Michelle Arrué tränar i dagsläget åtta timmar om dagen. När hon börjar på Kungliga Balettskolan blir det betydligt mer.
FOTO: Jenny Frejing
”Först kom chocken, sen började jag gråta"
Utbildning
10:13 | 28 april 2008
Tre år gammal började hon trippa på tårna. Hon ville stå på scen i rosa balettkjol och små nätta skor. Den rosa balettkjolens tid är dock förbi. Michelle Arrué, 16, har kommit in på den moderna inriktningen på Kungliga Svenska Balettskolan.
Namn: Michelle Arrué
Ålder: 16 år
Bor: Sickla
Antagen till: Kungliga Svenska Balettskolan
Tränar: ”Balett, modern jazz och street cirka åtta timmar i veckan”
Fritid: Förutom att dansa träffar jag kompisar, går på bio, umgås med familjen. På tisdagar gör jag mina läxor.”
Vill göra som stor: ”Jag vill göra det jag trivs med. Om det sen blir en stor eller liten scen spelar ingen roll, trivs jag med det så är det väl rätt. Men att stå på en scen i New York, Paris eller London skulle inte vara fel.
Bästa med att dansa: ”Att få röra på sig ihop med musiken, man får ut så mycket känslor med dans”
Hon slänger sig på brevlådan i trappuppgången.
– Jag slet upp brevet på en gång.
”Enligt Juryns beslut av förslag har du antagits…”
250 personer sökte, 30 personer antogs, 15 till balett och 15 till modern inriktning.
Michelle Arrué är en av dem som dörrarna kommer stå öppna för på Kungliga Svenska Balettskolan i höst.
Antagningarna höll på i sex hela dagar under totalt tre veckor.
– Det första vi gjorde var att dansa inför en jury på teatern vid Riddarfjärden. De skulle kolla om man hade koll på kroppen, säger hon.
Koll på kroppen hade hon då hon i väntrummet, en halvtimme efter uppvisningen, fick en lapp i sin hand om att hon gått vidare. Sedan väntade fyra intensiva dagar med koreografi, solodans, intervju och besök hos naprapat. Den fjärde dagen skulle koreografin visas upp och det var den sista gallringen innan det stora slutprovet.
Efter en vecka kom brevet som sa att Michelle gått vidare.
– Det var väldigt överraskande och jättekul, säger hon.
Spänd väntan
Efter beskedet tog det ett par veckor innan det var dags för slutprovet. Hon skulle då dansa diagonalt över scenen och göra en improvisationsdans. Sedan var det bara att vänta på det avgörande brevet.
Dagen kom då det skulle dimpa ner i brevlådan.
– Postbilen körde in på området men den körde förbi min brevlåda. Det kändes jättejobbigt. Många av dem som jag lärt känna under uttagningarna hade fått besked om att de kommit in den dagen, säger Michelle.
Men dagen efter låg beskedet i brevlådan och väntade på henne.
– Det gick inte upp för mig på en gång att jag kommit in för brevet var lite oklart. Men när jag hade kommit till de sista raderna förstod jag att jag antagits. Först var jag chockad, sen glad sen började jag gråta, all press släppte, säger hon.
Michelle Arrué började dansa på Balettakademin när hon var tre år.
– Det var en typ av barnleksbalett, säger hon.
När hon var sju år började hon på den, enligt henne, riktiga baletten.
Danskurs i sommar
Hon dansade balett i flera år tills hon, tio år gammal inte längre såg den rosa balettkjolen framför sig.
– Jag fick upp ögonen för andra danser, säger hon.
Hon är nu inne på sitt andra år på en dansutbildning på balettakademin där hon tränar tre gånger i veckan.
I sommar ska Michelle Arrué gå en danskurs för att vara väl uppvärmd till första skoldagen.
– Det kommer vara ett ganska högt tempo så det gäller att inte ha legat på latsidan, säger hon.
Hon vill under sina tre år på Svenska Kungliga Balettskolan utveckla alla sidor av tekniken och känslan i dansen.
Professionell dansare kommer hon kallas efter sina tre år och hon hoppas på att kunna få jobb på något danskompani.
– Jag kan också tänka mig att jobba utomlands, Paris eller London skulle ju inte vara fel, säger hon.
Jessica Thuresson
jessica.thuresson@nvp.se