samhällsproblemet ligger i om föräldradagarna inte delas på pricken lika.
Förslaget kanske verkar främmande för oss insnöade, vi kanske måste släppa egot och titta utanför våra egna landsgränser en smula.
I andra länder har man det inte alltid lika bra. I en del länder kanske mamman inte har en chans att stanna hemma överhuvudtaget därför att hon måste återgå i arbete. Hon kanske riskerar att förlora sitt jobb annars.
Utan jobb ingen försörjning.
En sådan mamma har ju inget val. En lagstiftning om obligatorisk mammaledighet de första sex veckorna kanske skulle kunna trygga hennes plats på arbetsmarknaden. Hon skulle med gott samvete kunna vara hemma med sin bebis utan att riskera att bli satt på gatan.
För henne är detta en chans till återhämtning inte ett hinder i karriären.
En lagstiftning som denna skulle i dessa fall gynna både mamman och barnet.
Att förslaget skulle vara ett hot mot papporna är ju ett skämt, ett uttalande av en person som lever i ett land som har drivit en fråga till extrem överdrift.
Herregud, skulle det vara ett hot mot papporna att mamman är hemma de sex första veckorna?
Här kommer min andra anledning till att jag gillar förlaget. Vet ni hur det känns att krysta ut en unge? Vet ni vad det gör mot en kvinnokropp? Biologin kräver lite vila efteråt, milt sagt.
Kom igen, kvinnan har just tryckt ut en bebis som hon burit på i nio månader. Hon kanske har spruckit upp mellan frammen och baken och blivit ihopsydd med femtioelva korsstygn. Hon kanske har genomgått ett kejsarsnitt, en bukoperation, och behöver tid att läka ihop.
Kan vi inte unna henne det?
Kvinnan ordineras oftast att inte ha sex eller bada de första sex till åtta veckorna efter en förlossning, oavsett typ, på grund av infektionsrisk. Det kanske säger något?
Skulle detta vara ett hot mot pappan?
Nej, låt kussimurrorna få läka ihop i lugn och ro. Låt alla nyförlösta kvinnor få ligga hemma och kurera sig tillsammans med sin nyfödda bebis på tutten. Låt kvinnorna få den tiden så kanske de låter männen få en chans att kliva på igen.
En liten sak för kvinnan men en stor sak för mänskligheten.