Funderade i en tidigare bloggpost om vad som är typiskt Nacka. Jag kom då inte på något mer än Nackamasterna. Kanske även Skurubron passar in här, med sin symbolik om sammanknutna kommundelar? Låt oss i alla fall slippa ha köpcentra som primär kommunsymbol, det vore i klass med t.ex. Vingåkers outlet.

Vårt kommunvapen, kvarnhjulet, ger inga signaler om ens var i landet vi befinner oss. Om jag inte minns helt galet, fick vi skolelever delta i en tävling 1971 med syfte att ta fram ett nytt vapen för den då sammanslagna kommunen. Många av förslagen hade något med Skurubron att göra, inget föll våra beslutsfattare på läppen.

När NVP ville ta en bild av mig, var vattentornet vid Jarlaberg tydligen ett måste. Får ursäkta mig med att det byggdes under min frånvaro, så jag såg inte direkt kopplingen. Men visst finns bokstäverna på dess fasad, säkert är det lika många uppfattningar om det konstnärliga som det är millimetrar runt tornet.

Vi har några andra vattentorn, de flesta tillkom runt 1970. Fisksätras kallades för "badbyxorna", Henriksdalsberget var en studie i den tidens funktionalism.

Av någon anledning fick man smycka Orminges betongtorn med en aluminiumklädd utsida. Ett av de snyggare i landet menar jag. Fast en rejäl omgång med högtryck behövs för att återställa den ursprungliga glansen. Kanske anar vi kommunala sommarjobb här? 

Begreppet Nacka centrum återkommer här på NVP och i andra sammanhang. Jag kan inte riktigt förlika mig med det, det finns (i min värld) ingen självklar geografisk plats som passar in.

Många verkar mena att centrum är ett område med Nacka forum i mitten, men det är väl snarare ett köptempel som placerats där av kommersiella skäl. Lätt att nå, tidigare en bullerstörd skogsdunge. Ingen plats med några rötter i vår rätt korta historia.

Nacka station heter en hållplats på både Saltsjöbanan och bussarna, men den är nog inte att räkna som vårt centrum heller.

Det är 41 år sedan kommunen bildades efter sammanslagningen med Boo och Saltsjöbaden. Kanske är det därför vi fortfarande ser oss som boende i t.ex. Saltis, Duvnäs eller Orminge. Sällan Nacka. Vi har ju inget centrum att identifiera oss med. Och kanske inte behöver det heller.

Vår tydligaste symbol är så självklar att få tänker på den. Nackamasterna. Synliga många mil bort och en vanlig referenspunkt för passagerare ombord på inflygande plan.

Kanske de kan bli en del av vår identitet? Innan någon bränner en skattemiljon på en egen "Musse Pigg" menar jag.

Med Trafikverkets färska rekommendation om utbyggnad av T-banan österut, lär debatten om bansträckning och tunnelbyggen ta fart.

Vad som kanske inte är så känt, är att Sickla redan är en sällsynt tunneltät plats. Eller snarare gruvgångstät. Produktuvecklingen för Atlas Copcos bergborrsystem bedrevs i Nacka och fullskaleförsök genomfördes under jord.

Det gula huset vid Sickla köpkvarter har sin märkliga form som ett minne av gruvbrytningen. Huset var maskinrum för hissarna ner i "gruvan". Guidade turer i underjorden nästa?

Fikade hos min kusin på Värmdö och vi kom bl.a. att prata om köpcentra i närområdet.

Det visade sig att bådas vår favorit är Sickla köpkvarter, något som många andra i länet också verkar tycka. Kanske är det omsorgen av Atlas Copcos gamla fabrikslokaler som ger ett trivsamt första intryck, en känsla som lever kvar under besöket.

Jag frågade vad Värmdö hade att erbjuda. Mölnvik kände jag till, medan Värmdö marknad var en nyhet. Betyget var inte så lysande, det påstods vara en sällsynt tråkig plats.

Med närhet till 222:an, så var det lätt att svänga förbi. Några arkitekturpriser lär inte ha delats ut här. Visserligen förvarnad, men redan vid infarten möts man av något som inte väcker köplust i alla fall.

Okej, jag hade åkt i österled. Men inte så långt som platsen ger intryck av. Bättre kan vi väl?

Vid sällsynta tillfällen känns särskrivning helt korrekt. Som just nu, efter dagens provsmakning av semlor på NVP:s redaktion.

Det serverades både vackra, välsmakande semlor och andra som fått konstgjord hjälp. I något fall kunde man förstå att det krävdes livsuppehållande åtgärder.

För smakpanelen var semlornas ursprung dolt bakom ett nummer. Vårt samlade betyg, måhända kombinerat med en och annan spontan kommentar, redovisas i nästa veckas utgåva av papperstidningen. Vi får se då om det segrande bageriet hör hemma i Nacka eller Värmdö.

Om en vecka är nog suget efter semlor tillbaka!

I min gamla skola kunde biologin ibland piggas upp med planscher, som kändes lika moderna som vänstertrafiken. Numera visas bilder från t.ex. ett svepelektronmikroskop med projektorn i taket.

