Diparts vd Jens Hoffmann, i blå hjälm, här tillsammans med Saeid Hashemi, har under de senaste åren jobbat aktivt för att få många nationaliteter representerade i företaget.
FOTO: Elisabeth Ubbe
Bygger ett bättre samhälle med mångfald
Bortom vi och dom
14:26 | 20 december 2011
På byggföretaget Dipart har 30 av 90 anställda utländsk bakgrund. Orsaken är ett medvetet arbete för mångfald. Det har lönat sig både för företaget och de anställda.
Fem byggjobbare har samlats runt fikabordet på förmiddagsrasten. Här finns Gena Belyeh från Uzbekistan, Johan Gonzales från Tyskland, Mehmet Demir, kurd från Turkiet, Saeid Hashemi från Iran och Johnny Pettersson från Sverige.
Fem kollegor – fem nationaliteter. Att det ser ut så är ingen slump.
Arbetsgivare är Nackaföretaget Dipart, som de senaste åren gjort sig känt för sitt värdegrundsarbete.
”Utgår från kompetens”
Att ingen mobbning eller rasism tillåts fanns med i företagets värdegrund redan för tio år sedan. Men det rimmade illa med att det nästan bara var personer med svensk bakgrund på företaget.
För några år sedan bestämde sig ledningen för att göra något konkret åt saken.
– Sedan dess har vi satt upp mål för hur vi ska jobba. Först hade vi fyra nationaliteter representerade. I dag har vi 17 eller 18, både ute på byggena och på kontoret, säger vd:n Jens Hoffmann.
Personalchefen, Jens bror Mats Hoffmann, jobbar medvetet med mångfald i rekryteringen.
– Vi utgår alltid från kompetens. Det här är ingen välgörenhet, utan alla får genomgå lika tuffa intervjuer. Men vi ser till att inte bara bjuda in personer med svensk bakgrund, säger han.
Många fördelar
Det finns flera fördelar med att ha många nationaliteter representerade, tycker bröderna: Större förståelse och acceptans, och starkare drivkraft och lojalitet hos de anställda.
– Och kompetens som vi inte hade haft annars. Om man ska prata pengar, kan jag nämna en mängd projekt som vi inte hade kunnat utföra om vi inte hade haft den kompentensen, påpekar Mats Hoffmann.
Varför tror ni att det inte är fler företag som tänker som ni?
– Det kan handla om fördomar mot till exempel islam och om rädsla för det man tror ska hända, säger Jens Hoffmann.
– Många är nog bekväma. De kanske tänker att det är jobbigt med många olika kulturer. Då kan de inte ha haft vår diskussion. Vi tänker mycket på hur vi vill prägla samhället, säger Mats Hoffmann.
– Vi vill bidra till en sund samhällsutveckling, och vi vill ta ansvar som företag och arbetsgivare, tillägger Jens Hoffmann.
”Nu har jag allt”
Ett nästan övertydligt exempel på det är Gena Belyeh, en av byggjobbarna kring fikabordet.
När han kom till Sverige från Uzbekistan var han arbetslös, bostadslös och hade ingen familj. Nu ser allt helt annorlunda ut.
– Jens hjälpte mig att skaffa lägenhet. Jag har ett fast jobb och tjänar pengar. Jag har gift mig med min tjej och vi har fått barn. Nu har jag allt: jobb, lägenhet och familj, säger Gena Belyeh.
– Wow, utbrister Johnny Pettersson, som inte kände till Genas hela historia sedan tidigare.
Själv tycker Johnny Pettersson inte att det är så stor grej att jobba med personer från många länder.
– Jag har inte så stort fokus på det där. Vi är vanliga byggnadsarbetare allihop.
Hanna Bäckman
”Frågan måste lyftas till de högsta cheferna”
NACKA/VÄRMDÖ
Fler företag borde följa Diparts exempel. Det tycker Värmdöbon Gary Baker, som har jobbat för mer mångfald inom näringslivet i över 20 år.
Det började på 80-talet i USA. Gary Baker jobbade med bolån i Silicon Valley. Han insåg hur mycket företaget missade, eftersom man inte tog hänsyn till hur personer från olika kulturer hanterar pengar.
Men 1990 infördes nya regler i den amerikanska bankvärlden.
– Den ställde krav på att vi skulle engagera oss i områden motsvarande Rinkeby eller Fisksätra. Bankerna skulle bli involverade med ideella organisationer och reda ut vad olika kundgrupper är ute efter, berättar Gary Baker.
MIssade många affärer
Eftersom han var intresserad och kunnig på området, fick han ansvaret att starta avdelningar på två banker, med målet att anpassa dem till det mångkulturella samhället.
– Det tog bankbranschen ett par år, men sedan insåg man att man missat många bra affärer, säger han.
Sedan dess har hans yrkesbana till stora delar gått ut på att få näringslivet att inse vinsterna med mångfald. 1999 kom han till Sverige, och några år senare startade han Baker & Associates, som jobbar med integrationsfrågor ur ett affärsperspektiv.
Han hade reagerat över att Sverige har en högre andel utrikesfödda än USA, men att alldeles för få företag tar vara på det.
– I USA engagerar sig de flesta affärsledare i samhället, inte för att de vill bli goda människor, utan för att de fattar sambandet mellan företag och samhället, det vill säga marknaden.
Utbildar och föreläser
Gary Baker ser tre huvudanledningar till att det inte ser likadant ut i Sverige: Att Sverige inte har haft lika stark antidiskrimineringslagstiftning som USA, att den svenska solidariteten kan ha en utfrysande effekt och att den svenska ekonomin med höga skatter, enligt honom, inte uppmuntrar engagemang i ideella organisationer.
Nu arbetar han med att utbilda företag och föreläsa om affärsmöjligheter ur ett mångfaldsperspektiv. Han försöker dessutom få integrationsministern och Arbetsmarknadsdepartementet att få upp ögonen för frågorna.
– Det är viktigt att frågan lyfts från personalavdelningen till de högsta cheferna. Men det är inte så många företag som gör det. Och då kommer de ingen vart.
Vad är orsaken till det? Är det okunskap, rädsla eller ointresse?
– All of the above. Man blir rädd när samhället förändras. Men jag är väldigt förvånad att det finns så få företagsledare som vågar tala öppet om mångfaldsfördelar.
Hanna Bäckman
hanna.backman@nvp.se