Nacka- & Värmdöbor – ni är lika som bär
Nacka/Värmdö
12:10 | 16 januari 2013
Värmdömännen lider av övervikt och jobbar med händerna. Kvinnorna i Nacka är högutbildade och arbetar med människor.
Annars är de labradorälskande grannkommunerna kusligt lika.
Sådan är Nackabon ...
Kvinnor – Män
Inkomst: 294 000 kr/år – 421 000 kr/år
Högutbildade: 54% – 48%
Överviktiga: 35% – 50%
Ett vanligt jobb: Vård (19 %) – Företagstj. (17 %)
... och så här är Värmdöbon
Kvinnor – Män
Inkomst: 276 000 kr/år – 362 000 kr/år
Högutbildade: 48% – 51%
Överviktiga: 37% – 60%
Ett vanligt jobb: Vård (28 %) – Byggverks. (10 %)
NVP bestämde sig för att kolla upp hur den genomsnittliga Nacka- och Värmdöbon ser ut. Ska man endast utgå från statistiken kan man nästan tro att grannkommunerna är tvillingar.
För i båda kommunerna heter männen och kvinnorna Maria och Erik Andersson, är 38,1 år och blir i genomsnitt 81,4 år. Här bor man i villa, röstar blått, har två barn och diggar labradorer framför Storstockholms favoritjycke; schäfer, enligt SCB och Jordbruksverkets hundregister.
Men sedan börjar det utkristallisera sig skillnader, åtminstone små. Sex av tio män i Värmdö lider av övervikt, vilket gör dem rundast i länet. I Nacka jobbar männen med företagstjänster och tjänar i genomsnitt 421 000 kronor jämfört med rikets 299 000 kronor.
De mest välutbildade är Nackakvinnorna, över hälften har en eftergymnasial utbildning. 19 procent av samtliga kvinnor i kommunen arbetar inom vård- och omsorg.
I Värmdö jobbar nästan tre av tio kvinnor med vård och omsorg, men tjänar i snitt nästan 20 000 kronor mindre per år än grannsystrarna i Nacka.
Letade klyschor
Men bilden av Nacka– och Värmdöborna blir alldeles för ensidig om man bara går efter statistiken. Därför begav sig NVP ut på fältet för att leta klyschor – och fråga folk vad som är typiska drag för kommuninvånarna.
I Sickla köpkvarter står utflyttade Värmdöbon Åsa Brandt och blåser in luft i en heliumballong. Hon driver leksaksbutiken Partyland och har noterat vissa kännetecken för kommuninvånarna – framför allt ur ett kundperspektiv.
– Nackaborna behöver inte tänka på ekonomin i så hög utsträckning, de jobbar med något administrativt och låter sina barn bestämma mycket. Men de ifrågasätter mycket, de vill ofta veta hur saker i min butik fungerar på detaljnivå.
– Värmdöbon är lite tystare och anonymare, men har lite bättre koll på sina barn. Där jobbar nog många som egna företagare, ofta inom hantverk, säger Åsa Brandt.
Inte Nackabor
De 18-åriga tjejerna Olivia Stockinger, från Boo, och Filippa Boström, från Älta, känner sig inte som Nackabor.
– De är tråkigare än vad vi är, säger tjejerna och skrattar.
– Nej, men allt ska vara så fint, man ska ha fina hus, mycket prylar, säger Olivia Stockinger.
– Och allt ska vara vitt, utbrister Filippa Boström.
Båda tjejerna ser Värmdöborna som lite mer avslappnade än Nackaborna.
– Man behöver inte bry sig lika mycket hur man ser ut när man går ut och handlar. Det är mer lantligt i Värmdö. Där klär de inte upp sig när de ska gå och handla på Hemköp, säger de.
Karl-Erik och Vagn Ekeroth, far och son, flyttade från Ingarö till Stockholm på 80-talet. På den tiden kände Ingaröborna sig som outsiders i Gustavsberg:
– Jag var liten då, men det kändes som en stor grej att åka in till Gustavsberg och handla på Domus, säger Vagn Ekeroth och skrattar.
– Ja, men det skilde sig på folk från Ingarö och Gustavsberg då. Det var i Gustavsberg som besluten togs, och det avspeglade sig i hur man såg på de som bodde där, flikar Karl-Erik Ekeroth in.
När Vagn Ekeroth ska göra en modernare tolkning av skillnaden mellan Nacka- och Värmdöborna säger han:
– Jag tycker egentligen inte att det finns något typiskt för Nacka- och Värmdöbon. Men kanske att de som bor på Värmdö är lite mer naturälskare, det är ju därför man flyttar dit.
Gustav Grändeby
gustav.grandeby@nvp.se