Helen Leste hjälper barnnen på Idunskolans småbarnsavdelning att göra äppelkompott som ska serveras till lunchens hirspannkakor.
FOTO: Jenny Frejing
”Bönor är vuxenmat”
Barn
15:04 | 29 september 2008
Hur vi påverkas av den mat vi äter diskuteras ofta och inte minst vad barn bör äta. NVP har besökt två skolor för att fråga hur de tänker och vad de gör.
Rågkakor
Blötlägg 5 dl havregryn och 3 dl rågflingor i ett par timmar. Blanda 10 dl mjöl, 1 torrjäst, och 2 tsk salt. Tillsätt 10 dl vatten och 0,5 dl olja.
Låt havregryn och rågflingor rinna av och tillsätt dem när mjölet och vattnet blivit en jämn smet. Låt jäsa över natten. Baka ut med så lite mjöl som möjligt.
Hirspannkaka
12 ägg
2 liter mjölk
10 dl mjöl
3 dl hirs (torr)
Koka hirsen enligt recept. Blanda alla ingredienser och fördela i två långpannor.
Grädda i 30 minuter i 225 grader.
Äppelkompott
I äppelkompott på röda, söta äpplen behövs inget extra socker. Ta bort kärnhusen, skär äpplena i små bitar och låt koka en stund med väldigt lite vatten.
– Ingen mat är bra om den inte är uppäten, tycker Pernilla Dahlgren, köksföreståndare på Montessoriskolan Castello.
Men hon och kollegan Cynthia Malaga går inte den enkla vägen. Maten de serverar lagar de själva från grunden i sitt kök. De gör inte heller någon skillnad på "vuxenmat" och mat för skolbarnen.
– Ibland har eleverna sagt att det varit för mycket vuxenmat i skolan, men när jag frågat vad det är har de haft svårt att säga det. Till slut har vi kommit fram till att det är bland annat kokta grönsaker och bönor.
– Det finns 300 elever här och 300 åsikter om hur maten ska vara, konstaterar Cynthia.
Relation till barnen
När Pernilla sammanfattar hur de tänker kring maten de serverar är det tre saker hon lyfter fram.
– Färg säljer. Vit fisk säljer inte lika bra som lax. Och så vill barnen att maten smakar som de är vana. Det tar några gånger att vänja dem vid något nytt.
– Det tredje skulle nog vara att vi har en relation till barnen. De vet att vi lagar maten själva. I hemkunskapen får eleverna hjälpa oss i köket och de ser att vi lägger ner mycket energi på deras mat. Det gör att de uppskattar den mer.
– Ibland kommer de med förslag på vad vi kan servera och ibland vill de ha recept på det vi gör.
Det sistnämnda har de dock lite svårt att lämna ut.
– Vi höftar en del när vi lagar och har inte så mycket nerskrivet.
Smaken av lagad mat är barnen inte vana vid idag, och Pernilla uppfattar att de får lära barnen äta något de inte får annars.
Och visst tar det längre tid att laga maten från grunden än att använda halvfabrikat, men Pernilla och Cynthia klarar av att laga maten till alla 330 personerna på skolan.
– Man måste ha ett intresse av att laga maten, men det är en motivation att få barnen att vilja äta, tycker Pernilla.
Och de vinner mycket på att satsa extra på maten.
– Genom att laga maten tillvaratar vi näringsämnena bättre genom att maten inte behöver hållas varm så länge. Halvfabrikaten innehåller också mycket tillsatser, som smakförstärkare och emulgeringsmedel. Dem slipper vi.
Det har tagit några år att nå dit man kommit idag. För fyra år sedan använde skolan mycket halvfabrikat, men de har uteslutit mer och mer av det. De är nöjda idag, men ser också hur man skulle kunna gå längre.
– Föräldrarådet vill ha mer ekologisk mat, men det kräver att man tänker annorlunda. Och det skulle kosta mer, kanske 20 procent mer. Redan idag satsar vi mer på skolmaten än andra skolor – 14 kronor per portion, inklusive moms. Men i den pengen ingår också frukt och mellanmål.
Men att hitta bra leverantörer och att sätta sig in i vad de kan erbjuda och vilka parametrar som ska få avgöra tar också mycket tid.
– Man ska inte servera det man inte vill äta själv. Och så är det viktigt att ha en relation med barnen, sammanfattar de.
Lennart Spetz
lennart.spetz@nvp.se