Skol- och förskolechefen Einar Fransson vid tisdagens presskonferens.
FOTO: Jenny Frejing

Kränkningar kan ha pågått i flera års tid

Älta 08:57 | 14 februari 2013 Kränkningarna på förskolan Stensötan i Älta kan ha pågått under flera år. Det bekräftar förskolechefen Einar Fransson.
– En pappa hade en dotter som är sju år som gått där. Hon hade börjat gråta och berättat.

Hur rekryterar ni egentligen?
– Det är en fråga jag också ställer mig, för att vara uppriktig. Jag vill poängtera att alla har ett personligt ansvar, så man kan inte gömma sig bakom någon annan. Man kan säga att kraven i dag har skärpts, för två år sen fick vi en läroplan för förskolan, innan fanns inte den. Nu har vi en verksamhet med mer lagstiftning och tydliga mål. Det är jättebra. Går man några år tillbaka berodde det mer på tillfälligheter när man anställde, säger Einar Fransson, chef för Nacka kommuns kommunala skolor och förskolor.

De här personerna har varit anställda i flera år. Hur är det möjligt att det här kan ske?
– Min slutsats som jag drar är att de bildat ett gäng och man har gjort allt för att hålla det som en hemlighet. Man har sett till att det inte sker när föräldrar är där, eller när chefen kommer, eller när "fel" medarbetare kommer. Man har varit skickliga att dölja det.

Hur länge har de jobbat ihop?
– En del har jobbat i över tio år.

Har ni fått fler som hört av sig, nu när detta har nystats upp?
– Ja, så är det. En pappa hade en dotter som är sju år som gått där. De hade frågat henne hemma om tiden där. Då hade hon börjat gråta och berättat. Det förekom att de vuxna var elaka.

Vad hade de gjort mot henne?
– De hade trakasserat och förlöjligat inför de andra barnen. Alltså helt vidrigt.

Det är samma gäng?
– Ja, det är samma. Sedan ska rätt vara rätt. Inom gruppen har inte alla gjort allt. De vi stängde av först var ledande. Och de vi omplacerat har haft en mindre roll.

Man kan säga att det är åtta personer?
– Sex stycken i alla fall. De andra har haft en roll i utkanten. En har inte jobbat så länge.

Du nämnde hur barnen påverkats av det här?
– Ett exempel vi har valt att ge mer för att få en bild av det är det barn som skakar så fort det ska klä av och på sig. Det har varit plågsamt, då barnet blivit förnedrat på förskolan. Familjen bekräftar att det är så det blivit hemma med. Det är samma sak med barn som ramlat. Då har man sagt: "du får ligga där".

De här som gjort det här. vad säger de själva? Känner de igen sig?
– Vi har suttit med var och en. Det finns grader av hur mycket det stämmer med en själv. När det gäller de punkter som vi gått ut med är de verifierade av ett antal personer. En del har sagt att vi lyssnar på skvaller. Det förekommer inte. Allt är belagt.

Vilka är det som slagit larm, annan personal?
– Ja, det är det, personer som fått nog. Och ett antal som slutat som känt sig tvingade att sluta.

Vad har personerna som stängts av för bakgrund?
– Många av dem har jobbat länge med barn. Jag tror också att det blivit så att man triggat varandra. För mig är det oacceptabelt och obegripligt.

Hur ser man på barnen?
– De tycker att de är jobbiga. Man har till exempel ställt sig i ett fönster och sagt: "Vem vill ha den här griniga ungen?"

Vad gör att ni inte polisanmäler just nu?
– Vi har varit fokuserade på att trygga miljön och göra utredningen. Polisens utredningarbete är lång, så just nu har det varit viktigt att driva linjen.

Det låter inte helt otänkbart att det kan bli en anmälan?
– Nej, precis.

Jörgen Löwenfeldt
jorgen.lowenfeldt@nvp.se