Charles och Birgitta Sacilotto har skaffat sig ett ekologiskt boende på Ingarö genom att bygga ett växthus utanpå ett fritidshus. Det ger dem ett uterum med medelhavsklimat och bland annat låga uppvärmningskostnader.
FOTO: JENNY FREJING
Boende i växthus
Ingarö
15:16 | 17 april 2007
I farstun hos Birgitta och Charles Sacilotto i Brunn hänger man av sig ytterkläder och ställer ifrån sig skor som i vilket annat hus som helst. Men man får själv avgöra om man kommit inomhus ...
Onekligen ser man framför sig ytterväggen på det gamla fritidshus på 90 kvadratmeter som Birgitta och Charles köpte för fyra år sedan. Alltså borde vi befinna oss utomhus.
Men eftersom hela det huset står inne i ett mer än dubbelt så stort växthus där det är behagligt varmt redan i mars och skyddat från regn och vindar och buller, kan man inte undgå en känsla av att redan ha kommit in i familjens hem, in i ett jättelikt uterum.
I växthuset, som hos familjen Sacilotto är drygt 200 kvadratmeter stort, skapas en skyddad miljö som ger möjlighet till ett ekologiskt boende.
– Vi har eldat fram till april de år vi bott här, men sen har vi klarat oss ända till hösten utan att värma upp huset, säger Charles.
Det ursprungliga yttertaket på boningshuset har man monterat ner och istället skapat en takterrass direkt under växthusets glastak. Där är det redan under soliga marsdagar drygt trettio grader varmt.
– Det brukar vara ungefär tio grader varmare uppe på taket än en våning ner, säger Birgitta.
För att dämpa temperaturen under sommaren kan de dra för ”gardiner” och de översta delarna av taket kan öppnas för att släppa in luft. Det sker helt automatiskt eftersom sensorer känner av temperatur och vindriktning och taket öppnas åt det håll som ger bäst ventilation.
Medelhavsklimat
Det ursprungliga vindsgolvet ger än så länge plats för bland annat ett pingisbord. Charles och Birgitta planerar att lägga klinkers och kanske blir det en bastu intill skorstenen – med fri sikt upp mot himlen – och en damm som kan samla upp regnvatten och automatiskt bevattna växterna i växthuset. En del växter finns redan på plats men fler ska komma till.
– Det är lite av medelhavsklimat inne i växthuset så det måste vara växter som klarar både värmen på sommaren och kylan på vintern. Men det blir ju ingen tjäle i marken här inne, säger Birgitta.
Alltså klänger vinrankor på några ställen och ett fikonträd har de planterat i nivå med källarplanet. Det ska sen få växa upp bredvid huset.
Vatten renas
I en jordbädd två trappor ner, intill fikonträdet och utanför det som ursprungligen var husets inbyggda garage, finns en jordbädd på sex kubikmeter som inte bara ger familjen färska grönsaker utan också tar hand om och renar hela hushållets avloppsvatten.
Charles och Birgitta visar hur vattnet från kök och tvätt och toalett först samlas i två stora tankar i källaren där det genomgår en anaerob, syrefri, process. Tankarna är alltid helt fyllda och när nytt vatten kommer uppifrån huset efter att allt fast avfall skiljts bort trycks motsvarande mängd vatten ut i jordbädden. Vattnet befinner sig i tankarna i ungefär tio dagar.
– Odlingsbädden har så stor kapacitet att vi kan använda vatten som vanligt. Till och med tömma ett helt badkar utan problem, säger Charles.
I jordbädden är det näringskrävande växter man använder i första hand.
– Vi hade gurka förra året och fick massor. Och jordgubbar och broccoli. Det vi behöver göra för att kunna odla här året om är att glasa in bädden så att den går att värma upp på vintern, säger han.
Det vatten som växterna inte suger upp rinner ner till en liten damm på tomten. Men rent är det redan.
Tre hus i Sverige
Bigitta och Charles bodde i Nacka tidigare, i en lägenhet i Skvaltan, och var från början ute efter ett vanligt hus för sig och barnen. Men så hittade de tomten vid Brunn med sitt oisolerade fritidshus. Charles, som tidigare arbetade med kärnkraft i Frankrike, hade börjat intressera sig för ekologiskt boende ett par år innan det, efter att ha läst boken ”På akacians villkor”, av arkitekten Bengt Warne och Marianne Fredriksson.
Det var från Bengt Warne, som avled i vintras, som idén att bygga ett växthus omkring ett vanligt bostadshus kom. Det första huset byggdes i Saltsjöbaden på 70-talet och ett finns i Dalsland.
Charles och Birgitta bestämde sig för att bygga ett eget naturhus, det tredje i Sverige.
Vad tycker grannarna om ert hus?
– Grannarna är positiva. Var det lätt att få bygglov?
– Vi fick hjälp av Bengt som med sin enorma kunskap och erfarenhet kunde betona vikten för en kommun som Värmdö att prova alternativa lösningar. Vårt hus är en prototyp som vi hoppas kan inspirera andra. Vi har redan fått besök av några familjer som vill göra samma sak, säger Charles.
Många vrår för barnen
Växthuset i Brunn är likadant som de som används av odlare och är av glas och aluminium. Den högsta glasgaveln reser sig nästan nio meter hög. Det kostade ungefär en halv miljon kronor, inklusive montering, att köpa.
– Sedan har det tillkommit kostnader för stödjande murar, automatiken som styr hur huset ska öppnas när det är varmt och gardiner. Det blev lite dyrare här på grund av att tomten sluttar, säger Charles.
Naturhuset medför i stället lägre uppvärmningskostnader, men hur mycket Birgitta och Charles Sacilotto sparar har de inte räknat ut i detalj.
Tomtens sluttning gör att bostadshuset på två sidor ska omges av grus för att man ska få en ”växthuskänsla”, medan det på de två andra sidorna finns en stor träaltan. Där finns vilstolar och en matplats som kan användas från mitten på mars till oktober. I växthusets väggar kan stora skjutdörrar öppnas och ge kontakt med tomten utanför.
Växthuset uppskattas både av Birgitta och Charles två söner, fyra och sju år gamla, och deras kompisar.
– Deras kompisar vill gärna komma hit och leka. Det finns många spännande vrår här, säger Birgitta.
Nästa projekt blir att försöka få varmvatten med hjälp av solceller. Om det går vet de inte – än.
Lennart Spetz
lennart.spetz@nvp.se