Grannens pojk fick häromdagen se sådana bilder på kvalster och lära sig hur dessa kan reduceras. Det var anledningen till att jag såg en madrass, kudde och lakan ute i kylan. Minusgrader blev hans nya vän.

Pojkens lillasyster undrade vad som pågick och fick en snabbkurs i vad som äter upp hudflagor. Lillstackarn blev orolig och frågade om hon skulle bli uppäten. "Ingen fara syrran, de äter bara gammal hud".

Flickan funderade som bara fyraåringar kan göra. Hennes följdfråga blev: "Kommer de äta upp mamma istället?".

Med detta önskar jag en trevlig helg och hoppas att ett leende spred sig i fler ansikten.

Min moster berättade om busslinje 469. En gång i timmen på dagtid kör den runt på delar av Sicklaön.

Från Nacka sjukhus till Finnberget tar det dryga 50 minuter, vilket har sin förklaring i linjesträckningen. Den snirklar sig och stannar på oväntade platser, som gamla tiders mjölktåg.

Bussen lär ha ett antal stammisar bland passagerarna, som uppskattar att kunna åka dit deras ben inte alla gånger bär dem.

Linje 469 går ibland under namnet Antikrundan. Ganska rart tycker jag.

I Nacka forums garage hittade jag ett par husnycklar vid en parkerad bils förardörr. Lämnande över dem till en väktare, som lovade att efterlysa den rättmätige ägaren. Hoppas de kom fram!

Få tänker på hur snabbt man kan få hemmet länsat. Ett enkelt SMS med bilens regnummer till Bilregistret på 72503 ger sekundsnabbt svar om vem som är ägare. De uppgifterna inmatade i tjänster som t.ex. www.ratsit.se ger lika snabbt en adress.

Så lämna aldrig hemnycklar i (eller vid) bilen, om den är registrerad på dig.

När man handlar i mataffären, den med tre bokstäver i namnet, inträffar det som synes på bilden.

Efter att bonuskortet dragits, tillfrågas man om det även ska nyttjas för betalning. Naturligtvis borde de ha skiftat alternativen, så texten matchar knapparnas placering. Nu är det tvärtom. Klantig layout.

Jag måste ha haft en bra dag, när detta var mitt enda störande moment.

Många av oss har varit hänvisade till ADSL (bredband via telejacket), som enda alternativ för internet. 3G påstods kunna vara en ersättare, med allt mer uppskruvade hastigheter. Den skruven nådde aldrig hem till mig.

Så jag var redan en aning skeptisk till 4G. Men när teleoperatörens täckningskartor började visa goda förhållanden även för Ektorp, blev det intressant.

Min operatör erbjöd en 30 dagars prova-på-period. Var man inte nöjd, kunde allt lämnas tillbaka. Kostnadsfritt.

Jag provade och blev imponerad. 10 gånger högre hastighet ned och hela 40 gånger hastigheten upp. Nu ligger begränsningen i mitt eget trådlösa hemmanätverk. Så det kan bli.

På vissa orter lägger respektive kommun fiber till hushållen, sen väljer man själv vilka tjänster man önskar och från vem. Det händer inte i Nacka. Här blir fiberägaren även innehållsägare, som i Duvnäs. Då förvinner en hel del av konkurrensen vid kommande prishöjningar.

När utetemperaturen känns lite bister, kan det vara skönt att tänka på kommande vår.

Det är 40 år sedan jag var inblandad i ett trädgårdsprojekt. Då en upplevd straffkommendering, nu ett nöje. Jord och sand kom då på en grön lastbil från Nacka Express & Åkeri, som tippade hela flaket vid tomtgränsen. Skottkärra och värkande ryggar var obligatoriskt.

Numera får man jord och sand på valfri plats. En fjärrstyrd skopa som kan lirkas 17 meter in mellan träden och släppa sin last där man så önskar. Själv hade jag aldrig klarat av det, men hon som körde fixade både att tömma skopan och prata i telefon. Samtidigt. Det var djupt imponerande.

Nu väntar jag på resultatet av massor med lökar som gick i jorden i Oktober. Spännande. Det tycker nog rådjuren också.

I en tidigare bloggpost uppmärksammade jag en vägskylt vid Skogalund, som jag tidigare inte sett. Någon var vänlig nog att påpeka att den tilläggstavlan inte är helt ovanlig vid avgränsade bostadsområden.

Kanske är det så att skyltar man inte sett förut, blir mer intressanta. Och skyltar med en kraftfull meningsbyggnad fastnar både i minnet och i kameran. Som den här.

1971 fanns det inte knäskydd, bromsar, hjälmar eller beskyddande fotbollsmammor. På något vis klarade vi oss ändå. Ofta hade vi väldigt roligt, även om det var lite läskigt mellan varven.

Ett vanligt direktiv till oss barn var "Gå ut och lek, kom tillbaka kl. 18". 
Det gjorde vi och vissa saker måste provas, t.ex. hur långt man kan flyga över en liggande stubbe.

Det som gjorde ont, gjorde man annorlunda eller aldrig mera. Konstigare än så var det inte. Och Nacka sjukhus hade fortfarande akutvård dygnet runt.