Grisslingerakan har sedan några år begåvats med ett s.k. reversibelt körfält, där mittkörbanan ändrar riktning efter trafikbelastning. En smart lösning.

Teknikleverantören och Trafikverket slog sig för bröstet och talade i pressreleaser om att "Lösningen med reverserad trefältslösning är den första i sitt slag i Sverige".

Minnet verkar kort. Faktum är att det redan har funnits en sådan lösning i närområdet. Värmdövägen öster om Sickla bro hade tidigare ett reversibelt mittkörfält, innan Värmdöleden var i full drift.

Som liten och teknikintresserad grabb tvingande jag min far att stanna bilen, för att få titta på när polisen ställde om de stora elektromekaniska skyltarna över mittfilen.

Så om någon undrar varför körbanorna förbi Nacka kyrka verkar ovanligt breda, är det för att tidigare var det tre filer där.

Ibland är det otydbara som väcker mest intresse, t.ex. den här "skylten" vid Ektorpsvägen strax öster om 222:an. Nyfiket följde jag den stig som skylten pekar mot, med en lika intresserad fyrfota vän i koppel.

Det visade sig vara en bakväg in till de fina promenad- och löparspåren i Nyckelvikens naturreservat. Det är en förmån att vi har en sådan oas i närområdet. En promenad ner mot Stockholms inlopp är en upplevelse, även på hösten.

Även Nyckelvikens herrgård har fått en omtänksam renovering. Mina senaste, något diffusa, minnen därifrån var några studentfester 1979. Herrgården ger ett mera värdigt intryck idag.

Det ska erkännas - senast (sist?) jag hade ett kort hos SL, var priset för en månads resande 70 kr.

Färska påståenden om lokaltrafikens positiva effekter har dock inte passerat obemärkt förbi. När det som nu, nära mitt hem, rullar ett pärlband av bussar fanns det inte någon ursäkt för att inte prova på.

Ett gyllene tillfälle uppstod i lördags. Vi var några vänner som skulle sammanstråla på en liten krog på söder (där även gästernas hundar är välkomna). En eftermiddag visserligen, men sannolikheten för en öl till maten var hög. "Testa bussen" tänkte jag. Billigt, enkelt och nära!

Nåja. SMS-biljett är tydligen modellen för oss prova-på-resenärer. 36 kr för en enkel resa. Intressant. Med mina referensramar ett drygt halvt månadskort. Men kanske överkomligt, nya fina bussar och inga problem med parkering.

Missade en buss vid hpl Ektorps centum (tidigare hette den Nacka sjukhus), men behövde inte vänta mer än 6-7 minuter på nästa. Visade min SMS-kvittens och tog plats i den glest besatta, förlängda och LED-glittrande transporten. Lovande tänkte jag.

Ack så fel man kan ha. Redan vid hpl Storängen var antalet påstigande noterbart, för att vid Nacka Forum fylla hela bussen. Nu började det ta rejält med tid vid hållplatserna.

Något stopp senare öppnades inte ens dörren för påstigande, medan anarki utbröt vid utgångsdörrarna. Jag satt på höger sida i färdriktningen och såg på de blivande/önskande passagerarnas härdade miner att detta var som förväntat. Ingen ombord fällde ens en kommentar om kaoset. Normalläge tänkte jag.

Mitt försök att kliva av vid Londonviadukten höll på att fallera pga passagerarmängd och massinvasion via utgångsdörrarna, trots att jag initierade avstigning redan vid Henriksdal. Resan skulle ta 13 minuter enligt SL:s reseplanere, men pågick i 31. Är det så här att åka buss en lördagseftermiddag, bävar jag för en tur i rusningstid.

Fy SL. Inte prisvärt. Inte alls. Även de dagar jag får betala biltullar, är det biligare än en ToR med er. Och nu visar sig priset inte ens vara den avgörande faktorn.

Tidigare gick ett tv-program, där man fick gissa på vem som bedömdes vållande i trafikolyckor. Inte helt lätt.

Detta program dyker upp i minnet, när man passerar Värmdövägens trafikljus vid övergångsstället i anslutning till Ektorpsrondellen. Ljusen har funnits så länge jag vet, nu i en lite uppgraderad version. Bl.a. är gul blink borttagen.

Det märkliga med detta övergångställe, är att man även monterad en skylt för obevakat övergångsställe, en "Herrgårman".

Då uppstår det farliga att när ingen av trafikantslagen har rött ljus (inget ljus alls), så borde väl zebralagen träda i kraft? Jag ser risken att någon nackabo kan resonera så och en otrevlig olycka kan uppstå.

Vem har fel då?

Nyhet i Nacka Forums garage; LED-lampor i taket som med färg visar vilka platser som är lediga och vilka som är upptagna. Dessutom en variant med blått ljus vid handikapplatserna.

Smart lösning. Den förenklade mer än jag trodde när man letade p-plats. Det kallar jag en riktig trend. Tack!

En tidigare mycket ovanlig syn - gympaskor hängande i lyktstolpar och luftledningar. Dessa dekorerar en stolpe vid Gamla landsvägen. Många fler par hänger runt om i Nacka.

I USA fick jag förklarat betydelsen av skor hängande i luften, men förklaringarna var många och väldigt olika. Någon som vet varför detta fenomen har spridit sig även vår kommun eller vad det kan betyda?

När man upphandlar en större mängd reklam, är det inte ovanligt att några byråer får komma och göra en s.k. pitch för att locka en presumtiv kund. En slags reklam för reklamen alltså.

Inte oväntat fokuserar reklam normalt på de positiva egenskaperna hos en produkt eller upplevelse, medan de mindre åtråvärda helt tonas ner.

Ibland blir det märkligt nog tvärtom. Jag är oerhört nyfiken på hur pitchen såg ut, när Nacka Forum valde sin reklambyrå.

Det är för mig inte lockande med en 30 sekunders tv-spot innehållande separationsångest, väktarvåld och gråtande barn. Men det kanske är en lokal trend, precis som avgiftsbelagd parkering en gång ansågs vara?

Nu har de dessutom kryddat inslagen med att man ska klicka "gilla" på Facebook. Sällan har jag saknat en knapp med prefixet "o" så mycket.   

Gratis målgruppstips inför vintern: De som normalt parkerar utomhus och behöver tina upp såväl bil som kropp.

Återvinningscentralen i Skuru kör med tredagarsvecka, så jag hamnade i Östervik istället. Det var med lite nostalgi turen gick längs den gamla vägen från Duvnäs. Den enorma stridsvagnsgrinden var borttagen, men annars är det sig likt.

Det är inte så väldigt länge sedan detta var den enda vägförbindelsen till Saltis. Då stannade heller inte tåget vid Fisksätras eller Österviks enkla träperronger, med mindre än att man sa till konduktören. Jag kan inte komma ihåg att det någonsin hände.

Hittade en bild från 1967 av Fisksätra station och dess lilla väntbås. Flakmopeden kör på höger sida av vägen mot Saltis (idag Fisksätra-vägen), så den lär vara tagen efter högertrafikomläggningen den 3 september samma år.

Idag är det andra stationer som Saltsjöbanan inte stannar vid, att be konduktören lär inte hjälpa. Om jag förstår saken rätt, är ljudet från det som en gång var bebyggelsens livsnerv numera ett problem.