”Det har varit dåliga direktiv uppifrån regeringen. De har inte gett oss besked om vilka förutsättningar som gäller”, säger lågstadieläraren Ann-Sofie Moring i klass 1D. Barnen på Viks skola kommer att bedömas utifrån en tregradig skala från årskurs 1.
FOTO: Jenny Frejing
”Viktigt att vi inte sänker eleven”
Utbildning
10:27 | 05 november 2008
Viks skola är en av de grundskolor som i höst inför skriftliga omdömen. Men det har inte varit alldeles lätt för lärarna att veta hur omdömena ska skrivas och skolan har beslutat att omdömena inte ska vara betygsliknande.
Grundskoleförordningen gäller från 15 juli. Vilket innebär att redan från höstterminen 2008 införs skriftliga omdömen för alla elever i grundskolan från årskurs ett.
Omdömena får vara betygsliknande och ska ingå i elevens individuella utvecklingsplan.
Grundskoleförordningen gäller både den kommunala skolan, specialskolan, obligatoriska särskolan och friskolan.
I november ger Skolverket ut nya allmänna råd för individuella utvecklingsplaner där även skriftliga omdömen kommer att finnas med.
– Om jag har rätt på något så är det bra, men om jag har fel då är det litet dåligare, säger Siri Magnusson, sju år, i klass 1D på Vik.
Hon tycker annars det ska bli spännande att känna hur det blir att få ett skriftligt omdöme för första gången.
Viks skola är en av grundskolorna på Värmdö som från och med i höst inför skriftliga omdömen. Beslutet gäller för alla elever från årskurs ett och berör 350 barn i årskurs 1-6.
– Vi har bestämt i rektorsgruppen att vi ger skriftliga omdömen allihopa, säger Agneta Jonzon, rektor på Viks skola.
Föräldrarna på Vik har informerats vid föräldramöten i september.
– Vi tycker det är otroligt viktigt att vi inte sänker eleven. Det handlar om små barn, som tycker de är duktiga, och vi vill att de ska vilja fortsätta tycka de är duktiga och att det är kul att lära, säger Agneta Jonzon.
Tregradig skala
Rektorerna har friheten att bestämma hur de skriftliga omdömena ska utformas. De får vara betygsliknande. På Vik har man bestämt sig för en tregradig skala; eleven har uppnått målen, är på väg att uppnå målen eller insatser behövs för att uppnå målen.
– På Vik har vi bestämt oss för att inte ge betygsliknande omdömen, Viktigast för oss har varit att omdömena ser likadana ut. Att vi utformar ett gemensamt språk och har samma rutiner för dokumentation, säger Jonzon.
Föräldrar ska få veta
Skolan har därför utarbetat en blankett för varje elev i varje ämne med de tre olika nivåerna.
– Vi ska vara tydliga med vad eleven ska lära sig och barnet och föräldrarna ska veta det. Det som varit svårast i processen är att vi ska göra tydliga bedömningar i de lägre årskurserna. Barn utvecklas olika och behöver olika tid för att lära sig.
– Där har det andra systemet varit fint men många har också upplevt det diffust, säger Jonzon som själv har stöd av skolornas ämnesnätverk och de bedömningskonferenser som lärarna har.
Hårt bedöma lågstadiebarn
Lågstadieläraren Ann-Sofie Moring tycker också att det svåraste är att göra bedömningar av små barn.
– Det känns hårt att bedöma lågstadiebarnen när de precis upptäckt siffror och bokstäver och precis börjat sitt läsande eller skrivande.
Regeringsbeslutet gäller från 15 juli i år, men Skolverket kommer först i november ut med allmänna råd för hur lärarna ska sätta skriftliga omdömen. Detta har gjort att det inte varit alldeles lätt för Viks skola hur man ska utforma omdömena.
– Vi har inte fått klara direktiv till hur det ska gå till. Det är det som är det svåra men också det fina – att vi kan utforma omdömena efter de barn och den verksamhet vi har, säger Jonzon.
– Det har varit dåliga direktiv uppifrån regeringen, de har inte gett oss besked om vilka förutsättningar som gäller. Det har gått fort och känns inte helt genomarbetat, säger Ann-Sofie Moring i klass 1 D på Vik.
Omdömen ska utvecklas
De skriftliga omdömena ska skrivas in i elevens individuella utvecklingsplan. På Vik kommer eleven att få med sig hem informationsmaterial inför utvecklingssamtalet.
– Det är en svår uppgift. Det handlar dels om elevens fortsatta utveckling och lärande, dels om att läraren nu måste berätta om sin bedömning. Där vi tydliggör vad eleven behöver hjälp med i hemmet, säger Jonzon.
– Det här är första steget. Vi kommer att få vidareutveckla omdömena och utvärdera efteråt tillsammans med föräldrarna.
Charlotta Westling
charlotta.westling@nvp.se