Det blir mycket svetsande för fordonseleverna på Värmdö tekniska gymnasium som valt kursen i folkracebilbygge.
FOTO: Ryno Quantz
De har bilbygge på schemat
Bil & Trafik
15:57 | 30 mars 2009
Gnistorna sprutar från svetsen och slipljuden ilar i öronen på Värmdö tekniska gymnasium. Innan vårterminen är slut ska de vara klara – elevernas egna folkracebilar.
• Folkrace är en relativt billig sport för de tävlande. Ägaren måste vara beredd att sälja sin bil för 6 500 kronor. Men förarstol och bälten är ägarens personliga utrustning och får demonteras före försäljning.
• Bilen ska vara byggd efter säkerhetsföreskrifterna och hastigheten vid tävlingar får inte överstiga 80 km/tim.
• Man kan börja tävla i folkrace från det år man fyller 15 år, om man tagit licens.
• Det går inte att bli svensk mästare i folkrace, men grenen är ofta inkörsport till andra bilsportgrenar.
Det är andraårseleverna på fordonsprogrammet som får lära sig den ädla konsten att bygga en folkracebil.
Nu, när de nått mitten av terminen, ser fordonen fortfarande mest ut som bilskelett, med endast de allra väsentligaste delarna kvar. Allt brännbart och överflödigt har rivits bort.
Men eleverna har ändå hunnit en bit på väg. Ett nytt avgasrör, som går i samma blå nyans som resten av bilen, har valts ut och satts på plats.
Ny instrumentpanel
Snart ska bränsletanken bytas mot en mindre, stolen ska monteras och det rostiga avgassystemet ska fixas.
Dessutom ska en ny instrumentpanel byggas, berättar eleven Jimmy Lindblom Dahlin.
– Man måste kunna komma åt den även om bilen hamnar uppochner. Så vi ska dra allt det viktigaste från panelen till en mindre panel, som är lättare att komma åt, förklarar han och pekar mot instrumentbrädan, som för tillfället mest ser ut som en trasselsudd av färgglada sladdar.
Samtidigt ordnar eleven Sandra Larsson så att batteriet på bilen sitter fast säkert.
– Jag har lärt mig mycket om säkerheten. Man är tvungen att kontrollera mycket på bilen, säger hon.
Kaj Lundkvist, som är en av lärarna på kursen, förklarar:
– Den enda inredningen som är kvar är stolen och instrumentbrädan. Det är för att minimera brandrisken och för att bilarna inte ska släpa på onödig vikt.
Förutom kunskaperna om säkerhet, finns fler fördelar med kursen för eleverna.
– De blir som ett team när de bygger. Belöningen för allt jobb blir att få köra, säger Kaj Lundkvist.
Måste ha licens
Men innan andraårseleverna får sätta sig bakom ratten måste de ta licens. Det kan de göra under b-kursen nästa år.
Enligt Olle Bergquist, som är ansvarig för b-kursen, är folkraceutbildningen ovanlig i Stockholmsområdet.
– I Stockholm är folkrace inte lika angeläget som ute i landet, konstaterar han.
Trots att utbildningen har funnits i tio år är det än så länge bara en elev som, vad Olle Bergquist vet, har fortsatt med folkrace.
Det finns flera förklaringar till det.
Dels behöver eleverna engagemang hemifrån, med föräldrar som kan frakta bilarna.
Dels saknas det möjlighet att köra folkrace i Värmdö. Närmaste banorna finns i Botkyrka, Haninge och Nynäshamn.
På banan i Nynäshamn, Enebybanan, får eleverna köra för första gången. Det brukar vara en högtidsstund, berättar Olle Bergquist.
Tävlade på 90-talet
Han har själv kört mycket folkrace och tävlade i Sverige och Norge på 90-talet.
– Jag brinner för motorsport. Det är min stora passion. Jag vill få med mig ungdomarna i det, säger han.
Hanna Bäckman
hanna.backman@nvp.se